Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om matematikångest utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv genom att intervjua speciallärare, specialpedagoger och lärare som alla arbetar inom det pedagogiska fältet där matematikångest uppträder. Studien är inspirerad av en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. I resultatet framkommer en begreppsförvirring kring hur olika respondenterna förklarar begreppet matematikångest och vad de omfattar i dess beskrivning. Speciallärarna, specialpedagogerna och lärarna som medverkar i denna studie bidrar med erfarenheter kring de elever de har mött och på vilket sätt de har arbetat med det stöd och hjälpande insatser för att hindra eller förebygga att matematikångest uppstår. Viktiga faktorer som påtalas i vårt arbete är lärarens undervisning, lärmiljön och elevens individuella förutsättningar så som arbetsminnet och föräldrarnas attityd till ämnet. Forskningen lyfter framgångsrika metoder som kan minska matematikångest för de elever som redan utvecklat detta hinder. Sammanfattningsvis visar vår studie att de hinder som skapar matematikångest hos elever är komplext och vikten av att den specialpedagogiska kompetensen ökar på skolorna för att stödja men även förebygga matematikångest hos elever.

Syftet med studien är att undersöka elever som befinner sig i matematiksvårigheter och deras egna upplevelser av matematikämnet och om det finns delar av matematiken som upplevs svåra att förstå och behärska. Dessutom har vi undersökt hur eleverna upplever att matematiken har påverkat dem under deras skoltid och vardag. Studien består av matematikberättelser och resultatanalysen är gjord utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Antonovskys teori om KASAM. Empirin är insamlad genom halvstrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ ansats. Urvalet är 9 elever som befinner sig i någon form av matematiksvårighet. Alla intervjuer har spelats in och sedan transkriberats. Resultaten har presenterats med fyra utvalda porträtt av informanterna som sedan analyserats. Vi har sett att tidiga missuppfattningar inom matematikämnet beror på att eleverna av olika anledningar inte kunnat tillgodogöra sig den undervisning som skolan förmedlat. Detta har resulterat i dålig självkänsla och självuppfattning som i sin tur leder till dåligt självförtroende. Varierad matematikundervisning gynnar elevernas kunskapsinhämtning. Svårigheter med vardagsmatematik men också matematikängslan i olika situationer kan härledas till missuppfattningar inom olika ämnesområden i matematiken. Bra relationer med pedagoger och att lyckas med sitt skolarbete är friskfaktorer för eleverna. Dessutom menar vi att halvstrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ ansats kan med fördel användas för att underlätta kartläggningen av elevernas svårigheter inom matematikämnet samt för att få ta del av elevernas egna röster om matematiklärandet.

Enligt forskning är läroboken den vanligaste undervisningsformen i svensk matematikundervisning. I kunskapsöversikten redogörs alternativa konsekvenser med enskilt arbete i läroboken utifrån både ett lärar- och elevperspektiv. Med läroplanen som grund utreds positiva alternativt negativa konsekvenser där läroboken är ett didaktiskt val. Synen på matematikundervisning i olika svenska läroplaner jämförs och kopplas till aktuellt ämne. Sökprocessen har genomförts i databaserna ERIC, MUEP och SwePub och samtlig informationssökning har genomgått Peer Review. Den valda forskningen innehåller både nationella och internationella resultat samt ett brett åldersspann då informationssökningen resulterade i relativt lite forskning inom ämnesområdet, trots detta riktar sig översikten mot de yngre skolåren. En intressant aspekt som lyfts, diskuteras och jämförs i arbetet är känslor till ämnet matematik. Elever som besitter en stark motivation kan påverkas av didaktiska val inom matematikämnet som i sin tur kan påverka deras inställning till ämnet. Enskilt arbete i matematikboken resulterar i denna kunskapsöversikt i en instrumentell förståelse för det matematiska innehållet. Forskning visar även att undervisning med stort fokus på enskilt arbete i läroboken kan resultera i att elever främst lär sig att automatisera uppgifter. I kunskapsöversikten diskuteras även sambandet mellan olika prestationer i relation till matematikängslan.

Många elever uppnår inte lärandemålen i matematik. En av anledningarna till detta bottnar i att eleverna upplever matematikängslan och har en låg tilltro till sin egen förmåga. Tidigare forskning visar att elevers tilltro till sin egen förmåga kan kopplas till deras attityder i matematikämnet. Dessa attityder skapas utifrån elevernas erfarenheter och påverkar deras föreställningar om matematik. Läraren har till uppgift att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga och därför anses lärarens roll vara av stor betydelse. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur det pedagogiska ledarskapet kan främja elevers tilltro till den egna förmågan. Tre gymnasielärare, som undervisar i samhällsklasser, intervjuades för att undersöka vilka metoder som dessa lärare tillämpar för att förbättra elevers attityder, motverka elevers matematikängslan och främja elevernas tilltro till den egna förmågan. Eleverna i samtliga klasser fick möjlighet att besvara en elevenkät som berörde deras attityder i matematik, matematikängslan och deras tilltro till sin förmåga. Elevernas svar kopplades till respektive lärare för att kunna analysera svaren utifrån ett enaktivistiskt perspektiv, i syfte att undersöka på vilket sätt lärarens pedagogiska ledarskap påverkade elevernas attityd till matematik. Resultatet visade att lärarens pedagogiska metoder inte var avgörande för elevernas attityder i matematik. Trots liknande tillvägagångssätt i samtliga klasser, hade eleverna skilda upplevelser av undervisningen. I de klasser där lärarna hade ett relationellt förhållningssätt ansåg eleverna att deras attityder till matematikämnet hade förbättrats. Ledarskapet bör därför fokusera på att bygga relationer och skapa ett bra samtalsklimat i klassrummet för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga.

Abstrakt  Med denna studie vill jag undersöka orsaker som ligger bakom matematikängslan och åtgärder för att minska ängslan, enligt lärare och ur elevers perspektiv samt koppla det mot tidigare forskningar och teori. Studien kopplades till socialkognitiv teori som förklarar hur våra relationer i samhället och våra negativa upplevelser påverkar våra känslor. Undersökningen genomfördes i tre olika grundskolor i Halland, där jag gjorde intervjuer med tre matematiklärare och sex elever. I denna studie samlades data in genom semistrukturerade intervjuer. Genom intervjuer med lärarna och eleverna ges en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Min förhoppning är att bidra med kunskap om hur läraren ska kunna behandla orsaker bakom matematikängslan och även hur lärarna ska kunna minska ängslan.  Grunden för studien kommer att vara genom en jämförelse av de olika lärarnas och elevers svar och därefter ska jag analysera och sammanfatta dessa resultat. Resultatet av intervjuerna visade att eleverna som har svårigheter när de arbetar med matematik har någon sorts ängsla bakom det. Det finns situationer som elever upplever eller kommer att uppleva som orsakar problemen, vilket innebär att eleverna kommer få svårt med matematikuppgifter. Resultat som jag har fått fram visar att ett klassrumsklimat är viktigt för elever som har matematikängslan. Det är viktigt att lärarna skapar goda relationer med eleverna och försöker att anpassa lärande efter elevernas tidigare kunskaper och behov. Elever som har matematikängslan måste stärka sin tillit till deras egna förmågor och ha motivation för att uttrycka sina tankar under matematiklektioner. Sammanfattningsvis kan man säga att elever med matematikängslan måste känna glädje när de arbetar med matematik. Detta gör lärarna genom att förbereda uppgifter som passar elevernas olika nivåer. På så sätt kommer eleverna med tid komma över sin ängslan samt förstärka sitt självförtroende.

Matematikängslan hämmar till stor del den matematiska utvecklingen hos mångaelever. Fenomenet ligger hos eleven men det får konsekvenser för undervisningendär läraren behöver ta detta i beaktande. Syftet med studien var att belysa hurlärare i matematik i årskurs 4–6 beskriver att de tar matematikängslan i beaktandei den ordinarie helklassundervisningen i matematik. För att ta reda på dettaanvändes en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Metoden var intervjuer med10 lärare i årskurs 4-6 och i analysen användes den sociokognitiva teorin.Resultatet visar på lärares bild av effektiva sätt att arbeta på med elever som harmatematikängslan och hur man tar dessa i beaktande i undervisningen. Attexempelvis vara en positiv social förebild och att ha en tydlig struktur runt dessaelever visas vara positiva aspekter när det gäller elever med matematikängslan. / <p>Matematik</p>

Matematikängslan är ett fenomen många elever i skolan upplever. Trots detta talas det väldigt lite om detta i skolan. Det har visat sig att matematikängslan inte bara ger konsekvenser för kunskapsinhämtning under skoltiden utan att det även får konsekvenser för de drabbade individerna senare i livet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare och speciallärare anser vara effektiva arbetssätt och interventioner för att förebygga och/eller minska matematikängslan hos eleverna. Syftet är också att ta reda på om dessa två yrkesgrupper hade någon samsyn eller diskrepans i samsyn gällande arbetet med elever i matematikängslan. Med avstamp i en sociokulturell teori och med ett relationellt perspektiv kring individen samlades empirin in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Informanterna bestod av fem matematiklärare och fem speciallärare. Studiens resultat visar att matematiklärare och speciallärare har en gemensam syn på förhållningssätt, undervisning och arbetssätt vilket gynnar elever i matematikängslan. De största framgångsfaktorerna i arbetet med elever i matematikängslan utgjordes av relationen till eleven, att bygga elevens självkänsla i ämnet och att ge eleven stöd och undervisning på en nivå som eleven känner sig trygg med. Studien visar på att matematikängslan lyfts fram alldeles för lite som en egen upplevelse som kan skapa hinder i elevernas matematikutveckling. En slutsats är att organisationen kring interventioner för elever i matematikängslan skiljer sig åt beroende av vilket teoretiskt perspektiv som används, vilket kommer sig av den syn som matematiklärare och speciallärare har kring ämnet och hur väl samarbetet ser ut mellan dessa yrkesgrupper.

En undersökning av en något ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikämnet väljer bort genom att inte lämna svar på problemlösningsuppgifter av icke trivial natur.

Den här kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som i dagsläget är känt om  matematikängslan med fokus på några av de faktorer som riskerar att leda fram till den och hur  prestation och resultat i ämnet kan påverkas av den. Även om det finns anledning att tro att  matematikängslan hemsökt många generationer är den ett relativt nytt forskningsämne där  många aspekter fortfarande är helt outforskade (Sorvo m.fl., 2019).  För att besvara arbetets frågeställningar; Vilka olika dimensioner av matematikängslan belyses i  forskningen?, Vilka faktorer som orsakar matematikängslan synliggörs i forskningen? och Hur påverkas  elevernas prestationer och resultat i ämnet matematik av matematikängslan enligt forskningen? har en  systematisk datorbaserad sökning utförts via databaserna ERIC, ERC och SwePub. Ett slutligt  urval resulterade i 12 artiklar som bedömdes intressanta utifrån arbetets frågeställningar.  Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att det finns många olika faktorer som kan orsaka  matematikängslan. I redogörelsen för några av de i dagsläget kända riskfaktorerna bakom  matematikängslan har dessa delats in i kategorierna individuella, sociala och akademiska  faktorer. Faktorer som i vårt arbete visade vara starkt kopplat till matematikängslan är; self  concept, föräldrapåverkan samt inställning till matematik som antingen instrumentellt eller  intrinsikalt värdefull syssla. Resultatet visade också att matematikängslan bidrar på ett betydande  sätt för att förklara prestationer i aritmetisk problemlösning.  Slutligen noterades ett stort forskningsbehov avseende matematikängslan hos barn i tidiga  skolåldern både när gäller orsakande faktorer och påverkan på prestation och resultat i  matematik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i årskurs 3 förbereder sina elever inför de nationella proven i matematik och om de kunnat identifiera någon påverkan hos sina elever. Undersökningen gick även ut på att ta reda på hur eleverna upplevde förberedelsearbetet och deras förväntningar inför proven. Syftet var således att ta del av lärare och elevers upplevelser och förväntningar vilket gjorde att valet av metod föll på kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan analyserades tematiskt som senare kunde kopplas till den socialkognitiva teorin och tidigare forskning. Deltagarna i studien var två verksamma lärare i årskurs 3 och fyra elever ur vardera lärares klass, totalt åtta elever. Resultatet visade att lärarnas sätt att förbereda eleverna både liknade och skilde sig åt. Studiens resultat visade även att majoriteten av eleverna upplevde förberedelserna som något positivt och hade goda förväntningar inför de nationella proven i matematik. Två av de intervjuade eleverna upplevde en känsla av ängslighet både i förberedelsearbetet och inför proven vilket var något som lärarna upplevt olika.