Detta examensarbete undersöker lärares förhållningssätt till språkutvecklande matematikundervisning och hur en sådan kommer till uttryck i praktiken. Tidigare forskning visar att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande i matematikämnet men att lärare tenderar att motsätta sig arbetssättet. Den tidigare forskningen baseras på undervisning hos lärare som undervisar i grundskolans senare del och gymnasiet. För att bredda forskningsfältet riktas detta arbete mot lärare som undervisar i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Det sociokulturella perspektivet fungerar som utgångspunkt och genomsyrar hela arbetet. Enligt detta perspektiv är språket en förutsättning för lärande och utveckling och kunskaper utvecklas i kommunikation och interaktion med andra. För att undersöka problemställningarna för arbetet används både kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning som bidrar med olika perspektiv. Resultatet visar att lärare som undervisar i förskoleklass och årskurs 1-3 är positiva till språkutvecklande matematikundervisning och bidrar med flera exempel på hur de använder arbetssättet i undervisningen. Lärarna arbetar explicit med matematiska begrepp genom interaktion, stöttning och elevnära kontexter. Resultatet av undersökningarna visar att det finns en diskrepans i förhållningssättet hos lärarna i undersökningarna jämfört med hos lärare i tidigare forskning, då lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 har ett mer positivt förhållningssätt till språkutvecklande matematikundervisning.