Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn får ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans läroplan ska grunden för utveckling och ett livslångt lärande främjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och säker. Åren innan skolan börjar är viktiga eftersom det är då barnens färdigheter etableras. Dock är det också i förskoleåldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik är. En viktig faktor är lärarna i förskolans kompetens. Läraren måste ha goda ämneskunskaper för att kunna skapa stimulerande lärandesituationer och kunna identifiera och stödja barnen i deras matematiska utveckling. Ökas lärarnas ämneskunskaper så ökar även barnens matematiska kunskap automatiskt. / This study aims at determine whether research supports the hypothesis that if children get an early positive meeting with mathematics provides a good foundation for later math interest in school. According to the preschool curriculum the preschool should lay the foundation for a lifelong learning and promote children´s development and learning. The activity which the children are participating should be fun, educational and safe. The years before school start is important because this is when the children´s skills are established but it is also where they develop their prejudices, attitudes and thoughts about what mathematics are. An important element is the teachers´ competence; the teacher must have good subject knowledge to create stimulating learning situations and identify and support children in their mathematical development. Increasing teachers´ knowledge the children´s mathematical knowledge will increase automatically.

Att arbeta med problemlösning i matematikundervisningen är ett vanligt inslag i svenska lågstadieelevers vardag. Tidigare forskning på området har visat att den matematiska utvecklingen gynnas genom bra problemlösningsuppgifter och att dessa uppgifter snabbare kan föra eleven framåt i sitt lärande. En stor del av den svenska matematikundervisningen utgår från läroböcker och från de problemlösningsuppgifter som finns i dem, vilket enligt många forskare anses som problematiskt. De flesta studier som behandlat området inom framför allt det svenska forskningsfältet har gjorts på uppgifter som riktar sig till skolans högre årskurser. Genom en läromedelsanalys på två läroboksserier för årskurserna 1-3, har vi i denna uppsats granskat de problemlösningsavsnitt och uppgifter som finns i dessa böcker. Utöver detta har vi även undersökt vilka förmågor som ges förutsättningar att tränas i de olika uppgifterna. Resultatet från analysen har visat att omkring hälften av de uppgifter som i läroböckerna benämns som problemlösning, i själva verket är rutinuppgifter och att dessa uppgifter inte på samma sätt uppmuntrar till eget tänkande kring lösningsstrategier.

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i årskurs 1-3 ur lärares perspektiv. I studien har fem aktiva lärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlärningen inom de flesta matematiska områden. Dessutom innehåller matematikspel många betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlärning, till exempel genom motivation och kollegialt lärande. Däremot kan spel också stjälpa inlärningen för att spelen anses så roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lärande.

Denna studie är en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivågruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbättra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. Forskningen visar att nivågruppering bör göras i enstaka ämnen eller vid enstaka tillfällen och inte i permanenta klasser, vidare att det är svårt att dra tydliga slutsatser om effekterna på elevers resultat. Forskningen jag sett till är svår att jämföra då de är genomförda på olika sättt och just effekterna av nivågruppering är svåra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivågrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivågrupperingen är en odemokratisk indelning.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

<p>Arbetet handlar om hur sex barn i svårigheter med matematik uppfattar sig själva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror på samt hur den matematiska självuppfattningen är hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, där datainsamlingen skett genom intervjuer, i en år fem klass på en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, känslor och tillfredställelse. Avslutningsvis reflekteras och diskuteras resultatet med hänsyn till syfte, problemformuleringar och litteraturgenomgång.</p>

Arbetet handlar om hur sex barn i svårigheter med matematik uppfattar sig själva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror på samt hur den matematiska självuppfattningen är hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, där datainsamlingen skett genom intervjuer, i en år fem klass på en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, känslor och tillfredställelse. Avslutningsvis reflekteras och diskuteras resultatet med hänsyn till syfte, problemformuleringar och litteraturgenomgång.

Granskningar av skolans matematikundervisning liksom erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning visar att undervisningen i matematik i stora drag kännetecknas av enskild räkning i en lärobok. Föregående visar sig trots att matematisk problemlösning har en central roll i skolans läroplan. En viktig faktor för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla goda ämneskunskaper är den enskilde lärarens förmåga att undervisa samt lärarens kunskaper i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka om deltagande i fortbildning förändrar hur lärare arbetar med matematisk problemlösning tillsammans med sina elever. Den metod som har använts till studien är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökningar efter vetenskaplig litteratur har gjorts i olika databaser. Det resultat som framkommit visar att oberoende av hur fortbildningen har organiserats sker en förändring i undervisningen hos de lärare som deltagit i fortbildning. Resultatet visar att majoriteten av de lärare som deltagit i fortbildning förändrar sin undervisning i matematisk problemlösning inom fyra större områden. Dessa områden är lärarnas val av problem, hur problemet introduceras för eleverna, vilket typ av kommunikation och interaktion som finns i klassrummet samt hur presentationen av olika lösningsförslag går till. Beroende på hur fortbildningen har organiserats sker denna förändring i olika stor utsträckning.

Denna studies syfte var att erhålla en bättre förståelse om träning av dynamiskt mindset hoselever på gymnasiet ledde till bättre problemlösningsförmåga i matematik och om elevernaanvände sig av lärandemål i större utsträckning. Följande forskningsfrågor har undersöktsempiriskt: I vilken grad förstärks elevernas dynamiska mindset genom ett fåtal aktioner i litengrupp? Hur starkt är sambandet mellan dynamiskt mindset och matematisk problemlösningsförmåga?I vilken grad förändras elevernas lärandemål av träning av dynamiskt mindset? Studienbyggde på en kvantitativ interventionsmetod med en kontroll- respektive interventionsgrupp,med test av dynamiskt mindset, achievement goals och problemlösningsförmåga innan och efterintervention med gymnasieelever i en klass på ett teoretiskt program. Praktiskt genomfördes dettamed undervisning om dynamiskt mindset och genom praktiska moment där eleven fick erfara attdenne kunde förändra sin förmåga. Studiens resultat visade på att vissa aspekter av dynamisktmindset kunde förstärkas med små medel under kort tid med en liten grupp elever, men attkorrelationer kopplade till dynamiskt mindset, lärandemål och matematisk problemlösningsförmågaverkade svaga. För att mer ingående förstå konsekvenserna av dynamiskt mindsetspåverkan på lärandemål och matematisk problemlösningsförmåga krävs ytterligare studier.

Syftet med studien har varit att erhålla kunskap om hur läroboken kan fungera som resurs i en matematikundervisning där elevers kunskaper utvecklas mot målen i Lgr11. Syftet konkretiserades i följande två frågeställningar: Inom vilka områden vad gäller matematikundervisning kan läroboken fungera som resurs? samt Vilka faktorer påverkar lärobokens potential att fungera som resurs? En systematisk litteraturstudie har genomförts i syfte att erhålla svar på frågeställningarna. Det innebär att relevant litteratur inom området har sökts fram, granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultatet visar på tre olika områden där läroboken har potential att fungera som en resurs. Det första rör lärobokens innehåll vilket kan fungera som resurs om läraren kritiskt granskar innehållet samt är medveten om dess eventuella tillkortakommanden. Det andra området rör lärobokens potential som resurs för planering av undervisning där resultatet visar att faktorer som lärarens syn på matematiks kunskap samt lärarens syn på elevernas matematiska kompetens påverkar planeringens utformning. Det tredje området som identifierats är lärobokens potential som resurs vid genomförandet av undervisning. Resultatet visar att den kan fungera som resurs om läraren medvetet arbetar med lärobokens uppgifter, inom alla tre identifierade områden, för att kunna utnyttja uppgifternas potential för att utveckla eleverna mot målen i kursplanen för matematik.