Syftet med denna studie är att, utifrån lärare som ingår i Matematiklyftet, beskriva och analysera lärares erfarenheter av muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklärande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstås. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på halvstrukturerade intervjuer med 12 lärare som är behöriga i samt undervisar i matematik i årskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att främja elevers matematiklärande. Utifrån studiens lärarröster framträder lärarens ämneskunskap och didaktiska val rörande allt från lärandemål, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens. Den muntliga bedömningen ger ofta snabb återverkan på undervisningen och lärandet, men visar sig vara svår att dokumentera, något som kan leda till att den ges en mer informell roll. Språkets betydelse för matematisk förståelse och lärande framträder tydligt i studien. Resultatet visar dock på en skiljelinje mellan de lärare som betonar ett korrekt matematiskt språk och de som i och för sig strävar åt det hållet, men sätter resonemanget och förståelsen i främsta rummet.

Enligt Skollagen ska skolledaren leda den pedagogiska verksamheten. Den här studien utreder hur fyra skolledare arbetar för att främja matematiskt begåvade elever. Studien utreder vidare om de fyra skolorna har en gemensam strategi för att identifiera matematiskt begåvade elever. Studien utreder dessutom om det finns en gemensam strategi på varje skola för att stimulera de eleverna med vidareutvecklande arbetsmetoder. Rektorerna får även ta ställning till en handlingsplan för särbegåvade elever som SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram i samarbete med sju av Sveriges kommuner. Det som framkommer i resultat och analys är att ingen av de intervjuade rektorerna har en klar bild av hur de identifierar matematiskt begåvade elever. Tre rektorer nämner intellektuella förmågor och en rektor pratar om höga betyg. Alla fyra rektorer förespråkar främjandet av matematiskt begåvade elever och har lämnat det största ansvaret till pedagogerna. Dock framkommer i studien att rektorerna är osäkra på att skolan klarar av att leva upp till främjandet av begåvade elever och önskar dessutom ett mer utvecklat arbete med de här eleverna i framtida skola. Ingen utav de fyra skolorna i studien har en gemensam strategi för hur de identifierar matematisk begåvning och inte heller en gemensam arbetsmetod för att stimulera dessa elever. Skolorna använder dock den enskilde läraren, specialpedagoger, tester, matematikgrupper samt nivågruppering, för att identifiera samt stimulera matematiskt begåvade elever. Studien visar att brister i det pedagogiska ledarskapet ofta rör sig om okunskap, tidspress samt om en ekonomisk aspekt, något som rektor själv ofta inte styr över. / According to the Education Act, school leaders should lead the educational activities. This study investigates how four school leaders working to promote mathematically gifted students. The study also investigates if those four schools are having a common strategy to identify mathematically gifted students and if there is a common strategy at each school to encourage the students toward further development using stimulating work methods. Principals also get to see an action for gifted students that SKL (Sveriges kommuner och landsting) has developed in cooperation with seven of Sweden's municipalities. What shows in the results and analysis is that none of the interviewed principals have a clear picture of how they identify mathematically gifted students. Three principals mentioned abilities and one principal talks about good grades. All four principals advocating the promotion of mathematically gifted students and has left the biggest responsibility for the teacher. It also shows in the study that the principals are unsure that the school is even able to live up to the promotion of gifted students and wishes for a more developed method of working with these students in the future. None of the four schools in the study have a common approach to how they identify mathematical talent and no united method for stimulating these students. However, schools do use the individual teacher, special education teachers, tests, math groups and level group, to identify and stimulate mathematically gifted students. The study also shows that shortcomings in educational leadership has often been due to many reasons, such as: lack of knowledge, time pressure and an economic aspect, something that the principals often don’t control by him or herself.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik. Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats: Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning? I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet. Intryck fråndetta har gett bilder åt studenternas tidigare matematiska erfarenheter och relationer till matematiksom skolämne. Resultatet presenteras beskrivande i teman kopplade till lärande OM, I, MED och GENOM visuell gestaltning av matematik.

Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsättningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmåga. Vidare studerades två skolformer utifrån vilka likheter och/eller skillnader i förutsättningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer på pedagog-, elev-, grupp och miljönivå som påverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmåga. En kvalitativ ansats var utgångspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallärare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsärskolan. Informationen tolkades utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv med visst inslag av sociokulturellt perspektiv. Resultatet pekade på att det fanns en relativt stor variation både inom, men också mellan skolformerna. Det var störst variation inom grundsärskolan. Den över lag största skillnaden fanns i den samstämmighet kring förutsättningar för att utveckla matematisk kommunikation som grundskolans lärare visade. Alla grundskoleinformanter deltar i Matematiklyftet och resultaten i studien kan tyda på att fortbildningen har påverkat undervisningen i grundskolan till ökad samstämmighet jämfört med i grundsärskolan.

Elever med varierad matematisk förmåga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. För att ge alla möjlighet att utmanas hänvisas eleverna ofta till enskild räkning i läromedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat för att den ger litet utrymme för interaktion eleverna emellan. Den här studien redogör för hur elever i heterogena elevgrupper löser matematiska problem som är konstruerade för att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med särskild matematisk förmåga. Fokus ligger på elevernas användning av olika representationsformer samt sociala och sociomatematiska normer i klassrummet. Studien bygger på lektionsobservationer, skriftliga elevlösningar och intervjuer med elever från årskurs fem som löser rika problem med växande mönster. Resultaten visar att alla elever mötte matematisk utmaning i uppgifterna, delvis utifrån den tolkning de gjorde av problemen. Elever som visade god problemlösningsförmåga sökte tidigt generella lösningar till problemen och mötte på så sätt en annan form av utmaning än övriga elever. Representationer med laborativt material samt ritade bilder bidrog till ökad interaktion mellan eleverna och alla elever deltog i matematiska samtal. I de gemensamma diskussionerna välkomnade läraren en variation av lösningar och uppmuntrade eleverna till att kritiskt granska och argumentera för olika lösningar, detta bidrog till att lektionerna gav eleverna goda förutsättningar att utveckla olika matematiska förmågor, förmågor som finns beskrivna i grundskolans läroplan. / Students with different degrees of mathematical ability are challenged by different types of problems. In an effort to give everyone an opportunity to be challenged, students are often instructed to solve problems individually in their textbooks, a teaching format that has been criticized because it leaves little room for student interaction. This study investigates how students in heterogeneous student groups solve mathematical problems that are constructed to challenge each student in the group, including students with exceptional mathematical abilities. An emphasis is placed on the students’ use of different representations and on social and sociomathematical norms in the classroom. The study relies on classroom observations, on written student solutions, and on interviews with fifth graders who have solved rich problems of large complexity. The results show that all students found the exercises challenging, partly thanks to their own interpretation of the problems - students who exhibited a strong ability to solve problems looked for general solutions early on, and hence faced a different type of challenge than other students. Activities involving manipulatives as well as illustrative figures contributed to the interaction between students, and all students participated in mathematical discussions. During classroom discussions, the teacher welcomed different viewpoints and encouraged students to analyze and argue for different types of solutions. This provided an opportunity for students to develop different mathematical skills as outlined in the curriculum for the compulsory school.

Många beslut kräver att beslutsfattaren bildar sig en uppfattning om framtida osäkra betalningsströmmar. Det gäller t ex när en bank skall bestämma hur mycket pengar som behövs vid olika lokala kontor. Liknande dimensioneringsproblem kan uppstå vid utformningen av bensinstationer eller marknadsföring. I sådana fall vill man veta hur betalningarna varierar över tiden. Finns periodiska regelbundenheter, t ex varje vecka, månad eller år? Hur stor del av variationerna beror på ett visst slag av periodicitet? Det finns olika sätt att beskriva och uppskatta sådana periodiska variationer i betalningsserier. I denna avhandling visas hur vissa statistiska metoder, vilka tidigare inte använts för detta ändamål, kan komma till nytta vid skapandet av beslutsunderlag. Därvid föreslås även vissa nya skattningsmetoder. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Lic.-avh. (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2007. / Härtill 3 uppsatser. S. 28-30: Bibliografi.

Mitt syfte med arbetet har varit att undersöka hur några lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 uppfattar begreppet matematisk förståelse samt vilken undervisning de anser är utvecklande för den matematiska förståelsen. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer vilka har transkriberats, sammanställts och analyserats. Totalt har sex lärare intervjuats och varje intervju har varat i cirka 30 minuter. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar begreppet matematisk förståelse på i huvudsak tre olika sätt. Det första är att matematisk förståelse består av förståelse för vad matematik är, det andra är att matematisk förståelse består av att kunna använda matematiken och det tredje är matematisk förståelse består av skillnader i kvaliteten i hur väl matematiken förstås. Resultaten visar också att flera av de intervjuade lärarna använder arbete i matematikboken som vanligaste undervisningsform, men att detta inte är en av de undervisningsformer som de ser som mest förståelseutvecklande. Istället nämner de att eleverna behöver få prata om och resonera kring matematik, testa olika lösningar, få förståelse för olika strategier och använda matematik i vardagen. Även att arbeta med konkret material anser flera av de intervjuade lärarna kan stärka elevernas matematiska förståelse.