Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste åren har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag släpps en ny bok om matlagning i Sverige, när vi bläddrar bland kanalerna på tv:n visas nästan alltid någon form av matlagningsprogram och i affären syns rader av matmagasin i tidningsställen. I genomförandet av vår undersökning har vi valt att använda oss av identifikationsteorin och teorin om användarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjälp av ett kodschema har varje artikel analyserats på både makro- och mikronivå. För att få en historisk översikt och landa så nära nutid som möjligt har vi gjort nedslag i 1973, 1993 och 2013. Resultatet av vår studie visar att det har skett en förändring i matjournalistiken. De tidigare nedslagen var det maten som stod i fokus. Men mellan 1993 och 2013 har det skett en förskjutning i fokus. Det är människorna bakom maten som får störst utrymme i artiklarna. Möjligheterna till identifikation är mycket större 2013 än var de var 1973 och 1993.

Ämnet mat är trendigare någonsin, och recept och krogrecensioner florerar allt oftare i tidningar och på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att reda ut vad matjournalistik är för genre och vad den ger utrymme för men även att försöka reda ut vad en matjournalist behöver besitta för kunskaper och hur man axlar rollen på ett professionellt vis. För att undersöka genren och arbetsrollen har frågeställningarna fokuserat på hur det har sett ut rent historiskt. Mer specifikt fokuserar studien på en kvalitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters arkiv, mellan 1974 och 2024, där teman samt på en kvalitativ intervjustudie där personer som befinner sig på den matjournalistiska scenen har medverkat. Bland de medverkande intervjupersonerna finns matjournalister, pensionerade matjournalister, matskribenter på sociala medier och kockar. Variationen av intervjupersoner har bidragit till olika perspektiv och gynnat den kvalitativa metoden på så sätt att åsikter har fått stötas mot varandra i resultat- och analyskapitlen.  Det teoretiska ramverket är baserat på Bourdieus fältteori med visst fokus på symboliskt kapital, samt professionaliseringsteori med fokus på de professionalisering. Resultatet av studien visar att genrens innebörd innehåller en del olika teman, men framför allt att den har förändrats samt breddats med tidens gång. Enligt innehållsanalysen finns flera återkommande textformat sedan 1974. Innehållet är till viss del liknande genom tiden, precis som att olika teman och trender återkommit, men bredden på innehållet och variationen har ökat och bidragit till ett mer varierat innehåll.  Dessutom har rollen som matjournalist utmanats av digitalisering och ökad konkurrens från modernare aktörer än de traditionella tidningarna. Idag finns alternativa medier som till viss del förnyar synen på vad man kan definiera som matjournalistik.