Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar elevernas lunchvanor.   Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare. Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner. De flesta elever har en positiv inställning till skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag. Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna.   Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner eleverna sig piggast.   Miljön i matsalen inverkar också på hur elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt i hur ett antal matsalar är organiserade, inredda och möblerade. Mitt intresse av matsalssituationen i skolan, har väckts efter att ha läst resultaten av flera rapporter och utredningar som visar att många barn tvingas vistas i en stressig och bullrig skolmiljö. Syftet med min studie var att undersöka miljön i ett antal olika skolmatsalar. Jag ville ta reda på vilka eventuella hinder som komplicerade möjligheterna att skapa en lugn, harmonisk och bullerfri matsal. Därför har jag observerat hur den fysiska miljön är planerad och hur skolpersonalens pedagogiska och organisatoriska aspekter speglas. Metoden är både kvalitativ och kvantitativ. Genom observationer av tolv olika matsalar, personliga intervjuer med servicepersonal samt intervjuer med fem rektorer kunde jag jämföra skolornas olika förutsättningar. Resultatet pekar på att det är flera faktorer som påverkar. Förutom ekonomins betydelse har personalens inställning till sina arbetsuppgifter en viktig roll. Förhållningssättet mellan lärare, servicepersonal och elever är också av stor betydelse. Resultatet visar dessutom att matsalssituationen är en viktig ledningsfråga i skolsystemet.

<p>Detta examensarbete har sin utgångspunkt i hur ett antal matsalar är organiserade, inredda och möblerade. Mitt intresse av matsalssituationen i skolan, har väckts efter att ha läst resultaten av flera rapporter och utredningar som visar att många barn tvingas vistas i en stressig och bullrig skolmiljö. Syftet med min studie var att undersöka miljön i ett antal olika skolmatsalar. Jag ville ta reda på vilka eventuella hinder som komplicerade möjligheterna att skapa en lugn, harmonisk och bullerfri matsal. Därför har jag observerat hur den fysiska miljön är planerad och hur skolpersonalens pedagogiska och organisatoriska aspekter speglas. Metoden är både kvalitativ och kvantitativ. Genom observationer av tolv olika matsalar, personliga intervjuer med servicepersonal samt intervjuer med fem rektorer kunde jag jämföra skolornas olika förutsättningar. Resultatet pekar på att det är flera faktorer som påverkar. Förutom ekonomins betydelse har personalens inställning till sina arbetsuppgifter en viktig roll. Förhållningssättet mellan lärare, servicepersonal och elever är också av stor betydelse. Resultatet visar dessutom att matsalssituationen är en viktig ledningsfråga i skolsystemet.</p>