This thesis investigates the potential consequences resulting from the migration process of the medical journal system, Auricula Ordination, to an alternative platform, with a particular focus on the risk of information loss and the long-term accessibility of the migrated data. The study examines how the migration to systems with potentially different data structures poses challenges in preserving the integrity of information. By adopting the perspective of accessibility and using the Records Continuum Model's fourth dimension of pluralisation, this study sheds light on the complexities associated with maintaining the accessibility of information within the new system. Even after the new system is archived. By conducting case studies using the appraisal investigations conducted by the Swedish regions, examples to support the findings were found. This analysis highlights the need to address the information management challenges arising from the migration process and emphasizes the significance of preserving the integrity and accessibility of data in the context of medical journal systems. In conclusion, this study underscores the potential information loss and challenges associated with the migration process of medical journal systems. By drawing insights from the Records Continuum Model, it enhances our understanding of the complexities involved in ensuring long-term accessibility of migrated data. These findings have implications for information management practices in regional archives, calling for more comprehensive approaches to preserve and facilitate access to valuable medical knowledge. / Denna uppsats ämnar till att undersöka de risker som uppstår vid migration av information från en informationsinnehavare till en annan. För att undersöka dessa risker har ett flertal fallstudier gjorts utifrån gallringsutredningen av journalsystemet Auricula Ordination, vilket användes inom hälso- och sjukvården i flertalet av Sveriges regioner. För att avgränsa undersökningen gjordes valet att enbart undersöka de regioner som samarbetar inom R7e-arkiv. Förutom att belysa de risker som finns ämnar likväl denna uppsats att skifta fokus i arkivforskningen i Sverige bort ifrån de större statliga arkiven till att belysa de mindre arkiven i landets regioner.  Syftet med uppsatsen har varit att genom ett flertal fallstudier undersöka konsekvenserna av migrationer av informationssystem och hur detta påverkar den framtida möjligheten för tillgängliggörande. Likväl hur ägandeskapet av informationen kan påverka dess integritet. Den teoretiska utgångspunkten har gjorts utifrån Records Continuum Models fjärde dimension pluralisation. I kombination med en hermeneutiskteori ämnas att skapa en mer utförlig bild av regionernas utgångspunkt i sina utredningar av Auricula och hur perspektivet av tillgängliggörande har framkommit. Undersökningen resulterade i att migrationer av information från ett system till ett annat har en negativ inverkan på framtida möjligheter av tillgängliggörande. Vilket grundas i framförallt riskerna av informationsförluster under själva migrationen. Där förlusten av relevanta metadata är i störst risk att gå förlorad. Vilket i förlängningen kan skada informationens integritet och dess kontext kan gå förlorad.

Studien undersöker, kartlägger och synliggör hur erfarenheter av psykisk sjukdom gestaltas och kommuniceras litterärt i tre samtida, nordiska verk: En dåre fri (2010) av Beate Grimsrud, Nonsensprinsessans dagbok: en sjukskriving (2018) av Isabella Nilsson och Jag är gråvit (2018) av Bjørn Rasmussen. Syftet är att synliggöra och fördjupa förståelsen för hur erfarenheter som tycks ifrågasätta språkets gränser kan formuleras och gestaltas litterärt. Med hjälp och mot bakgrund av Michel Foucaults begrepp gränserfarenhet diskuteras relationen mellan språk, gränser och sjukdom. Begreppet, som Foucault definierade som en intensiv erfarenhet som för individen till den yttersta gränsen av både liv och språk, lyfter flera perspektiv som är relevanta för uppsatsen. Utöver användandet av gränserfarenheten i uppsatsen aktualiseras flera teorier som sträcker sig utanför det litteraturvetenskapliga fältet och är anknutna till medicin, språk och sjukvård.   Studien har identifierat ett antal litterära tekniker som visat både sjukdomens konsekvenser och begränsningar – samtidigt som de också blivit en metod att skriva sig ur och bort ifrån dessa. Teknikerna har också visat sig omförhandla flera gränser och därmed upplöst motsättningar mellan exempelvis det friska och sjuka, allvar och komik, styrka och skörhet samt verklighet och fiktion. Studien har visat hur exempelvis användandet av motsatspar, kroppslig metaforik, färgkodssystem, ironi och komik, genrebrott och omskrivningar av existerande uttryck utgör litterära strategier för att framställa och omförhandla tillståndet av psykisk sjukdom. Användandet av den medicinska journalen i en skönlitterär kontext har konstaterats fungera som en litterär teknik för att framställa tystnad och förnekande något som flera teoretiker inom området betonar vara avgörande i framställningen av vansinne. Även skönlitterärt och fiktivt skrivande, oavsett självupplevt eller inte, har visat sig vara ett viktigt tillvägagångssätt för att närma sig en formulering av gränserfarenheten. Begreppet gränserfarenhet har fungerat som ett vitalt begrepp för att närma sig dessa texter. Samtidigt har flera av de litterära tekniker som identifierats tillfört insikt till gränserfarenheten som begrepp då det präglas av paradoxala och mångsidiga aspekter. I synnerhet har det bidragit med att uppmärksamma hur ett ”både-och” tillåts samexistera i såväl litterär gestaltning som i sjukdomserfarenhet vilket i sin tur nyanserat bilden av sjukdomen som formulerbar och formbar.