Background: The number of people seeking asylum in Sweden reached a record level by 2015. Inequalities in the healthcare of migrants can lead to poor health outcomes and an unsatisfactory health meeting. Language translation is considered the minimum that should be offered to ensure the care recipients access to a good, safe and satisfactory care. Culture also has an impact on the recipient's experience of healthcare and consists of much that is unconscious and constantly changing in interaction with the individual's lived experience. Efforts to bridge the gap between migrant healthcare recipients and healthcare providers whom usually belong to a majority population, include the application of culturally competent care and strategies for "culture brokering". These methods do not however consider the lack of insight into the care recipient's cultural frame of reference. An Intercultural Mediator (IM) is themselves a migrant who, based on common denominators such as language, gender and shared experience of being immigrant can act as an intermediary or bridge builder during the healthcare meeting. Mediation can be used to highlight the care recipient's lifeworld story and promote a person-centered care that is not precluded by pre-defined opinions and stereotypes concerning the impact of culture, but instead addresses the person's vulnerability, resources and personal abilities. Aim: The aim of this study is to investigate IM's specific role and how the IM can contribute to a more person-centered care in the context of the healthcare meeting of short duration within in-patient settings. Method: The study is based on ethnography conducted through participatory observation, informal dialogue at a healthcare clinic and hospital in Malta. Results: The results are based on four categories describing IM's role in the creation of person-centered care for migrant care recipients; Being a fellow human, creating a bridge between care recipients and care providers, being a part of the team and balancing power situations and creating cultural awareness. Conclusions: An IM is an important addition to healthcare agencies. IM utilizes the dyadic conversation preceding the healthcare meeting to establish trust and prepare the care recipient for the encounter. During the triadic meeting with the care recipient and caregiver, the IM interprets and ensures that the participants understand each other. The IM's presence creates space for the migrant care recipient to express his needs based on his everyday reality and cultural reference frame. In highlighting the care recipient's story, the IM is able to contribute to a more person-centered healthcare meeting, which may result in a better outcome. However, the lack of organisation of mediation services, lack of cultural awareness amongst care providers as well as exclusion from the healthcare practitioners' community of practice may hinder the effectiveness and stability of mediation services.

Den här studien riktar fokus mot emotioner inom medling. Det övergripande syftet har varit att öka kunskapen om medlares strategier för att hantera konfliktparters emotioner, vilket har undersökts genom intervjumetodik. Studien belyser fyra huvudteman som innehåller ett flertal olika strategier med respondenternas tillhörande resonemang. Medlaren har makten och konfliktparterna har makten är två huvudteman som består av strategier som kontrasterar mot varandra. Huvudtemana stödja och klargöra respektive stämning innehåller ytterligare strategier för att hantera konfliktparters emotioner. Strategierna som åskådliggörs omgärdas av både kritik och stöd inom tidigare forskning och därutöver belyses strategier och resonemang som inte är i fokus inom aktuell forskning kring medling och emotioner. Studien pekar på tendenser som kan användas för att utveckla, korrigera och komplettera befintliga teorier och modeller, även om behovet av liknande studier är stort. Dessutom medvetandegörs olika strategier som har god möjlighet att tillämpas bland medlingspraktiker. / This dissertation focuses on emotions in mediation with the overall aim to increase knowledge about mediation strategies for dealing with disputants’ emotions, studied through interview methodology. The study illuminates four major themes containing different strategies accompanied by the respondents’ reasoning. The mediator has power and the disputants have power are themes which include strategies that contrast each other. The themes support and clarify, and atmosphere, contain additional strategies for handling disputants’ emotions. The presented strategies are surrounded by both criticism and support within prior research and moreover the study highlights strategies that are not in focus within current research regarding mediation and emotions. The study points out tendencies that can be used to develop, adjust and complement existing theories and models, even though there is a great need for similar studies. In addition, the study puts light on strategies that have good potential to be used by mediators in practice.

I denna studie behandlas problemområdet konflikthantering mellan barn i förskolan. Syftet med studien är att belysa hur pedagoger väljer att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt att se vilka strategier pedagogerna använder sig av. Vi vill även ta reda på hur stor betydelse det verbala språket har i arbetet kring konflikthantering. I studien använder vi oss av kvalitativ metod där vi intervjuade pedagoger och observerade i barngrupperna, därefter kopplade vi ihop observationerna och intervjusvaren till den litteratur och forskning som vi har funnit relevant till vår undersökning. Det resultatet vi fått fram visar på att våra teorier kan förenas med vår empiri. Utifrån vår studie kan vi dra slutsatsen att i de flesta fall försöker pedagogerna hantera konflikter på ett konstruktivt sätt, det vill säga att de ser barnen som kompetenta och försöker finnas till som stöd för barns konflikthantering. Dock har även vårt resultat visat att pedagoger vid tillfällen har svårigheter med konflikthantering men att målet och strävan är att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Barn bär då med sig den erfarenhet som de erövrat till kommande situationer där barnen ställs inför konflikthantering.

No description available.

This thesis aims to answer the questions; what and were does peer mediation fit into the theoretical and practical frameworks of mediation? How does peer mediation fit into the retributive legal system as it stands today? What problems can arise with the use of peer mediation, its organizations and with the use of adolescent peer mediators, in a legal perspective? When it comes to the question of where peer mediation has its theoretical framework the hypothesis in this thesis are that peer mediation, with respect to the practical framework, is a hybrid of the settlement driven mediation and the transformative mediation. The theoretical framework comes from the philosophy of restorative justice (RJ), primarily the victim-offender mediation in the sense that if peer mediation per se is not enough it has to bee a whole school approach for it to work. In RJ, the community is as important as the primarily parties, the offender and the offended. In school conflicts, the community is the whole school, and as such it has to bee the whole school that is involved in the conflict management program. The method used in this thesis is the traditional method of jurisprudence combined with two case studies. The first case study is the "Peer mediations Project" that in fact was the starting point for the research. The aim with this case study is too show how peer mediation can work in Sweden, both on an organizational and a practical level. In doing so it also highlights which legal questions that is relevant for this thesis. The second case study is the "Spice conflict". This case study aims to make researcher go deeper in the legal issues as well as to illuminate a school conflict and how it can progress. The fist chapter gives a background for peer mediation and the focus of this thesis, as well as the first contact with the two case studies. Chapter two gives a legal background for the thesis. Chapter three deals with conflict theory and chapter four with schools conflicts and the different programs there is to handle those conflicts. In chapter five the different mediations models are presented more in depth and discussed from at mediation perspective. Chapter six goes deeper into the second case study in an effort to resolve the legal issues that has arisen. In the last chapter there is a discussion which originates from the five Nordic principles of mediation, facilitative, peaceably, freely, confidently and restoratively, in conjunction whit mediation, conflict and legal theory.

No description available.

I uppsatsen har vi sökt ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning genom att intervjua personer ur berörda yrkeskategorier (till exempel medlingsverksamheten, polismyndigheten, socialtjänsten och åklagare) samt genom litteraturstudier. Vi har bland annat tittat på hur yrkesverksamma som kommer i kontakt med medling ser på innebörden av medling, vad som fungerar respektive inte fungerar i dagens medlingsverksamhet, vad man skulle kunna utveckla i verksamheten och tänka på inför framtiden. Vi har även sökt fördjupa analysen med ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändring samt barriärer och möjligheter för samverkan. Följande huvuddrag har framträtt:•Diskussioner, återkoppling och dialog över yrkesgränserna efterlyses och är nödvändigt i arbetet med medlingsverksamhetens samarbetspartners och för medlingens utveckling. Gemensamma forum skulle vara bra för att åstadkomma en mer enad syn på medlingen och dess kriterier, definitioner samt betydelse.•Många fler befintliga samarbetspartners än polisen skulle kunna bidra till en ökad ärendetillströmning men då krävs återkommande utbildning, gemensamma forum, medlarnas fysiska närvaro och återkoppling. Detta är inte minst viktigt för att brottsoffer och gärningsperson ska kunna få frågan flera gånger och från olika håll.•Alla involverade, i synnerhet enskilda tjänstemän, behöver se att de gör någon skillnad och att de faktiskt är en del av medlingsverksamheten för att de bättre ska kunna införliva medlingen i sitt arbete. Vidare räcker det inte med att medlarna arbetar med medlingens implementering i de olika organisationerna utan budskapet måste även komma uppifrån ledningen och ner i organisationerna. Vidare är det väsentligt att medlingen förankras nerifrån.•Medlarnas fysiska närvaro har en viktig påminnande effekt men arbetsbelastning, personalomsättning och omorganisationer hos både polis och socialtjänst försvårar implementeringen av medlingsverksamheten i samarbetsparters organisationer.•I Malmö visar det sig att åtalsunderlåtelse vid medling fått större utrymme i lagtexten än i praktiken, än så länge.•Ungdomar idag är inte speciellt benägna att erkänna brott vilket gör att polisen inte kan fråga om medling då en förutsättning för att kunna fråga om medling är att brottet är erkänt.•Det tar tid att implementera nya saker och att få dem att fungera om det är frågan om en djupgående och varaktig förändring. I synnerhet om förändring måste ske i gamla invanda organisationer och dessutom mellan flera sådana organisationer som dessutom har olika uppdrag och perspektiv. •Det finns en oro bland informanterna inför hur kommunerna kommer att hantera obligatoriet runt om i landet. / Mediation – Why not? Barriers and possibilties for cooperation in mediation activity. Ungdomsbrottsligheten får ett allt större utrymme i rättssystemet och i media. För att undvika att unga utvecklar en kriminell livsstil har bland annat lagändringar gjorts i lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och man planerar att införa ett obligatorium för alla kommuner att erbjuda medling vid brott. Medling är en metod som innebär att parterna möts tillsammans med en opartisk medlare. Metoden bygger på teorin om reparativ rättvisa eller restorative justice som kommer från USA och metoden lovordas av Brottsförebyggande rådet, ändå nyttjas inte medlingen i Malmö i den utsträckning det finns utrymme för. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med personer ur berörda yrkeskategorier och litteraturstudier försöka ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning. Vi har valt att se på detta ur ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändringsarbete och samverkan/samarbete. Vi har antagit att det både finns möjligheter och barriärer för samverkan i dagens medlingsverksamhet. De centrala frågeställningarna har utgått ifrån innebörden av medling, vad fungerar/inte/, vad kan utvecklas och vad kan vara viktigt att tänka på inför obligatoriet? Medlingsverksamheten i Malmö skulle kunna arbeta med: dialog, återkoppling, gemensamma forum, fråga parterna om medling flera gånger och från olika håll, involverade se att de gör någon skillnad, medlarnas fysiska närvaro, arbetsbelastning, personalomsättning, omorganisationer, åtalsunderlåtelse, ungdomars erkännanden och man bör låta implementeringen ta tid. Det finns även en oro inför det kommande obligatoriet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger ser på arbetet med konflikter. Vidare vill vi forska i hur fritidspedagoger ser på hanteringen av de konflikter som kan förekomma på fritidshemmet och om de använder sig av särskilda metoder. I arbeter har vi använt oss av Cohens konfliktpyramid (2005) som utgångspunkt och det är en teori som vi anser vara högst relevant i vårt arbete. Konfliktpyramiden uttrycks tydligt i fyra olika steg hur arbetet ser ut i förebyggande, hanterande, hjälpande och stoppande arbetssätt. Pyramidens fyra nivåer ger en tydlig bild av vilket steg man bör använda i olika situationer, beroende på vad det är för form av konfliktsamt vem det är som är inblandad.  I den studie som vi genomfört har vi använt oss av intervjuer ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna utfördes enskilt på tre olika skolor med sju utbildade fritidspedagoger. Den empiri som inhämtats har sedan analyserats med Cohens konfliktpyramid som utgångspunkt. Utgångspunkterna av intervjuerna har varit att få svar på studiens frågeställningar som är: Hur beskriver fritidspedagoger sitt arbete med konflikter och konflikthantering? och vilka arbetssätt använder sig fritidspedagoger av när konflikter ska hanteras? Resultatet från samtliga intervjuer visade att många fritidspedagoger mest arbetar med den förebyggande nivån och mindre med stoppnivån. I fritidspedagogernas arbete beskrev de olika ingångsvinklar som de ansåg vara en viktig aspekt att ta hänsyn till. Exempelvis tydlig struktur, relationella perspektiv, lek och miljö, kännedom om elever och bemötande lyftes fram. Fritidspedagogernas arbete med konflikter lyftes även fram.

The subject of this study is conflict management. The purpose of this paper is to examine how teachers deal with conflicts between pupils in primary education. The purpose is also to get more insight on what a conflict is and show different strategies to manage conflicts.   To learn about how teachers deal with conflicts between pupils in primary school, I chose to do interviews. I interviewed four teachers. In the interviews we talked about: their definition of what a conflict is, what kind of conflict that are most common, and how common it is with conflicts in the school which they work at, how they handle conflicts between students, how they believe that they manage conflicts, if they have received any training or education in conflict management and if the school they work at have any special guidelines for handling conflicts.   My questions are: How do the teachers think about their own involvement in students' conflict management? How do the teachers think about which types of conflicts that can be difficult to manage? The result of the study is that the teachers often let students handle conflicts themselves and they think it is good for them to do it because it is a knowledge that we humans need have. However, all the teachers says that when the conflicts that the children can´t handle themselves, they are there to help and support. Educators' perception of what type of conflict that is difficult to deal with was different. These conflicts were: personal conflicts, situations where students do not realize that there are a conflict, and just believe that the other is just wrong, ethnic conflicts and conflict situations where students are saying different versions and refuse to change their minds. To access the time to manage conflicts also emerged as problematic in some situations. / Ämnet på denna undersökning är konflikthantering. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger hanterar konflikter mellan elever i grundskolans tidigare år. Syftet är också att få mer insikt om vad en konflikt är och visa på olika strategier vid konflikthantering.   För att få reda på hur pedagoger hanterar konflikter mellan elever i grundskolans tidigare år valde jag att göra intervjuer. Intervjuerna gjordes med fyra pedagoger. Med de intervjuade pratade jag om: deras definition av vad en konflikt är; vilken typ av konflikt som är vanligast och hur vanligt det är med konflikter där de arbetar; hur de hanterar konflikter mellan elever; hur de själva bedömer att de hanterar konflikter; om de har fått någon utbildning i konflikthantering och om skolan som de arbetar på har några speciella riktlinjer för att hantera konflikter.   Mina frågeställningar är: Hur tänker pedagogerna om sin egen delaktighet i elevernas konflikthantering? Hur tänker pedagogerna om vilken typ av konflikter som kan vara svåra att hantera? Resultatet av studien är att pedagogerna låter ofta eleverna sköta konflikter själva och de anser att det är bra för dem att få göra det då det är en kunskap som vi människor behöver. Dock säger alla pedagogerna att vid de konflikter som barnen inte kan hantera själva så finns de där för att hjälpa till och stötta. Pedagogernas uppfattning av vilken typ av konflikt som är svårare att hantera skiljde sig åt. Dessa konflikter var; personliga konflikter, situationer då eleverna inte inser att det är en konflikt utan anser att den andre bara har fel, etniska konflikter och konfliktsituationer då eleverna säger olika versioner och vägrar ändra åsikt. Att få tillgång till tid för att hantera konflikter framkom också som problematiskt vid vissa situationer.

No description available.