I svensk straffrätt utgör medvetenhet ett minimikrav för att dömas till straffrättsligt ansvar. Kravets innebörd regleras inte i lag och har sällan behandlats närmare i vare sig förarbeten eller doktrin. Frågor om medvetenhet ligger nära den straffrättsligt grundläggande konformitetsprincipen, som därmed kan utgöra vägledning för domstolar i oklara fall. I syfte att klargöra kravets närmare innebörd tar detta arbete sikte på hur frågor om medvetenhet behandlats i rättspraxis, hur kravet passar in i brottsbegreppet samt dess vidare förhållande till konformitetsprincipen. Mycket talar för att kravet på medvetenhet har plats i både den subjektiva och objektiva sidan av brottsbegreppet, men rättsfallsgenomgången visar att domstolarna ofta enbart prövar kravet i förhållande till den objektiva sidan. Vidare visar rättsfallsgenomgången att domstolarna ofta utför förhastade och ofullständiga bedömningar av gärningspersonerns medvetandegrad, vilket medför att människor riskerar att dömas till ansvar i strid med konformitetsprincipen. För att undvika en sådan rättstillämpning får det anses önskvärt att domstolarna strävar efter att upprätthålla konformitetsprincipen i sina bedömningar samt att de beaktar medvetenhetskravets tudelade placering i brottsbegreppet.

Syftet till studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete utifrån fritidshemmets uppdrag att erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Vår intention är att genom kvalitativa intervjuer i form av parintervjuer, på två olika avdelningar på samma fritidshem ta reda på fritidslärarnas tolkning av begreppet en meningsfull fritid och hur de organiserar en meningsfull fritid utifrån elevernas intresse. Fritidslärarna har också fått beskriva ett case om hur de kan arbeta för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och vilka utmaningar de kan ställas inför när de planerar en verksamhet som erbjuder en meningsfull fritid. I studien gjordes två parintervjuer med fritidslärare från respektive avdelning. Resultatet av studien visar att det trots många likheter även fanns skillnader mellan avdelningarna i hur de arbetar med att erbjuda elever en meningsfull fritid då fritidslärarna har egna tolkningar av den meningsfulla fritiden och hur den tas till uttryck i verksamheten. I resultatet framkommer det också att fritidslärarna till stor del utgår från elevernas intressen för att skapa en meningsfull miljö för eleverna. I respektive case får vi goda exempel som visar hur den meningsfulla fritiden tas till uttryck. Slutligen visar resultatet att en utmaning med att inkludera eleverna i aktiviteter, är att det finns svårigheter att få med elever med särskilda behov då aktiviteterna oftast inte är anpassade för hela gruppen.

Mobbning har i skolan varit ett omtalat ämne, men är fortfarande relativt oforskat i förskolesammanhang. Studiens syfte är att få en inblick i förskolepedagogers syn på mobbning och dess förekomst i svenska förskolor. Genom en kvantitativ forskningsansats genereras ett resultat som bland annat visar att pedagoger uppfattar att mobbning förekommer i förskolor och kan förekomma redan hos treåringar. Studiens slutsats är att mobbning i förskola är ett angeläget ämne som bör kompletteras med utbildning som stärker pedagogernas självförtroende kring mobbningsförebyggande arbete.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ungdomsfotbollstränares beteende och kommunikation med spelare samt vilka faktorer som ansågs styra detta. Vidare var syftet att undersöka avvikelser samt överensstämmelser mellan observerade beteenden och tränare supplevda beteenden. Urvalet bestod av tre ungdomsfotbollstränare varav två män och en kvinna. Studien bestod av en mixad design där såväl systematiska observationer som intervjuer användes och triangulerades. Totalt genomfördes 8 observationer (510 minuter) med hjälp av instrumentet “Coach Analysis Intervention System” (Cushion, Harvey, Muir, & Nelson, 2012) och tre intervjuer baserade på instrumentet samt studiens teoretiska referensramar. Resultatet visade att Instruktioner var det mest använda beteendet vid träningstillfällena. Vidare visade resultatet att tränarna inte alltid var fullt medvetna om varför beteende uppstod och frekvensen av sitt observerade beteende. Intervjuerna visade 12 kategorier som styrde tränarbeteende. Resultatet diskuteras utifrån studiens referensramar och kan användas för att uppmärksamma samt öka förståelsen kring ungdomsfotbollstränares beteende.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med elever vid läs- och skrivinlärning. Vi undersökte även hur lågstadielärarna och en logoped uppmärksammar elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare stödjer elever i deras läs- och skrivutveckling. För att ta reda på detta har det använts kvalitativa intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval som verktyg för datainsamling. Metoden ger undersökningen konkreta och tydliga svar vilket gjorde att undersökningen fick ett brett underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter lägger tonvikt på den fonologiska medvetenheten när de introducerar läs- och skrivinlärning. När det gällde hur lågstadielärare uppmärksammar elever som uppvisar att de har svårigheter med läs- och skrivutveckling, hade informanterna olika metoder för att gå tillväga. Lågstadielärarna som intervjuades var positiva till kompensatoriska hjälpmedel men att utifrån forskning visade det sig att våra lärarinformanter inte hade koll på utbudet av kompensatoriska hjälpmedel. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, bornholmsmodellen, bedömningsstöd, fonologisk medvetenhet, kompensatoriska hjälpmedel.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018, s.257) står det att elever ska kunna ta till sig ett budskap och förstå innerbörden av olika typer av texter. Som pedagog måste man därför välja material för att inspirera och motivera eleverna. Studien bygger på en skriftlig intervju och en observation vilket är kvalitativa metoder. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad f-3(förskoleklassårskurs 3)pedagogerna har för krav då de väljer högläsningsböcker. Pedagogerna kommer att få välja ut tre stycken böcker av 16 möjliga. De ska motivera valen av böckerna samt beskriva didaktiska tankar kring boken. Pedagogens val av böcker påverkar hur eleverna responderar. Valet spelar stor roll för att kunna gagna elevernas kunskap inom läsförståelse och utveckla sin litteracitet. Litteraturen ska bidra till att eleverna utvecklar sin nyfikenhet och fantasi. Genom den skriftliga intervjun och observationen från de verksamma pedagogerna visade resultatet att verksamma pedagoger ställer höga krav på böcker och att de har en tanke med valet av bok för att främja elevernas kunskaper. Också att boken kan användas för att koppla till olika ämnen och utgöra en länk till läroplanen. Slutsatsen av studien är att pedagogen ska känna elevgruppen för att kunna välja en passande högläsningsbok och för att kunna stötta och fånga elevernas intresse samt utmana dem utifrån den nivån som de befinner sig på i sitt lärande.

Studiens syfte är att undersöka vilka förmågor F-3-lärare, vid två grundskolor i Mellansverige, värderar som viktiga i elevers skrivutveckling i årskurserna F-3, till elevernas fortsatta utveckling och till samhället. Två fokusgruppsintervjuer om fem, respektive fyra F-3-lärare har genomförts för datainsamling. Resultatet visar att F-3-lärarna i studien värderar både fantasi, mod, idérikedom och skrivglädje som viktiga för elevernas skrivutveckling, men även förmågor som bokstavskännedom. Resultatet visar även på att lärarna ser på skrivutvecklingen som en progression, där vissa förmågor krävs för att uppnå andra, för elevernas fortsatta utveckling. Lärarna upplever även att samhällets digitalisering påverkar elevernas skrivutveckling både positivt och negativt. Studiens slutsats blir således att förmågor kopplade till lust, fantasi och skrivglädje värderas högt av lärarna, men används ofta i syfte att uppnå strukturella och tekniska färdigheter. Detta utifrån en syn på skrivutveckling som en progression. Det moderna samhället påverkar även elevernas skrivutveckling och lärarnas syn på densamme, där lärarnas syn ligger i linje med gällande styrdokument, men frångår mer progressiva förhållningssätt till språkskapande.

I vår studie har vi undersökt hur lärare på Gotland arbetar med läs- och skrivmetoder. Vi har studerat vilka lärmetoder som är vanligast och om lärare använder sig av digitala läromedel. Vi har också undersökt om valet av digitala läromedel är baserat på vald lärmetod.  I bakgrunden presenteras ett urval av fyra läs- och skrivmetoder och vi redogör för hur de kan delas in i syntetiska och analytiska metoder. Här presenteras också vad styrdokumenten säger angående läs- och skrivinlärning och om digitaliseringens plats i skolan. Vi ger också en beskrivning av några digitala läromedel för läs- och skrivinlärning. Vi valde att göra en kvantitativ enkätundersökning för att ha som underlag till vår studie. Målgruppen är samtliga 150 fk-3 lärare i aktiv tjänst inom kommunen.   Av dessa svarade 82, vilket därmed utgör vår respondentgrupp. De lärare som vid tillfället undervisade i årskursena 2 och 3 ombads att svara på enkätens frågor utifrån när de senast undervisade i en förskoleklass eller årskurs 1. I vårt resultat kan vi se att i vår respondentgrupp arbetar nästan hälften med Bornholmsmodellen som huvudsaklig lärmetod, vilket alltså betyder att det är den genomgående vanligaste lärmetoden. Detta gäller även när vi delar upp respondenterna i olika grupper, med ett undantag, vilket är den åldersgrupp med lärare över 55 år. I den gruppen visar sig  ASL, Att skriva sig till läsning,   vara den vanligaste lärmetoden. Vi kan också se att när det gäller läs- och skrivinlärning har fonologisk medvetenhet stor betydelse, även om det inte är betraktat som en läs- och skrivmetod i sig. Lärarna i vår studie är överlag positiva till att använda digitala läromedel. Vidare visar vår studie att användandet av digitala läromedel är stort och att det finns en riklig variation på marknaden. Vi finner att det är svårt att få reda på och veta vilken lärmetod läromedlet knyter an till. I resultaten har vi kunnat använda oss av fyra olika läromedel, där producenterna har varit tydliga med vilken lärmetod de utgår ifrån. När vi har undersökt eventuella kopplingar mellan den lärmetod som respondenterna utgår ifrån och de digitala läromedel som de använder kan vi se en tendens till att när läraren är väl förtrogen med sitt val av digitala läromedel i relation till sin valda lärmetod, upplever de en förbättring av resultaten inom läs- och skrivinlärning. Denna förbättring upplevs till exempel då man använder Bornholmsmodellen som lärmetod och Bornholmslek som digitalt läromedel.

Syftet med denna studie bidrar till att belysa hur barn och pedagoger uppfattar förskolans utomhusmiljö med fokus på lek, lärande och inflytande. Följande frågeställningar har besvarats: Hur uppfattar barn och pedagoger förskolans utomhusmiljö med fokus på lek och lärande? Hur återspeglas barns inflytande i förskolans utomhusmiljö? Empirin till studien har samlats in via fokusgrupp och samtalspromenader där vi har tagit till vara på pedagoger och barns beskrivningar genom att ställa öppna frågor. Förskolan har valts via ett bekvämlighetsurval. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Renstams och Wästerfors (2015) analysmodell: sortering, reducering, argumentering samt Lefebrves rumsteori. Resultaten visar att barn och pedagogers uppfattningar om utomhusmiljön till viss del överensstämmer men att det finns olikheter i hur de beskriver lek, lärande och inflytande. Utifrån barn och pedagogers uppfattningar om förskolans utomhusmiljöer med fokus på lek blev resultatet att det är en miljö där den fria leken dominerar. Barn och pedagogers uppfattningar om lärande skiljer sig åt, pedagogerna beskriver ett intellektuellt lärande medan barnen visar till övervägande del ett konkret lärande. Barnens inflytande återspeglas i verksamheten på så sätt att deras tankar samt idéer i den fria leken är central i förskolans utomhusmiljö och att pedagogerna vill ge barnen möjlighet till att uppleva självständighet. Barnen ansåg sig ha lite eller inget inflytande över utomhusmiljöns utformning utan att det var pedagogerna som till störst del bestämde. Dock så beskriver pedagogerna att även de har svårt att påverka den konkreta miljön.

Under de senare åren har skolvärlden förändrats angående språksituationen i Sverige. Migrationen ökar hela tiden och Sverige blir mer ett mångkulturellt land. För lärare blir uppdraget mer komplext när det gäller att identifiera ifall en flerspråkig elev har läs- och skrivsvårigheter än en enspråkig elev. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka forskning som behandlar undervisning och utveckling för flerspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter i åldrarna 6-15 år. Frågeställningarna som resultatet ska svara på är följande: Hur identifieras läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga? Vilka faktorer ska tas hänsyn till vid bedömning av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter? Litteraturstudien utgår ifrån är nationell och internationell forskning som undersökts efter våra kriterier för inklusion. Genom sex olika vetenskapliga artiklar sammanställs ett resultat. Ett genomgående resultat de flesta vetenskapliga artiklarna visade är att genom utvärdering av flerspråkiga elevers fonologiska medvetenhet med hjälp av fonologiska tester på majoritetsspråket och andraspråket underlättas identifieringen av läs- och skrivsvårigheter. Ett annat resultat visar hur viktigt det är att läraren tar hänsyn till elevens perspektiv, det vill säga elevens sociala och språkliga bakgrund och hur mycket eleven har blivit exponerad för majoritetsspråket. Det visar även att en lärare inte ska arbeta själv med detta uppdrag utan ta hjälp av alla sina kollegor som specialpedagoger, modersmålslärare och även vanliga lärare då alla resultat visar att det är komplext att identifiera och bedöma ifall en flerspråkig elev har läs- och skrivsvårigheter.