<p>Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring läsinlärning. Den behandlar även skillnader angående läsinlärning utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse hos pedagoger om hur barn tänker om att lära sig läsa och vilken medvetenhet barn har med sig när de lär sig läsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lärande i allmänhet, föreställningar om läsning, läsinlärningstraditioner samt viss genusforskning. Studien är en kvalitativ undersökningen som är baserad på semistrukturerade intervjuer av tolv barn jämnt fördelade mellan könen. Undersökningen är gjord i skolår 1 på en mellanstor skola i en liten kommun längs norrlandskusten.  Analysen av intervjuerna är fenomenografiskt inspirerad utifrån första och andra ordningens perspektiv och uppdelad i tre delar, tankar, medvetenhet och genus. Första ordningens perspektiv beskriver hur verkligheten är och andra ordningens perspektiv fokuserar på hur verkligheten uppfattas av människor. I diskussionen har vi gjort jämförelser mellan analys och litteraturbakgrund, där vi sett på orsakssamband.</p><p><strong> </strong></p>

<p>This study covers reading comprehension and the introduction of the "Tell me" approach as proposed by Chambers (1993) to a group of teachers in a Swedish F-3 school. Five teachers got to use the method for three weeks and were interviewed before and after the experiment to analyze their current ways of working and reactions to using the method in everyday tutoring. The result from the first interview showed that all of the participants had been using methods to improve the children’s reading comprehension prior to the study, but no one had tried the "Tell me" approach. After trying the method throughout the test period, all of the participants were positive about the methodology and showed an interest in continuing the use of it. Several of the participants also pointed out the children’s positive responses to this way of working with texts.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielärarnas relation till läroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig på att undersöka huruvida historielärarna medvetet eller omedvetet är villiga att förändra sig själv, sitt arbetssätt och sin yrkesperson när nya direktiv kommer uppifrån i form av nya läroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras på fem olika djupintervjuer med historielärare som arbetat sedan som senast år 1979 och därmed upplevt minst två olika läroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen läroplanerna från år 1965 och de två efterföljande läroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.</p><p>Resultatet av undersökningen blev att lärarna är positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och användas men de säger samtidigt att det är upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stå för. Lärarna kunde uppvisa att de märkt av skillnader mellan de olika läroplanerna och kursplanerna samt ge såväl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem. Historielärarna visade även upp en medvetenhet om den nuvarande debatten vilket visar på att de vill vara insatta i den pågående diskussionen och tyder på att de anser den vara viktig. Lärarna kunde påvisa faktiska förändringar vilka de själva genomfört på grund av förändringar i läroplanerna på t.ex. examinationsområdet och hur bedömningen av elever och insatser går till och har förändrats över tid.</p>

<p>Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Resultatet visade att det var stora skillnader mellan spelarnas generella och specifika visualiseringsupplevelser. Resultatet visade även att på en stor dynamik i spelarnas visualiseringsmönster. Förändringar i spelarnas visualiseringsmönster kan förklaras utifrån Action Theory (Nitch, 1985). Vidare visade studie att spelarnas medvetenhet ökade under undersökningsperioden. Framtida forskning rekommenderas att beakta såväl minnets roll, som idrottarnas medvetenhet.</p> / <p> The objectives of this study were to: (1) examine 2 elite soccer’s players’ general imagery experiences; (2) examine the elite soccer players’ specific imagery experiences in relation to trainings; (3) how soccer players’ imagery experiences changed between the different investigations and (4) how the soccer players’ awareness about their imagery experiences changed during the study period. Two elite soccer players (both men), 22 and 24 years, old participated in this study. The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) was used as an instrument. The results showed that it was major differences between the players’ general and specific imagery experiences. The results showed a big dynamic in the players’ imagery patterns. The changes can be explained using the Action Theory (Nitch, 1985). Furthermore the players’ awareness increased during the study period. In future research it is recommended to consider both the role of the memory and the athletes’ awareness.</p>

<p>Uppsatsen har som syfte att utifrån Jana Sanskritis arbete, lyfta upp och </p><p>diskutera forumteaterns möjligheter att skapa empowerment hos </p><p>deltagarna. Jana Sanskriti är både en teatergrupp och en rörelse i nordöstra </p><p>Indien som arbetar med forumteater i den Västbengaliska landsbygden, </p><p>utifrån en övertygelse att forumteater är en metod som möjliggör en </p><p>frigörelse från förtryck. </p><p>  </p><p>Uppsatsens frågeställningar är: Hur arbetar Jana Sanskriti? Hur kan man </p><p>skapa empowerment med forumteater som metod? På vilket/vilka sätt </p><p>stödjer forumteatermetoden skapandet av empowerment för deltagarna? </p><p> </p><p>Studien har en etnografisk ansats. Genom fältstudier hos Jana Sanskriti </p><p>och en diskussion runt gruppens återkommande arbete i byarna med </p><p>samma forumteaterföreställning har begreppet empowerment belysts.  </p><p> </p><p>Fokus har riktats på föreställningen Shonar Meye som handlar om mäns </p><p>våld mot kvinnor. </p><p> </p><p>I resultatdelen presenteras Jana Sanskritis arbete, där det också fram- </p><p>kommer att det är gruppens återkommande besök i byarna med samma  </p><p>forumteaterföreställning som är den enskilt största faktorn till skapandet </p><p>av empowerment. </p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna.</p>

No description available.

<p><p>Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (<em>Trends in International Mathematics and Science Study</em>) och fran PISA 2006 (<em>Program for International Student Assesment) </em>visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan. For att kunna uppna malen i forslaget till den nya laroplanen, visar resultatet fran den foreliggande enkatundersokningen, att kompetensen borde hojas och att samtliga pedagoger bor fa utbildning i didaktisk matematik.</p></p><p>Den teoretiska utgangspunkten i detta arbete ar matematikens betydelse som alltid har haft en framstaende plats i ett fungerade samhalle. Arbetet belyser matematiken bade ur ett historiskt och ur ett samhallsperspektiv. Nuvarande laroplan (Lpfo 98) bygger pa Vygotskijs sociokulturella perspektiv, medan de styrdokument som forskolan utgick fran tidigare byggde pa Piagets stadieteorier.</p><p>Som metod har en enkatundersokning utforts. Enkaten besvarades av tjugotva arbetslag pa fem forskolor med varierande profileringar och totalt har 73 pedagoger besvarat enkaten. Resultaten visar bland annat att pedagogerna anser att de har de kunskaper i matematik som kravs for att arbeta med matematik i forskolan. Pedagogens didaktiska kompetens och hur de anvander den har stor betydelse for kvaliten i forskolan. Sheridans (2001) pekar pa i sin avhandling att hog kvalite ar relaterad till pedagogens kompetens med inriktning pa larande. Vidare visar resultatet att de flesta pedagoger har en positiv erfarenhet i matematik fran sin egen skolgang. Den slutsats som kan dras av det ar att pedagogerna som ar en del av larandemiljon kan med ratt installning ta tillvara pa de spontana tillfallena som uppstar i det vardagliga samspelet.</p><p>Resultaten visar ocksa att rutinsituationer ar de tillfallen under dagen da det matematiska larandet anvands mest frekvent. Det ar viktigt att barn far mota de matematiska begreppen i meningsfulla sammanhang. I forskolan ska alla barn ges samma forutsattningar for att ha mojlighet att utveckla kunskap i grundlaggande matematik oavsett den kulturella hemmiljon.</p>

<p>Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst mäns förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angående begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur män förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.</p><p>Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som därefter har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal män. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori.</p><p>Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av männen något främmande och de allra flesta av männen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga på att vara lagom. Respondenterna som medverkade i undersökningen uppvisade även en hög grad av anpassningsförmåga gällande sitt utseende inom arbetslivet. Männens förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var i ambivalent till karaktären då majoriteten av respondenterna var osäkra på hur pass tillåtande det egentligen är för män att vara fåfänga.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant att närma sig detta område, som är relativt svårbegripligt, från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut.</p><p>Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet.</p>

<p>To be able to read and write is necessary to manage well in life. It is important to get a good start in one´s reading and writing development. My purpose in this study was to find out how to teach children to read and write. Obtain knowledge about how to best help children during the early years of reading and writing development, and what is required to teach good reading and writing skills.</p><p>I wanted to find out how the pedagogues work in the schools, and if they use ant special methods in their teaching. This is something that I, as a future pedagogue didn´t have much knowledge about, which is very important for my future pupils.</p><p>My research method was qualitative where I interviewed three pedagogues who work whit teaching reading and writing in the early years. I have researched how they teach children during the first years of reading and writing development. My result showed how important it is, as early as preschool, to play games using language. The games help the children become aware of language which is a requirement for good reading and writing development. It also showed that the pedagogues used different methods in their teaching, they adapt their teaching methods to the children.</p><p>Keywords: language awareness, learning to read and write, reading and writing methods.</p> / <p>Att kunna läsa och skriva är en förutsättning för att kunna klara sig bra i livet. Det är viktigt att få en bra start i sin läs- och skrivinlärning. Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur man lär barn läsa och skriva. Jag vill veta hur man på bästa sätt i barnens tidiga läs- och skrivinlärning kan hjälpa dem, vilka förkunskaper som krävs för en bra läs- och skrivinlärning.</p><p>Jag ville ta reda på hur pedagogerna arbetar ute på skolor och om de använder någon speciell metod i sin undervisning. Det här var något jag som blivande pedagog inte hade mycket kunskap om, något som är väldigt viktigt för mina blivande elever.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning och har intervjuat tre pedagoger som arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen. Jag har undersökt hur de undervisar barn i den första läs- och skrivinlärningen. Resultatet visade att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med språklekar med barnen. Lekarna gör barnen mer språkligt medvetna och det är en förutsättning för en bra läs- och skrivinlärning. Det visade sig också att pedagogerna använder sig av olika metoder i undervisningen, att de anpassar undervisningen efter barnen.</p><p>Nyckelord: språklig medvetenhet, läs- och skrivinlärning, läs- och skrivinlärningsmetoder.</p>