I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna. Genom att ge möjlighet till denna utveckling, kan barnets lust att läsa och skriva öka.   Jag följde två barns utveckling i FMT. Båda hade läs- och skrivsvårigheter. Ett bra samarbete mellan föräldrar, FMT-terapeut och lärare, samt stöd från flera håll till barnen var viktigt för deras läsutveckling. Vi kunde alla se att deras läslust ökade.

By studying recent literature and following current research we know that language awareness and a rich language is important to all children when learning reading and writing and that decoding and understanding of the words are the fundamental processes in reading. How do pupils with visual impairment learn how to read and write? What strategies do they use in their contacts with reading and writing? What are the advantages do pupils with visual impairment have when learning to read and write? These questions have been the starting points in a study we have done by following two pupils with visual impairment. By meeting and discussing with the children, their parents, teachers, and lowvisiontherapists we have got a deeper knowledge in how these children meet the language in reading and writing. We have also come to an understanding regarding people surrounding the children have to make reading and writing comprehensive, enjoying, and meaningful. The problem for a child with visual impairment is the decoding, to catch letters and pictures of words good enough with the sight. It requires energy and takes longer time with poor sight and they get not as good overview of the text as children with good visual skills. From our observations and from the interviews we have learned a lot regarding how the children think and work in the reading and writing processes. Parents and teachers have described how they support the children in the development of their language understanding as well as the advantages they can see the children have in reading and writing by having visual impairment. One advantage they can see is that the children use listening, feeling and the language to understand their environment and their tasks. Another advantage the teachers emphasize in the interviews is that the pupils are extremely focused when reading and writing. Different ways of thinking are necessary to give children with visual impairment good possibilities when reading and writing. Enchanced texts as well as pictures, bright contrasts, short reading distance and closeness facilitate the meeting with the written language. The children also need magnifying television systems, audio books, computers to get through all text they meet in the culture of written language in school. / Med stöd av litteratur och forskning vet vi att språklig medvetenhet och ett rikt språk är viktigt för alla barn när de ska lära sig läsa och skriva, och att avkodning och läsförståelse är de fundamentala komponenterna i läsprocessen. Problemet för en elev med synnedsättning är själva avkodningen, att uppfatta bokstäver och ordbilder tillräckligt bra med synen. Det är energikrävande och tar längre tid att läsa och skriva med nedsatt syn och det innebär en sämre överblick över texten. Hur lär sig elever med synnedsättning att läsa och skriva? Vilka strategier använder de i sitt möte med läs- och skriftspråket? Vilka fördelar har elever med synnedsättning i mötet med läs- och skriftspråket? Dessa frågor har varit utgångspunkten i en studie som vi gjort genom att följa två elever med synnedsättning under en tid. Genom att möta eleverna, föräldrar, pedagoger och synpedagoger har vi fått en fördjupad kunskap om dessa elevers möte med skriftspråket. Vi har förstått vilken betydelse människor kring eleven har för att elevernas läs- och skrivinlärning ska bli begriplig, lustfylld och meningsfull. En tydlig organisation och samverkan mellan de som ansvarar för elevens skolsituation är också mycket viktig. Föräldrarna och pedagogerna har beskrivit hur de stödjer barnet i språkutvecklingen och vilka fördelar som de kan se hos barnet när det möter läs- och skriftspråket. De nämner bland annat att eleverna använder hörseln, känsel och språket för att kompensera det de inte ser och att de är fokuserade när de arbetar med läs- och skrivinlärning. Det krävs ett lite annorlunda sätt att tänka för att ge elever med synnedsättning goda förutsättningar när de ska läsa och skriva. Förstorad text och bild, kontraster, kort läsavstånd och närhet underlättar för elever som läser svartskrift. De behöver också hjälpmedel som förstorande TV-system, talböcker, dator med talsyntes och punktskriftsmaskin för att det ska bli möjligt att ta till sig all text som de möter i skolans läs- och skrivkultur.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap på förmågan att motivera, sätta upp mål och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas även på aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation är ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation är som mest effektiv när den leder till delad förståelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993). Syftet med den här studien är att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation från ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat på femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys. Det undersökta fenomenet återspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och värdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer. I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning. Bland annat förs en diskussion om ledares starkare identifikation med organisatoriska värden jämfört med personliga värderingar. En slutsats som studien reflekterar över är betydelsen av att noggrant identifiera förväntningar och kommunicera dem uppriktighet med lyhördhet gentemot medarbetare. / According to previous research strong leadership is based on the ability to motivate, set goals and make competent decisions (Bass, Riggio and Mahwah, 2006). Good leadership is also based on active communication and balanced information flows (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Without effective communication, leadership is essentially irrelevant and communication is most effective when it leads to shared understanding (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993). The purpose of this study is to highlight the phenomenon of leadership and communication from an everyday perspective. The study examines leadership and leadership communication with employees through a qualitative study based on fifteen interviews with leaders, followed by a thematic analysis. The investigated phenomenon reflects leadership through awareness and leadership communication through authenticity. The study describes the leader's assignment, clarity and sincerity in communication, nurturing of positive culture through engagement and creating value, and the importance of trust and insight in relationships. The study discusses the results with previous research. Furthermore, it discusses a stronger identification combined with organizational values compared to personal values. One conclusion that the study reflect upon is the importance of accurate identification of expectations and to communicate them with sincerity and sensitivity towards employees.

Denna uppsats syfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenska näringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte. Metod: En kvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet. Båda könen överskattade rekommendationerna för protein och underskattade rekommendationerna för kolhydrater. Slutsats: Av de få respondenter som kände till de svenska näringsrekommen-dationerna, använde de sig inte av dessa i sin vardag. Det är därför viktigt att hitta nya sätt att kommunicera denna information, ett förslag kan vara via sociala medier. Denna information bör vara anpassad så att alla personer har en möjlighet att förstå den. / The aim of the study was to find out what information people have regarding the Swedish Nutrient Recommendations at some Swedish workplaces. The aim also included to find out how people use - or do not use - this information in their everyday lives. Method: A cross sectional study design was used and a survey was administered at various workplaces where hundred and ten questionnaires were answered. These surveys have been analyzed quantita-tively and qualitatively. The results showed that the majority of the respondents were not aware of the Swedish Nutrient Recommendations, including the percentage of the energy dis-tribution. Consistent with previous studies, men underestimated the recommendations for vegetables, while women had slightly more knowledge about the recommendations as a whole. Both sexes overestimated the recommendations regarding protein and underestimated the recommendations for carbohydrates. Conclusion: Out of the few respondents who were aware of the recommendations, most did not make use of them in their everyday life. In order to improve public health, it is important that through better or new ways of communication get more information about the nutrient recommendations.

The purpose of this degree project is to study if there is a intentional work with technology in the elementary school, preschool to fifth grade, in a municipality. The work will also study what conditions there are in the schools in order to work with technology. 95 questionnaires were distributed to the responsible teachers in all primary schools in the municipality, from preschool to fifth grade. The results of the survey show that more than half of the respondents do not consider themselves to work with technology in the school. The conditions, in order to work with the school subject technology in the municipality, are primarily external such as: material, facilities and the ability to divide students into smaller groups. The primary school teachers are experiencing a lack of knowledge within the subject technology and primarily desire further education to be able to work more with technology. One conclusion that emerged in the survey is that technology is a subject with low priority mainly because of lack of knowledge and competence among the teachers. / Syftet med examensarbetet är att studera om det på ett medvetet sätt arbetas med teknik i grundskolan, år F-5 i en kommun. Arbetet ska även studera vilka förutsättningar det finns på skolorna för att arbeta med teknik. 95 enkäter delades ut till ansvariga klasslärare på samtliga grundskolor i kommunen med ålderspannet F-5. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av de svarande lärarna inte anser sig arbeta medvetet med teknik i skolan. De förutsättningar som finns för att arbeta med skolämnet teknik i kommunen är främst yttre förutsättningar, dvs. material, lokaler och möjlighet att dela in eleverna i smågrupper. Lärarna upplever en brist på kunskap inom teknikämnet och önskar främst fortbildning och kunskap för att kunna arbeta mer med teknik. En slutsats som framkommit i undersökningen är att teknik är ett lågt prioriterat ämne främst på grund av bristen på kunskap och kompetens hos lärarna.

Syftet med studien är att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar av förebyggande arbete, när det gäller att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om vad förebyggande arbete är, utifrån vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lärarna ser. Andra frågor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat används i verksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i interaktion via språket, samt olika synsätt på elevers svårigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar av förebyggande arbete är varierande, såväl vad gäller innehåll som metod och organisering. Lärarna visar sig också ha olika djup kunskap inom läs- och skrivområdet. Trots lärarnas intentioner att anpassa undervisning och miljö, så ligger mycket fokus på individers brister och kompensation. Det är vanligt förekommande med nivågruppering och särskiljning av "riskbarn" för extra träning. Lärarna har vidare en relativt samstämmig uppfattning om att barn i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter går att identifiera i förskoleklass. Även uppfattningar om syftet med test och kartläggningsmaterial samt deras användning i praktiken skiljer sig åt.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål. De visar också att ett stort fokus läggs vid träning av fonologisk medvetenhet i förskoleklassen, medan detta inte längre upplevs som nödvändigt i årskurs ett när eleverna förväntas ha knäckt den alfabetiska koden. I båda årskurserna sker ämnesintegrering mellan svenska och andra teoretiska ämnen, men inte mellan svenska och praktisk-estetiska ämnen.

Svenska myndigheter har ett flertal gånger påpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och väljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad är oklara. Syftet med undersökningen är att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har växt upp i heterogena miljöer väljer bort Sverige efter högre studier. Målet är att förstå och förklara ett aktuellt fenomen. För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts. Data har insamlats genom intervjuer. Studien visar att ungdomar är medvetna om sitt kulturella utbildningskapital, konstruktionen av sin identitet, samt positionen som de har i det svenska samhället. Denna medvetenhet tillsammans med behovet av att lära sig om andra kulturer underlättar besluten om att arbeta utomlands. / Swedish authorities are alerting the civil society "public" of an increasing need for employees with high skills in the coming years. Meanwhile high educated youth is being discriminated by the labor market. Some of these young people have educated themselves in Sweden and choose to work abroad. The impact of this issue in tomorrow’s labor market in Sweden is still uncertain. The main objective of the inquiry is to find out why some of the young people with academicals studies and with an immigrant background, that have been raised in heterogeneous environment rule out/opt out Sweden after completing higher studies. The study was conducted through qualitative methods and the data was collected through interviews. The study shows that young people are aware of their educational and cultural capital, and the construction of their identity and also their position *Status* in the Swedish society. This consciousness together with the need of learning about other cultures brings forth the decision of working abroad.

Uppsatsen grundar sig i det dilemma brödtillverkarna ställs inför med krav på minskade tillsatser, samtidigt som konsumenten skall erbjudas säkra produkter av god kvalitet, och hållbarhet. Korv- och hamburgerbröd bakat med vete är produkter vilka i normala fall, förlorar sin färskhet snabbt. Två marknadsledande producenter (A & B) har i denna studie jämförts i avseende kring hur de angripit problematiken färskhet. Resultatet i jämförelsestudien visade att bröd gjort av surdeg till skillnad från bröd som fryses direkt efter bakning, höll längre och bibehöll sin saftighet bättre. I den kvalitetssäkring som gjordes för samma producents (A) räkning framkom att bröd innehållandes surdeg var kemiskt och mikrobiolgiskt säkert fyra dagar efter utsatt bäst-före-datum, d.v.s. dag tolv. Konsumenternas kunskap och tankar kring korv- och hamburgerbröd studerades i en enkätundersökning. Denna visade att konsumenterna känner en tveksamhet kring vad bröd faktiskt innehåller, vilket yttrar sig i rädsla och misstänksamhet för att brödet är fullproppat med konserveringsmedel, om det inte möglar på ett naturligt sätt. Detta tyder på brist på förtroende från konsument till producent, där konsumenternas känner att de inte kan kontrollera vad som tillsätts brödet och drar slutsatser därefter. De flesta respondenter känner inte heller till att bröd, med lång hållbarhet som inte möglar, nödvändigtvis inte behöver innehålla konserveringsmedel. Detta bör belysas och lyftas fram.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt. Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får skriva en text till en bild. Eleverna får också skriva så många bokstäver de hinner under en minut för att undersöka hur pass automatiskt de kan forma bokstäver. Resultatet från testerna jämförs med elevernas ordavkodning/läshastighet. Studiens resultat visar att skrivflytet ökar. Texterna vid eftertesten innehåller fler ord än vid de tidigare testerna och de flesta eleverna når en högre skrivnivå. Studien visar inte på något tydligt samband mellan skrivflyt och ordavkodning/läshastighet.