Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet. Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.

Den här studien syftar till att lyfta fram, belysa, tolka och öka förståelsen om hur människan i det senmoderna samhället lever med en medvetenhet om sin ändlighet och vilken mening livet får för dem. Som teoretisk och begreppslig referensram ligger den existentiella traditionen. Empirin utgörs av fem självbiografier som tolkas och analyseras utifrån en hermeneutisk metodansats. Självbiografierna är skrivna av personer som diagnosticerats med en obotlig sjukdom och inträtt i evigheten. Resultatet av studien utmynnade i tre faser. Livet rasar samman handlar om de oerhörda olustkänslor som personerna upplever efter vetskapen om att de ska dö. Här behandlas också de svåra prövningar som kroppens svek, nedbrytning och förändring bidrar till. Sökandet efter ett sätt att leva handlar om hur man efter diagnosen försöker finna ett sätt att leva mot ändligheten. Personerna upplever en grundtrygghet av att få leva så normalt som möjligt, få vistas i sitt eget hem och i betydelsefulla omgivningar. Det mest värdefulla för deras välbefinnande är kärleken, stödet och samhörigheten med nära och kära. Med medvetenheten om sin ändlighet fann personerna livet och det viktigaste blev att leva. Att finna livet i dess slutskede belyser de existentiella tankar och upplevelser som uppstår i livets slutfas. I denna fas försöker personerna finna en väg och tillhörighet in i evigheten. / The aim of this study is to highlight, illuminate, interpret and increase understanding of how humans in the late modern society lives with an awareness of their finitude and what the meaning of life will be for them. As a theoretical and conceptual framework is the existential tradition. The empirical data consists of five autobiographies which will be interpreted and analyzed from a hermeneutic methodology. The autobiographies are written by people who have been diagnosed with an incurable disease and entered eternity. The result of the study led to three phases. Life falls apart is about all the incredible feelings of discomfort the persons experience after the knowledge of their forthcoming death. This phase also addresses the difficult trials that body´s betrayal, degradation and change are contributing to. The search for a way to live is about how one after diagnosis is trying to find a way to live against the finitude. The persons experience a fundamental security in living as normally as possible, reside in their own home and in significant surroundings. The most valuable for their wellbeing is the love, support and affinity with friends and loved ones. With the awareness of their finitude the persons found life and the most important thing was to live. Finding life in its final stage highlights the existential thoughts and experience that occurs in life´s final phase. In this phase the persons tries to find a way and belonging into eternity.

The Swedish curriculum for the upper secondary school has been through a major change in the new corriculom that came in 2011 together with the new law concerning the Swedish schoolsystem (SFS 2010:800). The process behind these documents has been the main purpose and goal of this study. This has taken the form of a discourse analysis of all the material that led to the making of the current curriculum and the law concerning the Swedish school system. The discourse analysis looked after mechanisms of exclusion in both the process and the finished products of the two documents and also focused to see if there were any ethnocentric features present. The result shows that the curriculum together with the Swedish law concerning the school system is in a paradoxical relationship where Swedish teachers have to be inclusive in the pupils right to express different opinions, and at the same time be exclusive as only democratic values as is tradition in the west are to be accepted. At the same time there are some ethnocentric features present regarding how these democratic values should be thought, as it says it should follow western humanism and Christian ethics and values. These paradoxical and ethnocentric elements who are found within these documents show that some people may be excluded and that teachers may have to sacrifice either the students right to express themselves or their cultural differences or sacrifice the core values from whom the teachers are forced to abide to.

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.

This master thesis explores health as a primarily active process and what role theoretical and practical medicine should play in health. Health is divided up into four rooms: the room of the theoretician who works in medicine, the meeting between the theoretician and practician, the meeting between practician and patient, and lastly the individual’s cultural room. By phenomenologically unveiling the transmutation of life defined as death within the cartesian framework of mind-body dualism and its influences on modern Western medicine it becomes apparent that health as defined by biomedicine (lack of disease) is a problematic concept in regard to the experience of being ill in the individual’s room, which is the phenomenological starting point. In the West there exists a cultural tendency among both natural scientists and laypersons to use natural science and medical theory to explain and give meaning to individual diseases and healths, which has also lead to a cultural crisis in the ill individuals’ identity as the cartesian mind-body dualism is more complex than two opposing forces – it is more correct to describe this relation of mind and body identity as a ‘trialism’. The thesis mainly rests on the works of Drew Leder and Jenny Slatman; their works on health and illness in relation to cartesian dualism, and on their concepts of authentic materialism and differential materialism respectively, to formulate a phenomenological theory of health (from the room of the individual) understood as primarily an activity. It concludes that health within the individual’s room is an activity in the now that consists in accepting one’s bodily state and the choices one has made in life to land oneself in the body one now experiences. A healthy choice is grounded in a will to be one’s self, to be one’s own body, although one does not coincide with it. The role of practical medicine is to help the individual want to be themselves, their own body, – by working with the two concepts of health presented as the theoretical health (absence of disease) and the phenomenological (will to be oneself).

Med avstamp i en korpus bestående av svensk fiktionsprosa utgiven 1809–1930 studeras språkförändring innan, under och efter det moderna genombrottet. Utifrån en hypotes om att förändringar sker framför allt på frasnivå kartläggs nominalfrasens utveckling med avseende på längd och komplexitet. Längd och djup för samtliga nominalfraser i 303 verk analyseras för att synliggöra övergripande förändringstendenser. Desamma jämförs också med den grafiska meningens förändring i längd under perioden. Vidare görs också en närläsning av fyra av korpusens verk, vilka kan antas ha fungerat pådrivande alternativt bromsande i utvecklingen mot ett alltmer modernistiskt språk. Utifrån fem beskrivande kriterier för vad modernistiskt språk är och med fokus på verkens grafiska meningars och nominalfrasers utformning analyseras och diskuteras språket i Rosen på Tistelön, Psykologiska gåtor 3, Blå blommor och Tidens kvinnor i förhållande till stilutvecklingen under hela tidsperioden i stort. Resultatet visar en ökning av nominalfrasens längd och komplexitet under 1839–1878. Efter det vänder utvecklingen. År 1879–1930 minskar längd och komplexitet som snabbast, vilket delvis sammanfaller med det moderna genombrottet (1870–1905). Genom närläsningen framkommer att de kortare och enklare konstruerade nominalfraserna sammanfaller relativt tydligt med en mer modernistisk språkstil. Med viss modifikation av årtalsgränserna går det således att tala också om ett modernt genombrott språkligt sett.

Syftet med den här uppsats är att undersöka varför människor med barndomstrauma kan finna mytologiska symboliska berättelser i existentiell kultur läkande. De frågor som ställs är: På vilket sätt kan berättelser om superhjältar ge ökad förståelse om barndomstrauma, både för de som själva upplevt det, samt de som inte upplevt det? Hur kan berättelser om superhjältar verka psykiskt läkande vid barndomstrauma? Vilken betydelse har känslor i läkandeprocessen av barndomstrauma? Material som använts är TV-serien Moon Knight och kommentarer från YouTube. Teoretiska perspektiv som används är positiva psykologiska teorier, John P. Wilsons avgrundupplevelse och Viktor Frankls viljan till mening samt analytiska teorier om filmtolkning och hur det digitala samhället kan ge en existentiell kontext, med Jung, Tilander och Duppils forskning. Metoden som använts är grundad teori (GT). Tidigare forskning har visat ett samband mellan meningsskapande och populärkultur, främst berättelser om superhjältar, likaså de psykiskt läkande effekter film och TV-serier kan ha. Barndomstrauma har visat både negativa risker och positiva aspekter och har stor psykisk inverkan även i vuxen ålder. Den här uppsatsen visar ett samband mellan barndomstrauma och en ökad förmåga, förståelse, begär och upplevelse av existentiellt meningsskapande från mytologiska symboliska budskap från populärkultur, i uppsatsen benämns det existentiell kultur som även förklaras närmre. Det ger psykiskt läkande effekter och bidrar till välbefinnande och själslig helhet som kan jämföras med det som kan upplevas i religiösa sammanhang. Dessa resultat är viktiga eftersom barndomstrauma och meningsskapande i populärkultur är relativt outforskade områden men som kan komma till hjälp för barn och vuxna som upplevt barndomstrauma. Det blir ett sätt att både förstå och hjälpa dessa, likaså ett sätt för dem att enklare förstå sig själva för att sedan kunna läka och finna välbefinnande. / The aim of this paper is to investigate why people with childhood trauma can find mythological symbolic stories in existential culture healing. Questions asked: In what way can stories about superheroes provide increased understanding about childhood trauma, both for those who have experienced it themselves, as well as those who have not? How can stories about superheroes have a psychological healing effect following childhood trauma? What is the importance of emotions in the healing process of childhood trauma? Materials used are the TV series Moon Knight and comments from YouTube. Theoretical perspectives used are positive psychological theories, John P. Wilson's the abyss experience and Viktor Frankl's will to meaning as well as analytical theories about film interpretation and how the digital society can provide an existential context with Jung, Tilander, and Duppils’ research. The method used is grounded theory (GT). Previous research has shown a connection between meaning-making and popular culture, mainly stories about superheroes, as well as the psychological healing effects from films and TV series. Childhood trauma has shown both negative risks and positive aspects and has a large psychological impact even in adulthood. This paper shows a connection between childhood trauma and an increase in ability, understanding, desire and experience of existential meaning-making from mythological symbolic messages from popular culture, called existential culture in this paper, a term that will be explained. It provides psychological healing effects and contributes to well-being and a spiritual wholeness that can be compared to some religious experiences. These findings are important because childhood trauma and meaning-making in popular culture are relatively unexplored areas but can be helpful for children and adults who have experienced childhood trauma. It becomes a way to both understand and help these, as well as a way for them to understand themselves more easily, to heal and find an inner peace.

The recent development of massive multilingual transformer networks has resulted in drastic improvements in model performance. These models, however, are so large they suffer from large inference latency and consume vast computing resources. Such features hinder widespread adoption of the models in industry and some academic settings. Thus there is growing research into reducing their parameter count and increasing their inference speed, with significant interest in the use of knowledge distillation techniques. This thesis uses the existing approach of deep self-attention distillation to develop a task-agnostic distillation of the language agnostic BERT sentence embedding model. It also explores the use of the Switch Transformer architecture in distillation contexts. The result is DistilLaBSE, a task-agnostic distillation of LaBSE used to create a 10 times faster version of LaBSE, whilst retaining over 99% cosine similarity of its sentence embeddings on a holdout test from the same domain as the training samples, namely the OpenSubtitles dataset. It is also shown that DistilLaBSE achieves similar scores when embedding data from two other domains, namely English tweets and customer support banking data. This faster version of LaBSE allows industry practitioners and resourcelimited academic groups to apply a more convenient version of LaBSE to their various applications and research tasks. / Den senaste utvecklingen av massiva flerspråkiga transformatornätverk har resulterat i drastiska förbättringar av modellprestanda. Dessa modeller är emellertid så stora att de lider av stor inferenslatens och förbrukar stora datorresurser. Sådana funktioner hindrar bred spridning av modeller i branschen och vissa akademiska miljöer. Således växer det forskning om att minska deras parametrar och öka deras inferenshastighet, med stort intresse för användningen av kunskapsdestillationstekniker. Denna avhandling använder det befintliga tillvägagångssättet med djup uppmärksamhetsdestillation för att utveckla en uppgiftsagnostisk destillation av språket agnostisk BERT- innebördmodell. Den utforskar också användningen av Switch Transformerarkitekturen i destillationskontexter. Resultatet är DistilLaBSE, en uppgiftsagnostisk destillation av LaBSE som används för att skapa en 10x snabbare version av LaBSE, samtidigt som man bibehåller mer än 99 % cosinuslikhet i sina meningsinbäddningar på ett uthållstest från samma domän som träningsproverna, nämligen OpenSubtitles dataset. Det visas också att DistilLaBSE uppnår liknande poäng när man bäddar in data från två andra domäner, nämligen engelska tweets och kundsupportbankdata. Denna snabbare version av LaBSE tillåter branschutövare och resursbegränsade akademiska grupper

Tidigare forskning visar att höga nivåer av andlighet kan associeras med bättre psykiskt välbefinnande och lägre nivåer av psykiska besvär. Meningsfullhet framhävs som en av nyckelkomponenterna i detta sammanhang, och framtida forskning uppmanas till att utforska bakomliggande mekanismer ytterligare. En begräsning i det aktuella forskningsläget är att majoriteten av studierna har utförts i samhällen med en stark religiös anknytning, och att ingen forskning har kunnat hittas som utforskar sambanden i det mer sekulariserade Sverige.  Denna studie syftar till att analysera eventuella samband mellan mening i livet, psykisk hälsa och trosuppfattning i en svensk kontext, för att undersöka huruvida sekularisering som samhällsförändring bör beaktas inom socialt arbete. Studiens forskningsfrågor besvarades via en enkät, och utgick från ett bekvämlighetsurval där respondenterna tillfrågades att delta i undersökningen på en offentlig plats i en av Sveriges storstäder.    Studiens resultat visar att andlighet inte kan relateras till bättre psykiskt välbefinnande, men att meningsfullhet ökar psykiskt välbefinnande och att ju högre grad av andlighet som skattas desto mer upplevelse av meningsfullhet i livet. Dessutom visar resultatet att majoriteten av undersökningens respondenter har en personlig anknytning till en andlig dimension oavsett trosuppfattning.   Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sekularisering i det svenska samhället inte minskar behovet av att adressera existentiella och andliga frågor inom socialt arbete. Studien indikerar en potentiell koppling mellan andlighet, meningssökande och psykiskt välbefinnande, vilket underbygger att det kan vara fördelaktigt att integrera dessa komponenter i socialt arbete för att kunna erbjuda ett mer omfattande och heltäckande stöd, och för att bättre bemöta individuella behov i ett samhälle som genomgår ökad sekularisering. / Previous research shows that high levels of religiosity/spirituality can be associated with better mental well-being and fewer mental health issues. Meaningfulness is highlighted as one of the key components in this context, and future research is encouraged to further explore underlying mechanisms. A limitation in the current research landscape is that the majority of studies have been conducted in communities with a strong religious affiliation, and no research has been found that explores these relationships in the more secularized Sweden. This study aims to analyze possible relationships between meaning in life, mental health, and belief systems in a Swedish context, to investigate whether secularization as a societal change should be considered within social work. The study's research questions were answered through a survey, based on a convenience sample where respondents were asked to participate in the survey at a public place in one of Sweden's major cities. The study's results show that religiosity/spirituality cannot be related to better mental well-being, but that meaningfulness increases mental well-being and that the higher the level of religiosity/spirituality assessed, the more experience of meaningfulness in life. Furthermore, the results show that the majority of the survey's respondents have a personal connection to a spiritual dimension regardless of their belief system. Based on the study's findings, the conclusion is drawn that secularization in Swedish society does not reduce the need to address existential and religious/spiritual questions within social work. The study indicates a potential link between religiosity/spirituality, the search for meaning, and mental well-being, which supports the integration of these components into social work to provide more comprehensive and holistic support, and to better meet individual needs in a society undergoing increased secularization.

Denna avhandling fokuserar på det meningsskapande och begripliggörande som fortgår vid tilltagande demenssjukdom, i det sociala samspelet, och de utmaningar för demens-omsorgen som detta innebär. Studien är aktörsorienterad och adresserar frågan om hur personer med åldersrelaterade progressiva demenssjukdomar i den vardagliga kommuni-kationen söker förstå sina situationer, omgivningen och sina liv – alltsammans inom ra-men för det dagliga samspelet på ett demensboende. Av särskilt intresse är hur dessa per-soner hanterar problem som har att göra med att handla tillsammans med andra i en gemensamt delad värld och hitta sin roll i det pågående samspelet, och hur de etablerar och upprätthåller en identitet i detta samspel. Detta trots svåra minnesproblem, desorien-tering i tid och rum, olika sätt att förstå den pågående situationen samt svårigheter att be-rätta om sina liv på ett sätt som både stämmer överens med biografiska data och har en tillfredsställande temporal organisering. Avhandlingen adresserar också frågan om hur omsorgspersonalen kan hantera det komplexa samspelet mellan de boende i den dagliga omsorgen, med avseende på att upprätthålla och respektera dessa personers värdighet. Studien ansluter till en växande tradition av att studera interaktion vid demens som meningsbaserad och situerad i en kontext snarare än enbart som beteende som orsakas av kognitiva svårigheter. Metodologiskt är studien etnografisk och bygger på observationer fördelade över en tidsperiod av sex månader. Materialet, som består av ca 150 h videoma-terial och kompletterande fältanteckningar, möjliggör att samspelet studeras både i detalj och i relation till det större sammanhang som det ingår i. Studien visar på kvarvarande kompetenser och bidrar med ny kunskap om strategier som personerna med demens använder sig av i ett aktivt, kreativt och på många sätt ratio-nellt meningsskapande i det sociala samspelet med andra människor. Detta diskuteras i termer av resurser för demensomsorgen i relation till den stora utmaning som det innebär att lappa ihop och upprätthålla en begriplig och socialt delad värld, samt upprätthålla kon-tinuitet med personernas livshistorier på ett sätt som möjliggör en önskad identitet. / This thesis focuses on the identity work and the meaning- or sense-making that continue in the face of evolving dementia diseases, in social interaction, and the challenges for care this involves. The study adopts an actor-oriented approach and addresses the question of how persons with age-related progressive dementia diseases in everyday communication make sense of their situations, their surroundings, and their lives – all within the context of daily life in residential care. Of particular interest is how these persons handle issues of joint action in a shared world and how they establish and maintain an identity in the inte-raction. This is in spite of severe memory problems, disorientation in time and space, dif-fering understandings of the current situation, and difficulties in telling “accurate” and temporally ordered stories about their lives. The thesis also addresses the question of how caregivers may handle the complex interplay between residents in daily care, in maintain-ing and respecting these persons’ dignity. The study follows a growing tradition of studying interaction in dementia as mean-ing-based and situated in a context rather than merely as behavior caused by cognitive impairment. Methodologically, this is an ethnographic study based on observations made within a period of six months. The data consist of around 150 hours of video recordings and complementary field notes. This extensive material has made it possible to study the social interaction both in detail and situated in a larger context. The findings point to remaining competences and strategies that persons with demen-tia use actively and creatively in the ongoing interaction – and, given the premises, often in a rational way. This is discussed in terms of resources for dementia care, in relation to the great challenge of patching up and putting together a comprehensive socially shared world as well as maintaining continuity with the persons’ previous life histories in a way that preserves a positive self-identity.