No description available.

Studien syftar till att undersöka hur medarbetare på ett IT-företag uppfattar sitt eget lärande vidanvändning av lärverktyget LinkedIn Learning. Syftet besvaras med hjälp av fyra frågeställningar somberör individernas inre processer i samband med lärande. En enkätstudie genomfördes för att inkluderastora delar av populationen samt för att få en bred bild av medarbetarnas uppfattning av sitt egetlärande inom organisationen. Tolkning av datan genomfördes med utgångspunkt i kognitivism ochandragogik. Resultatet visade att medarbetarna uppfattar sitt eget lärande på olika sätt samt att lärandeär individuellt. 70% av deltagarna i studien som har använt LinkedIn Learning, har använt lärverktygetvid 1–5 tillfällen under de senaste 12 månaderna, deras uppfattning kring sitt eget lärande skiljer sigmycket åt. 30% av deltagarna har använt lärverkyget vid sex tillfällen eller fler, de senaste 12månaderna, denna grupp är mer homogen inom området för meningsskapande samt inlärningsstilar.Av resultatet framgick det även att majoriteten av deltagarna drivs av yttre motivatorer när de skapåbörja en ny kurs samt att majoriteten föredrar att lära sig individuellt, istället för tillsammans medandra. Utifrån genomförd studie har två antaganden formulerats som generella slutsatser. Deltagaresuppfattning av sitt eget lärande på digitala lärplattformar skiljer sig från varandra med avseende påmeningsskapande, autentiskt lärande och kunskapsinhämtning. Vidare är uppfattningen om dendigitala lärplattformens användbarhet oberoende deltagarens inlärningsstil. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>

Förekomsten av samma typ av låtar och musikgenrer i förskolans vardag är påtaglig och oftast är det traditionell barn- och popmusik som spelas. Tidigare forsknings fokus riktas främst åt undervisning och lärande, och inte så mycket åt musiklyssnandet och barnens meningsskapande kring lyssning på musik. Genom att använda olika genrer och öppna upp för barnens tal om dessa breddas förskolans musikrepertoar och barns perspektiv närmas. Syftet med föreliggande studie är därför att ur ett barndomssociologiskt perspektiv undersöka och analysera barns tal om och meningsskapande av musik i relation till olika musikgenrer. Elva barn från två olika förskolor har intervjuats efter att ha lyssnat på olika sorters musik. Barnens tal och meningsskapande har sedan analyserats utifrån Corsaros (2015) begrepp interpretive reproduction, peer cultures och The orb web model, samt utifrån begreppen aktör, struktur och barns perspektiv. DeNoras (2000) musiksociologiska begrepp musikens semiotik, tolkande flexibilitet och agency har även använts.  Studiens resultat visar att barns sätt att tolka och skapa mening påverkas av tidigare erfarenheter. Genom interpretive reproduction är barnen aktivt med och omskapar sin omvärld. Olika kroppsliga processer visas i barnens sätt att interagera dels med musiken, dels med varandra. Barnen skapar peer culture och en egen tolkning av musiken, där deras tidigare kunskaper och erfarenheter möts. Genom att prata om barnens musikaliska erfarenheter och tankar i relation till musiklyssnande blir musik inte bara ett sång- och spel-ämne, utan också ett lyssnar-ämne. När barnens utbud av musikgenres breddas och meningsfulla musikaktiviteter skapas möjliggörs barnen olika sätt att uttrycka sig och skapa egna uttryck och begrepp. Dessa skapar grund för senare möten med redan existerande musikaliska begrepp.

Matematikläroboken skiljer sig från andra läroböcker i och med att den i större utsträckning innehåller fler uttryckssätt än skriven text. De olika uttryckssätten är till exempel bilder, tabeller och symboler. Läroböcker är viktiga verktyg för elever som befinner sig i sin tidiga matematikutveckling, då de är ett av de första intrycken elever får i hur matematik ska tolkas i skolan. Syftet med studien har varit att se hur mutlimodalitet används i matematikläroböcker för att erbjuda meningsskapande och hur det stödjer elevers tidiga multplikativa tänkande. I studien har vi analyserat fyra svenska matematikläroböcker i årskurs 3 ur ett multimodalt perspektiv med fokus på multiplikation, för att få syn på hur författarna arbetar multimodalt med olika semiotiska resurser. Vi har använt en kvalitativ innehållsanalys för att synliggöra användningen av semiotiska resurser och deras samspel. Resultatet visar att då semiotiska resurser har ett tydligt samspel dem emellan stöds i stor utsträckning elevers meningsskapande kring innehållet i läroböckerna. Semiotiska resurser kunde då uttrycka samma räkneoperation på olika sätt och en bild kunde till exempel uttrycka något som skriven text inte kan. Vi kunde även identifiera brister, till exempel om en semiotisk resurs stod allt för isolerad från andra semiotiska resurser för att kunna bidra till det tänkta erbjudna meningsskapandet, eller att en bild och skriven text i nära anslutning till varandra uttryckte olika saker. Sambandet kunde därmed ibland vara otydligt och det kan bidra till sämre stöd för elevernas meningsskapande. Tidigare forskning på detta område är sparsam och därför behövs mer forskning bedrivas för att kunna ge djupare svar på frågor kring matematikläroböckers potential att erbjuda meningsskapande med fokus på multiplikation ur ett multimodalt perspektiv.

Meningsskapande är ett forskningsområde som många forskare inom organisationsstudier har kommit att intressera sig för. Ett annat vanligt förekommande forskningsområde är hållbarhet. Hållbarhet är även något som många företag har blivit intresserade av att fokusera på. Dock finns det inte mycket tidigare forskning om meningsskapande kring hållbarhet i organisationer. Vi ville därför, genom en kvalitativ studie, öka förståelsen för det meningsskapande som sker kring hållbarhetsarbete i företag. Denna studie studerar hållbarhet i ett sammanhang av förändring för att se det meningsskapande som då sker. Detta resulterar i uppsatsens fokus; vad skapas det för mening kring hållbarhet och hur skapas den. För att möjliggöra denna studie har vi intervjuat åtta medarbetare och hållbarhetschefen på Staples. Hållbarhetschefen presenterade i sin intervju hur arbetet kring hållbarhet ser ut och vad Staples har för mål och visioner kring det. I de intervjuer som genomfördes med medarbetare fick de öppet prata och resonera kring hur de själva upplevde och förstod hållbarhetsarbetet. Efter en tolkning utifrån de nio respondenterna kunde vi finna att den etablerade förståelsen för hållbarhetsarbetet på Staples skiljde sig åt mellan medarbetarna. Vissa upplevde att det var svårtolkat, medan andra upplevde det som klart och tydligt. / Sensemaking is a research area that many researchers in organization studies have found interest in. Another common area for research is sustainability. Sustainability is also a subject that many companies have become interested in. However, there is not much previous research on sensemaking about sustainability in organizations. Therefore, we wanted to with a qualitative study increase the understanding of the sensemaking that occurs around sustainability in companies. This study studies sustainability in a context of change to see the meaning that is created. This results in the focus of the study; what kind of meaning is created about sustainability and how is it created. To enable this study, we have interviewed eight employees and the sustainability manager at Staples. In the interview with the sustainability manager, she presented the work that Staples does around sustainability and their goals and visions around it. In the interviews that were carried out with the employees, they talked openly about how they understood and experienced the sustainability work. After an interpretation, based on the nine respondents, we were able to find that the understanding of Staples’ sustainability work was differentiated between the employees. Some of them thought it was difficult to interpret, while others saw it as obvious and clearly.

CSR and corporate sustainability have long been seen as a way for companies to strengthen legitimacy and competitiveness. However, there is conceptual confusion about CSR and sustainability, how the concepts are defined, used and operationalized within companies. The purpose of the thesis is to investigate how the concepts of CSR and sustainability are understood and operationalized by Swedish companies in their sustainability reports, and whether the concepts are used as interchangeable. The study is carried out on the basis of a qualitative content analysis of sustainability reports. Theories in CSR, sustainability and sensemaking, as well as previous research on the interchangeability of the concepts are used to analyze and discuss the results of the content analysis. The study thus contributes to an increased understanding of the meaning of the concepts and how they create meaning in an organizational perspective. Something that affects how information products, in this case sustainability reports, are both written and perceived by its readers. The results of the study show that the concepts, despite different historical backgrounds, have converged. Companies understand and operationalize CSR as the social dimension of corporate sustainability, and in some cases use the concepts as synonyms as a way to reach the company´s strategic goals and advance sustainable development. Companies thus construct their own interpretations with the aim of making the concepts meaningful to the organization.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbete med tecknade serier i svenskämnet kan bidra till meningsskapande för elever i årskurs 2. Enligt läroplanen ska bilder användas i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Tidigare forskningsstudier om undervisning har funnit bevis på att läsning där bild och text tillsammans förmedlar en berättelse skapar motivation till läsning eftersom bilder stöttar minnet samt tydliggör texter.   Datainsamlingen i undersökningen utfördes via aktionsforskning med en fenomenografisk forskningsansats. Dessa metoder är användbara vid utbildningsrelaterade undersökningar i skolmiljöer. Didaktisk design är den teori som arbetet grundar sig på. Studien har ett multimodalt perspektiv och iscensättning i klassrumsmiljö studeras via transformering och formering av information från resurserna. Representationerna visar vilken kunskap och vilket meningsskapande resursen bidragit till. Data samlades även in genom kvalitativa intervjuer av de femton elever som ingick i studien. Eleverna intervjuades gruppvis och frågorna var semistrukturerade.   Den didaktiska designen låg till grund för tre lektioner, där en serie, en bilderbok och en monomodal verbalspråkliga text (en text utan bilder) bearbetades. Alla berörde ämnet mobbning. Lektionerna var designade och utfördes likvärdigt genom högläsning och enskilt arbete med arbetsblad samt diskussioner i par och i helklass. Arbetsbladet innehöll frågor kopplade till resursens innehåll. Resultatet visar en tendens till ökat meningsskapande vid arbete med de resurser som innehöll bilder.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med hållbar utveckling i förskolan utifrån den sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionen. Frågeställningarna handlar om vad, hur och varför förskollärare jobbar med hållbar utveckling i förskolan och hur de skapar förutsättningar för barn att hitta en mening genom sin handling för en mer hållbar värld. Studien bygger på kvalitativa  semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare i två förskolor. Arbetet är inspirerat av teoretiska begreppet didaktik. Genom didaktiska frågor har vi kunnat studera vår data och hitta framträdande mönster i förskollärares uttalanden i relation till studiens syfte och frågeställningar.   I resultatet framkommer att förskollärare har god kännedom och aktivt jobbar med begreppet hållbar utveckling. Flera förskollärare har ett tydligt synsätt kring undervisningsinnehåll om hållbar utveckling. Resultatet visar också att förskollärare påstår att undervisningsinnehållet är av stor vikt men att den ömsesidiga kommunikationen genom diskussioner mellan barn och pedagoger är det viktigaste.

Läroplanen belyser att undervisningen ska bidra till elevernas livslånga lust att vilja lära. Utifrån ett varierat arbetssätt kan elevers möjligheter att lära utvecklas och fördjupas. Tidigare forskning visar på att integrationen av estetiska uttrycksformer öppnar upp för kreativitet och fantasi hos eleverna. Forskningen visar även på att en variation av uttrycksformer ökar elevernas språk- och kunskapsutveckling eftersom eleverna får möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt. Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare i årskurs 2 beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker en positiv inställning till multimodala- och estetiska lärprocesser i undervisningen men att mer tid till detta är önskvärt. Lärarna såg även multimodala- och estetiska lärprocesser som ett hjälpmedel till det övriga skolarbetet, eftersom man kan möta alla elever, då alla elever lär olika. / The curriculum sheds light on that teaching should support students´ lifelong desire to learn. Based on a varied way of working, every student´s opportunities to learn can be developed and deepened. Previous research shows that the integration of aesthetic forms of expressions opens up the creativity and imagination of the students. The research also shows that a variety forms of expression increases student´s language- and knowledge development as students are given the opportunities to express themselves in a variety of ways. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers in year 2 describe multimodal- and aesthetic learning processes as a didactic tool in their teaching. Four teachers from two different schools have been interviewed. The result shows that all teachers were positively attuned for multimodal- and aesthetic learning processes in teaching. But that more time for this way is desirable. The teachers also saw multimodal- and aesthetic learning processes as an aid to the other school work, since you can meet all students, then all students learn different.

Vår fallstudie undersöker genom kvalitativa intervjuer vilken roll förändringskommunikation vid en organisationsförändring har för medarbetares meningsskapande samt deras osäkerhet. Fem medarbetare som nyligen varit delaktiga i en organisationsförändring vid Uppsala Kommun har genererat empiriskt material i syfte att analysera de samband som beskrivs i teorin. Resultatet visar att kommunikation från chefer är viktigt för att medarbetare ska acceptera en förändring, skapa mening, minska ifrågasättande samt för att situationer där osäkerhet kan uppstå inte ska skapas. Individuell och inlyssnande kommunikation som är sammanhängande genom hela förändringen verkar ha störst betydelse. Däremot finner vi att medarbetare inte nödvändigtvis behöver uttala eller känna osäkerhet trots att de på grund av förändring och bristande kommunikation kan befinna sig i en osäker situation. Förändringskommunikation är inte heller ensamt bidragande till medarbetares mening och hantering av förändring; Gemenskap med medarbetare och individuell vana med förändring är två ytterligare bidragande faktorer som verkat ha minskat osäkerheten kring förändringen.