Läraren har i uppdrag att främja elevernas läsutveckling så att de redan efter årskurs ett knäckt läskoden. Utifrån denna aspekt är uppsatsens syfte att undersöka hur verksamma årskurs 1–3 lärare resonerar kring den tidiga läsinlärningen. Syftet är även att undersöka om det går att urskilja några läsinlärningsmetoder utifrån lärarnas resonemang. För att komma åt lärares resonemang används kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod. Den fenomenografiska metodansatsen och dess analysmodell ligger även till grund för analysen. Resultatet visar på att samtliga lärare använder sig av ett varierat arbetssätt, där meningsfullt arbete står högre än en specifik metod. Samtliga lärare fokuserar på att eleverna ska förstå sambandet mellan bokstäver och språkljud. Läsinlärningsmetoder så som ASL, ljudningsmetoden, kiwimetoden, LTG m.fl. förekommer även i lärarnas resonemang.

Abstract En examensuppsats, avancerad nivå.Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Olof SandgrenTipp, Petra (2017). Vem väljer metoden? En kvalitativ studie om läsinlärningsmetoder på två skolor och hur valet av dessa gått till.Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hp.Förväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra med kunskap om läsinlärnings-metoder, inblick i hur valet av läsinlärningsmetod kan gå till och vem som styr processen.Syfte och frågeställningar: Jag vill undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används på två skolor och ta reda på om det kan finnas ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läsinlärningsmetoder och de val lärare gör gällande läsinlärnings- metoder. Mina frågeställningar är: Vilken eller vilka läsinlärningsmetoder används på respektive skola? Hur har valet av läsinlärningsmetod gått till på respektive skola? Finns det ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läs-inlärningsmetoder och de val som lärarna gör gällande läsinlärningsmetoder och på vilket sätt? Hur bedömer lärare elevernas läskunskaper i slutet av skolår 1?Teori: I denna undersökning är det sociokulturella perspektivet framträdande. I avsnittet om läsning och läsinlärningsmetoder behandlas även kognitionsforskning kort.Metod: En kvalitativ undersökning där det empiriska materialet tolkas med hjälp av fenomenologisk ansats. Undersökningen är vidare inspirerad av metodtriangulering där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, en enkätundersökning och tagit del av skriftliga dokument.Resultat: Undersökningen visar att båda skolor använder samma läsinlärningsmetod för en majoritet av eleverna. Denna läsinlärningsmetod är en mix av analytisk och syntetisk metod. För elever som behöver stöd i sin läsinlärning, använder skolorna andra läsinlärningsmetoder som sker i intensiv en-till-en-undervisning med specialpedagog och speciallärare. Undersökningen visar vidare att lärarna inte gör egna val angående de läsinlärningsmetoder som de arbetar utifrån, utan det är rektorn som i samråd med specialpedagogisk personal, väljer och fattar beslut om läsinlärningsmetoderna på skolan. Skolorna använder sig av olika screeningmaterial och kommunens läsa-skriva-garanti för att bedöma sina elevers läskunskaper i slutet av årskurs 1.Implikationer: Studien visar att det specialpedagogiska stödet behövs för de elever som av olika anledningar stöter på hinder i sin läsinlärning. I ett nära samspel mellan specialpedagog/speciallärare och elev tränas den fonologiska medvetenheten och kopplingen av grafem - fonem. Den specialpedagogiska kompetensen att tidigt upptäcka hinder för läsinlärning och tidigt sätta in åtgärder som är effektiva, kan vara avgörande för att eleven lär sig läsa och därmed inte utvecklar en dålig självbild kopplat till bristande läsförmåga. Specialpedagogisk kompetens inom läs- och skrivutveckling och det kvalificerade stöd som en specialpedagog eller specialläraren kan ge, visar sig i denna studie vara en viktig faktor för att skolan ska kunna fullfölja sitt kompensatoriska uppdrag och därmed främja en god läsutveckling för varje elev.Nyckelord: analytisk metod, läsinlärningsmetoder, skolutveckling, syntetisk metod.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används av F-3 lärare i en mellansvensk stad. Studien är kvantitativ och genomfördes med enkäter som skickades ut till ca 490 lärare som undervisar elever i F-3. Ramfaktorteorin är vald som teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar på att Bornholmsmodellen är den vanligast förekommande metoden för läsinlärning i den mellansvenska staden. Resultatet visar även att majoriteten av informanter inte bara använder en läsinlärningsmetod i undervisningen och att det är ledningen som väljer vilken metod som används i undervisningen. Slutsatsen är att alla elever är olika och att ett dynamiskt förhållningssätt till läsinlärningen med variation och individanpassning ska ligga i framkant för bästa progression.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka terapeuters erfarenheter av hur ett samarbete kan skapas när utgångspunkten är att man inte känner sympati för patienten i en terapirelation. Det finns förhållandevis lite forskning som handlar om denna specifika aspekt av behandlingsrelationen. För att belysa frågan intervjuades sju legitimerade psykoterapeuter med en halvstrukturerad fokuserad intervju. Nyckelord och citat utmynnade i fem huvudteman med underteman. Huvudteman var: Utforskande/Nyfikenhet, Allians, Arbetsmetoder, Värderingar och Egen utveckling. Informanterna menade att det går att ha en samarbetsrelation med en patient trots att man som terapeut inte känner sympati men man upplever alliansen som svagare. De upplevde att det underlättar att ha en god terapeutisk allians över tid och att utfallet blir mer gynnsamt. Vi fann också att terapeutens personliga värderingar och etiska principer är det som avgör om man kan ha en behandlingsrelation överhuvudtaget. Hamnar terapeuten i alltför svåra personliga värdekonflikter upplevde samtliga att det inte gick att fortsätta. Resultatet visar att brist på sympati för patienter förekommer och intervjupersonerna hade metoder för att hantera dessa känslor. Lång yrkeserfarenhet, livserfarenhet, egenterapi, utbildning, handledning och tillgång till kolleger kan ha varit underlättande i hanteringen av de problem i terapirelation och behandling som en bristande sympati kan skapa.   Nyckelord: Allians, Sympati, Metod, Psykoterapi, Antipati

Since the 1990s the Swedish National Board and Health and Welfare has had the goal of providing a national screening for developmental language and communication disorders among young children in Sweden. Prior to a revision of the child healthcare programme in Sweden in the year 2014 the ages of language screening were either 2;6 years (years;months) or 3;0 years. Today, two different versions of scientifically evaluated screenings of the national screening for developmental language and communication disorders are used, Westerlund’s method designed for screening children at the age of 3;0 and Miniscalco’s method designed for children at the age of 2;6 years. As a consequence of the revision of the child healthcare programme, several counties decided to only screen for language and communicative disorders at 2;6 years of age, amongst them Uppsala County which prior had screened at 3;0 years. This study aims to be a part of a needed new validation to correctly identify children with developmental language and communication disorders at this younger age. 17 children were randomly recruited from the national population register in central Uppsala, and a further 37 children were recruited from the referrals to a speech and language pathologist. The result of the study shows that 5 out of 54 children, 9 %, examined at the age of 2;6 years were misjudged when comparing the screening to a speech and language pathologist examination. The results indicate that it is possible to use Westerlund’s method on younger children. The results may also provide valuable insight as to how the designs of large validation studies can be improved. The study also aimed to compare if some part of Westerlund’s method was less likely to conform to a more thorough examination by a speech and language pathologist. However the methods by which Swedish speech and language pathologists evaluate developmental speech and communication disorders differ so severely from the screening that only half of the reviewed cases could be compared. Therefore, it was deemed that the screening and the speech and language pathologist evaluation were too different for a fair comparison. However, the study can be used to highlight the difference in how pediatric nurses and speech and language pathologists evaluate the childrens’linguistic skills. / Sedan 1990-talet har Socialstyrelsen haft målet att erbjuda en nationell språkscreening för alla barn med syftet att tidigt identifiera språkliga och kommunikativa svårigheter. Före en revidering av det nationella barnhälsovårdsprogrammet 2014 administrerades screeningen vid 2;6 (år; månad) eller vid 3;0 år. I dagsläget används två olika vetenskapligt utvärderade screeningmetoder; Miniscalcos metod för barn som är 2;6 år och Westerlunds metod för barn som är 3;0 år. Revideringen av programmet medförde att många landsting, som tidigare screenat vid 3;0 år, valde att tidigarelägga screeningen. Ett av dessa landsting var landstinget i Uppsala län som tidigare screenat vid 3;0 år. Uppsatsen syftar till att vara en del i ett större valideringsarbete för Westerlunds metod på yngre barn. 17 barn boendes i Uppsala som screenats på BVC mellan 2;6-2;9 år slumpades fram ur befolkningsregistret och ytterligare 37 barn värvades från de tvååriga barn som kallats till länslogopedin i Uppsala län. Resultatet vid en logopedbedömning kort efter screeningtillfället visade att 5 av de totalt 54 (17+37) barnen, det vill säga 9 %, hade felbedömts. I uppsatsen konstateras att andelen som fick missvisande resultat vid screeningen är inom ramen för vad som måste accepteras för en screening. Resultatet indikerar att Westerlunds metod är möjlig att använda på yngre barn. Uppsatsen syftade också till att jämföra ifall någon del av screeningen särskilt ofta inte stämde med hur logopeden bedömde samma förmåga. Denna jämförelse gjordes på de 37 deltagarna som kallats till länslogopedin i Uppsala län. Här framkom att screeningutfall och logopedbedömning sällan utvärderade exakt samma språkliga förmågor, vilket medförde att en jämförelse endast kunde göras i ungefär hälften av fallen. Uppsatsen kan däremot bidra till en ökad insikt om att det finns en stor skillnad i vilka språkliga förmågor som bedöms av sjuksköterskor på BVC och senare av logopeder.

Diplomová práce hodnotí na reprezentativní společnosti ČEZ, a.s., výsledky různých metod finanční analýzy. Práce je zaměřena na: horizontální a vertikální analýzu, klasickou poměrovou analýzu, Du Pontův rozklad, metodu Quelle, metodu vědecké Schmalenbachovi společnosti, Altmanův index, metodu IN, Tafflerovu metodu, metodu francouzské banky, index ČNB a Kralickův rychlý test.

<p>Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen varav urinvägskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvägskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och antibiotika tycks ha en hämmande effekt gällande uppkomst av urinvägsinfektioner. Val av metod kan påverka risken för att urinröret skadas vid kateterisering och därmed påverka risken för att urinvägsinfektion uppkommer. Fortsatt forskning inom området behövs för att finna ytterligare preventiva åtgärder. Utveckling av nationella riktlinjer samt kontinuerlig utbildning av vårdpersonal efterfrågas av litteraturstudiens författare för att minska förekomsten av komplikationer som uppkommer till följd av urinvägskateterisering.</p>

No description available.

Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen varav urinvägskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvägskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och antibiotika tycks ha en hämmande effekt gällande uppkomst av urinvägsinfektioner. Val av metod kan påverka risken för att urinröret skadas vid kateterisering och därmed påverka risken för att urinvägsinfektion uppkommer. Fortsatt forskning inom området behövs för att finna ytterligare preventiva åtgärder. Utveckling av nationella riktlinjer samt kontinuerlig utbildning av vårdpersonal efterfrågas av litteraturstudiens författare för att minska förekomsten av komplikationer som uppkommer till följd av urinvägskateterisering.

No description available.