<p>Syftet med den här studien är att tydliggöra och få insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjälpmedel och metoder att tillgå. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger så att de kan få en viss kunskap om barn och elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns många bra sätt för att hjälpa dessa barn, vi har valt att lägga vår fokus på hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande åtgärder att använda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre år, där vi intervjuade åtta respondenter och gjorde 12 observationer. Vårt examensarbete är en kvalitativ studie. Våra respondenter i undersökningen har berättat att det går att hjälpa barn och elever med läs- och skrivsvårigheter om man använder sig av rätt metoder. Några betydelsefulla metoder kan vara ekoläsning, talböcker och talsyntes. Vidare kan vi fastställa att både våra respondenter och vår litteraturstudie visade att om man börjar arbeta redan i tidig ålder kan man motverka att barnen utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Detta med hjälp av de många bra åtgärder, metoder och hjälpmedel som finns.</p>

<h2>Syfte</h2><p>Syftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer.</p><h2>Frågeställning</h2><p>Måste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder?</p><h2>Resultat</h2><p>Kreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut. Alla människor är kreativa, men vissa är det mer eller mindre. För att upprätthålla kreativiteten bör vi tillämpa de metoder som finns och vi bör göra det ofta, om inte dagligen.</p>

<p>Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram. Avsikten är inte att generalisera utan att försöka ge en bild av hur dessa tre skolor arbetar mot mobbning. De tre skolorna ligger i samma kommun och är en förskola, låg- och mellanstadieskola, en högstadieskola samt en gymnasieskola. Uppsatsen är textbaserad och innehåller en textanalys samt komparativ analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna består av de mest kända åtgärdsprogrammen mot mobbning; Olweus åtgärdsprogram mot mobbning, Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Ljungströms Farstametod, Staffs Mombusmodell, Österholmsmodellen samt stiftelsen Friends metod. Alla skolor i studien hade likabehandlingsplaner där paralleller kunde dras till flera av metoderna i de teoretiska utgångspunkterna. Dock bestod Skola 1: s likabehandlingsplan främst av stiftelsen Friends arbete mot mobbning samt Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Farstametoden och Österholmsmodellen. Skola 2: s arbete mot mobbning hade till stora delar grunder i Farstametoden och detsamma gällde Skola 3.</p>

<p><strong> </strong></p><p>Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ”kreativitetskonsulters” arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån. Frågeställningarna rör helt och hållet ”kreativitetskonsulternas” verktyg och metoder. Vilka de använder sig av och hur de bestämmer sig för vilka de ska nyttja. Deras upplevelse av arbetet med dessa, samt för- respektive nackdelar. Vidare en frågeställning som rör agerandet när processen inte går som det är tänkt. Tre stycken kvalitativa intervjuer har genomförts. Emedan respondenterna inte är anonyma presenteras dessa under rubriken introduktion. Den teoretiska referensramen förklarar begreppet kreativitet och innovation samt dess skillnader. Den kreativa processen, ”kreativitetskonsultens” roll samt idégenereringens utgångspunkt tas även upp. Slutligen presenteras lärandet samt de faktorer som påverkar den kreativa processen.</p><p>Resultatet visar, att basen i ”kreativitetskonsulternas” verktygslåda var brainstorming och varianten brainwriting, ”tyst brainstorming”. Utöver dessa var de individuella skillnaderna stora. De flesta redskapen var till för att bryta det rotade och vanemässiga, genom en viss typ av provokation. Valet av verktyg och metod hade bland annat att göra med valet av frågeställningen i sessionen. Fem olika tillvägagångssätt användes när det blev problem under sessionen och det inte fungerade som respondenterna hade tänkt sig. Exempel på dessa är; nytt verktyg och metod, paus och två facilitatorer.</p><p>Jag uppfattar, att kärnan i den kreativa processen bland annat handlar om, att få individen att våga vara kreativ, för att hitta nya och annorlunda idéer. För att kunna åstadkomma detta, har ”kreativitetskonsulterna” sina verktyg och metoder.</p>

<p>Abstract</p><p>Titeln på studien är kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lägga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsättning autism har stora begränsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur påverkar kommunikationen. Syftet med vår studie är att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vår undersökning har vi utgått från Kvale (1997) och använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna. Våra informanter i studien är fyra pedagoger som har 10-20 års erfarenhet av att arbeta med barn med autism.</p><p>I resultatet har vi beskrivit pedagogernas uppfattningar om de svårigheter som barn med autism har och som påverkar kommunikationen. Gemensamt för pedagogerna var att de uppfattar att det är inom det sociala samspelet som problematiken finns. Vi belyser även vilka kommunikativa metoder som pedagogerna använder sig av i kommunikativa situationer och detta fann vi skiljer sig lite åt. Gemensamt utifrån de fyra pedagogernas uppfattningar kan vi ändå se, att alla anser att tydliggörande metoder med visuellt stöd framhävs. Det visuella stöd som ges är i form av olika bilder, texter och tecken som ger barn med autism struktur och tydlighet. Dessutom poängterar pedagogerna betydelsen av att utgå från barnets förmågor och intressen för att en kommunikation ska utvecklas.</p>

<p>This study aims to research how small companies that operate on the Swedish home electronic-market utilize marketing communications to communicate their message. The focus of this study has been to research these companies use of below-the-line activities in their marketing communications. Interviews have been conducted with representatives from each of the three companies Neonode, Jens of Sweden and Tonium, that compose the selection from the population in this study. The use of below-the-line activities in small companies is mainly motivated by lower cost, which suit small company budgets. Below-the-line activities are also used for branding and the creation of credibility among the consumers when the target audience does not yet know the brand. On the other hand, above-the-line activities are used when you wish to remind the consumers of a certain product or brand once the brand already exists. The result that this study has generated is supported by previous studies that claim that companies first build their brand by the use below-the-line activities, and subsequently communicate the brand by using above-the-line activities within their marketing communications.</p> / <p>Denna studie syftar till att ta reda på hur små företag på den svenska hemelektronikmarknaden tillämpar marknadskommunikation för att nå ut med sitt budskap. Framförallt har fokus legat på tillämpningen av below-the-line metoder hos dessa företag. Tre intervjuer har därmed genomförts med representanter för företagen Neonode, Jens of Sweden och Tonium vilka utgör urvalet för populationen. Tillämpningen av below-the-line metoder inom marknadskommunikation motiveras till stor del av en lägre kostnad vilket passar små företags budget. Below-the-line tillämpas även vid varumärkesbyggande och skapandet av trovärdighet bland konsumenterna då man ännu inte har någon varumärkeskännedom bland målgruppen. Above-the-line metoder lämpar sig å andra sidan bäst då man vill påminna konsumenterna om en produkt eller ett varumärke då man redan har ett varumärke att kommunicera. Resultatet som denna uppsats genererat stöds av tidigare studier som menat att företag först bygger upp ett varumärke genom att tillämpa below-the-line, för att senare kommunicera varumärket genom above-the-line metoder.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p> The purpose of this essay is to compare in what way pedagogues in pre-school in comparison to pedagogues in school use music as an implement to stimulate children’s language development. The essay is built on qualitative written interviews on four pedagogues, two pre-school teachers and two class teachers, along with relevant literature concerning music in relation to language development.</p><p>In the interviews it was shown that music is used in a greater extent by the pre-school teachers, compared to the class teachers. Activities containing elements of music is situated on a daily basis in preschool, where the two interviewed pre-school teacher’s works. There is a clear awareness of why music is used and some of the reasons are: through singing and movement all senses are used, which improve the memory of the children in a specific task or activity. It is a lustfully teaching method, which often contribute to more engaged children in comparison to traditional tuition. Rhythm to words and syllables help children understanding the form of the language.</p><p>In the essay one part is focused on the human brain, since it has a significant roll, to why music can be used as a pedagogic tool regarding children’s language learning. Literature gives other dimensions to the function of music in pre-school and the early years of school.</p>

<p>Mitt syfte med studien har varit att få en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på hur arbetet går till samt att belysa arbetssättet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att få fram så relevant information som möjligt om arbetssättet. Jag har observerat och intervjuat personer som är involverade i arbetssättet och har på så vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan förespråkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssättet är bra. Genom ett medvetet förhållningssätt och strukturerade dagar har pedagogerna skapat ett gott inlärningsklimat som gett resultat i skolarbetet. Min slutsats är att arbetssättet verkar vara en bra lösning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.</p>

<p>Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (<em>Extreme Programming</em>). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt?</p><p>I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen. Metoden studeras utifrån två agila värderingar och sju agila principer. Värderingar är <em>anpassning till förändringar snarare än följande av planer</em> och <em>fungerande mjukvara snarare än omfattande dokumentation.</em> Principerna är <em>parprogrammering, kodstandard, omstrukturering, små releaser, kollektivt kodägande, kontinuerlig integration </em>och<em> enkel design.</em></p><p>Fallstudien visar att teknisk infrastruktur i hög grad underlättar utvecklingsarbetet – möjliggör snabb utveckling, bidrar till ökad kodkvalitet och tvingar utvecklarna att följa sunda designprinciper och designmönster. Vissa nackdelar och potentiella risker med ramverken och teknologierna identifieras: leverantörsberoende och låsning till ramverkets designprinciper. Slutsatser är att teknologierna och ramverken har en betydande påverkan på systemutvecklingsprocessen och kraftigt underlättar ett agilt arbetssätt.</p>