Examensarbete

Syftet med den här studien var att ta reda på vad forskning visat hur matematikundervisningen ska se ut för elever med dyskalkyli. Studien utgick från följande frågeställningar: Vilka metoder som är framskrivna av forskningen för elever med dyskalkyli? Hur begreppet dyskalkyli definieras enligt forskningen? Data samlades in via databaserna ERIC, Swepub samt Libris, 10 artiklar inkluderades i studien. Resultaten delades in i 4 teman. Av resultaten framgick det att begreppet dyskalkyli är svårt att definiera. Det framkom även att en metod var mer beforskad än andra samt att två forskare var dominanta på det här fältet. Det krävs mer forskning inom den pedagogiska inriktningen på dyskalkyli för att få ett generaliserbart resultat. Dock visade en del av forskningen att det krävs olika metoder för att elever med dyskalkyli ska utvecklas på bästa sätt.

Bakgrund: En sjukhusvistelse innebär för ett barn många nya, okända situationer, människor och miljöer. Preoperativ oro är vanligt förekommande hos barn och är relaterat till ett sämre postoperativt förlopp med sämre återhämtning. Preoperativ oro innebär även ett ökat lidande för både barn och familj. Det ligger i sjuksköterskans roll att bemöta patientens behov av trygghet och lindra lidande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka icke farmakologiska metoder och deras effekt för att minska preoperativ oro hos barn, åldern 2–12 år. Metod: Som design användes en allmän litteraturöversikt. Sökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Artiklar inkluderades respektive exkluderades baserat på valda inklusions- och exklusionskriterier. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. Artiklarna lästes upprepade gånger och sammanfattades kort för att sedan jämföras avseende tillvägagångssätt, syfte och resultat. Utifrån detta identifierades olika kategorier. Resultat: I resultatet inkluderades 10 kvantitativa artiklar. Utifrån dessa identifierades olika metoder för att minska preoperativ oro hos barn: distraktion med hjälp av clowner och spel på elektronik, utbildning/information genom interaktiva mediatjänster och videos samt psykologiska förberedelser genom preoperativa program och avslappning. Alla dessa minskade den preoperativa oron hos barn. Slutsats: De icke farmakologiska metoderna som har identifierats har visats minska preoperativ oro hos barn i åldrarna 2–12 år. Utan metoder för att lindra preoperativ oro uppvisar barn högre nivåer av oro vilket leder till ett ökat lidande. Det är därför viktigt att implementera metoder likt de som har identifierats i denna litteraturöversikt i praktiken.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur samhällskunskapslärare hanterar spontana kontroversiella frågor som kan uppstå i klassrummet och om dessa bidrar till en trygg klassrumsmiljö där eleverna känner att de kan ge uttryck för sina åsikter. Det har vi försökt besvara i form av en huvudfråga och två hjälpfrågor. Huvudfrågan som vi ställer är följande: Vad behövs för att skapa en trygg och öppen klassrumsmiljö där spontana kontroversiella frågor kan vara en del av undervisningen? De två hjälpfrågor är följande: 1.Hur hanterar samhällskunskapslärare spontana kontroversiella frågor i klass-rummet?2.Hur upplever elever att deras samhällskunskapslärare hanterar spontana kontro-versiella frågor i klassrummet? Vi har först läst och sammanställt tidigare forskning kring ämnet för att få en grund att reflektera över i förhållande till vårt resultat av undersökningen. Undersökning har ge-nomförts i kvalitativa intervjuer med fyra samhällskunskapslärare samt en kvantitativ enkät med 133 elever. Resultatet har sedan redogjorts för och analyserats av oss. Vi har där konstaterat att det finns några skillnader mellan de båda skolornas lärare samt ele-ver. I vår analys kan vi inte koppla skillnaderna mellan lärarna till deras skolors respek-tive arbetssätt i någon större utsträckning utan det skiljer sig åt från individ till individ. Elevernas syn på lärarnas arbetssätt kan vi däremot konstatera är något mer positiv på Skola 2 än Skola 1 och det skulle kunna kopplas till det faktum att Skola 2 arbetar på ett mer individbaserat arbetssätt, vilket kan bidra till att eleverna känner sig mer sedda. Fortsatt arbete inom ämnet skulle kunna vara en undersökning i större skala eller ett fokus på mer subtila kontroversiella uttryck i klassrummet.

No description available.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka och analysera hur fritidslärare ser på begreppet delaktighet och vilka metoder som används för att främja delaktighet. Fokus är på hur fritidslärarna beskriver delaktighet och vilka metoder de använder. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger från en skola. Frågorna som studien utgår ifrån är fritidspedagogernas uppfattningar kring metoder som främjar delaktighet och hur ramfaktorer påverkar detta. Fritidspedagoger valdes då endast två var utbildade fritidslärare. Analysen visar att fritids­pedagogerna arbetar ofta två och två vilket resulterar i att ord som ”vi” eller ”kollegan” framkommer frekvent. Det framkommer även att metoderna skiljer sig åt beroende på elevernas ålder. I inter­­vjuerna syns även svårig­heterna i att balansera mellan frihet hos eleverna och kraven ifrån läroplanen. Resultatet visar att elever ska få påverka verksamheten för att få delaktighet och att fritidsrådet är den metod som främst används. Hur eleverna kan påverka skiljer sig åt beroende på åldern men ofta sker det igenom önskemål ifrån eleverna. Ramfaktorer som lokaler och gruppstorlekar på eleverna har viss påverkan på valet av metoder men den ramfaktorn som har störts påverkan är tid. Sammanfattningsvis belyser resultatet att elevers delaktighet påverkas mest av bristen av tid.

Föreliggande studie syftar till att belysa lärares tankar angående deras skrivundervisning i årskurs F-3. Bilden av lärarnas perspektiv klargjordes genom en undersökning som utgick ifrån (1) vilka metoder och arbetssätt lärare uppger att de använder i den tidiga skrivundervisningen (2) vilka utmaningar lärare beskriver att de stöter på under skrivundervisningen samt (3) vilka resurser lärare uppger att de behöver för att möta utmaningar. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgörs av Borgs (2015, 2017) redogörelse av lärarkognition och Vygotskijs (1978) beskrivning av stöttning. Denna studie vilar på en kvalitativ ansats (Braun & Clarke 2006) vars datainsamlande skedde genom sex semistrukturerade intervjuer. Sex lågstadielärare med olika erfarenheter från olika kommuner intervjuades. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av varierande modeller och uppgifter inom skrivundervisningen för att tillmötesgå elevernas behov. Vidare visar resultatet att de största utmaningarna som lärarna ställs inför är individanpassning och resursbrist. Lärarna upplever att de är ensamma till antal i att möta elevernas svårigheter i klassrummet. Även behovet av mer tid åt att erbjuda stöd till eleverna för att stötta dem på deras väg till att erövra skriftspråket efterfrågas avlärarna. Avslutningsvis mynnar resultatet ut i en diskussion där metoder, arbetssätt, utmaningar samtresurser för att klara av utmaningarna i skrivundervisningen behandlas.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få kunskap om hur pedagoger lär barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Vi vill också tillägna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan använda sig av i en sådan undervisning. Våra frågeställningar är: Hur lär sex stycken pedagoger barn i skolår 1 att läsa och skriva? Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig pedagogerna av för att lära barn att läsa och skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt?Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagsläget är verksamma i förskoleklass till skolår 3. / The views of six teachers on how to learn children to read and write in a playful way.

Syftet med studien var att undersöka möjliga likheter i val av metoder och appliceringstillfälle för användarinvolvering, samt vilka effekter detta kan kopplas till. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer hos fyra produktutvecklande företag som i någon mån riktar sig till privatpersoner. Studiens teoretiska bakgrund bygger på en litteraturstudie i området användarinvolvering i produktutvecklingsprojekt. Orsaken till litteraturstudien var osäkerhet och luckor i området. Det finns många olika metoder som kan tillämpas på olika sätt och i olika faser vilka medför olika effekter på både projekt och resultat. Då vissa metoder tros medföra kortare utvecklingstider har det blivit en självklarhet för företag att använda någon form av användarinvolvering. Genom webbaserad research valdes fyra företag ut, varav tre har en lång industriell bakgrund och det fjärde är ett konsultföretag inom produktutveckling. Två av respondenterna arbetar som experter för användarinvolvering och hoppar in stundvis i företagets olika utvecklingsprojekt. De andra två är projektledare som är djupt insatta i alla utvecklingsprocessens olika steg. Respondenterna är bland de mest insatta inom användarinvolvering inom företagen. De fyra respondenterna uttryckte vikten av användarinvolvering men hade samtidigt olika syn på hur det ska implementeras i projekt. Ett företag fokuserar på att testa användarens förståelse, ett fokuserar på undersökning i projektets början, ett intervjuar och testar prototyper och det sista letar efter användarbehov hos andra personer än slutanvändaren. Intervjuer och observationer är de metoder som alla företag använder sig av. Det skiljer sig dock i hur och när under processen de används. En respondent ansåg inte att det finns en universalmetod som passar alla personer och i alla projekt. Ett par intressanta områden som togs upp var att det är viktigt att involvera användare i projektets början och att det kan ses som en investering då man kan spara mycket på att göra rätt från start. Respondenterna hade svårt att koppla specifika effekter till användarinvolveringen. Dock togs potentiella samband upp såsom bra korrelation mellan kundnöjdhet och energi nedlagd på användarinvolvering, bra feedback, att det är en bidragande faktor till prisvinnande, bra betyg av testinstitut och att det medför att de uppfyller användarbehoven bättre. Slutsatserna från denna studie kan sammanfattas i att det inte finns några standardiserade metoder alla företag använder sig av. Både val av metoder, tillvägagångssätt och appliceringstillfälle skiljer sig i de undersökta företagen. Studien har även lett till insikter om att användarinvolvering med största sannolikhet medför positiva effekter, men att detta är mycket svårt att mäta på grund av många ingående faktorer.