Syftet med uppsatsen var att undersöka den politiska utveckling som har präglat Ungern det senaste årtiondet, förankrat i Michael Johnstons teori om korruptionssyndrom. Studien tar avstamp i två frågeställningar som avsåg att besvara Ungern positionering inom det korruptionssyndrom som landet placerades inom år 2005, samt i vilken riktning landet tenderade att förflytta sig mot. Den metodologiska ansatsen för uppsatsen var en kvalitativ idealtypsanalys som genomfördes på det specifika fallet Ungern. Den främsta anledningen atttillämpa Ungern som ett empiriskt fall spelade in på den politiska ovisshet som råder i landet med premiärminister Viktor Orbán i regi. Ungerns statistiska klassificering har de dryga 10 åren kommit att reduceras drastisk i Transparency Internationals årliga korruptionsmätningar, samtidigt som den exekutiva makten medvetet har motarbetat en demokratisk utveckling. Utifrån de teoretiska faktorerna som spelar en stor väsentlig roll i uppsatsen, politiska möjligheter, ekonomiska möjligheter, statskapacitet samt ekonomiska institutioner har material samlats in för att besvara de ovannämnda forskningsfrågorna. Ett allomfattande resultat som går att urskilja, är att de politiska möjligheterna i Ungern ogynnsamt har kommit att förändras och sålunda kommit att påverka Ungerns positionering och riktning inom korruptionssyndromet elitkartell.