Hur uppfattas den svenska militära alliansfrihetens ställning i takt med utökade militära samarbeten? Sveriges ingående av PESCO (Permanent Structured Cooperation), ett försvars-och säkerhetspolitiskt samarbete inom EU, har presenterats som ett steg i mot ett militariserat EU. Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för och förstå underliggande problemframställningar till Sveriges säkerhets-och försvarspolicy samt vilken innebörd svenska policyskapare anseratt ökade samarbeten har för alliansfriheten. För att besvara syftet har regeringens utrikesdeklaration 2018, statens offentliga utredningar om säkerhetssamarbeten och propositionen om Sveriges ingående av PESCO analyserats med Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys, What’s the problem represented to be?, och tolkats utifrån det teoretiska ramverket om nationell säkerhet och regionala säkerhetskomplex. Dominerande problemframställningar har presenterats utgöras av ryska aggressioner i östersjöområdet och Ukraina där både den svenska nationella säkerheten och EU:s regionala säkerhet upplevs hotad. Studiens slutsatser sammanfattas till att den nationella och regionala säkerheten upplevs förbättras med PESCO. Policyskapare anser även att alliansfriheten stärks och är beroende av ökade militära samarbeten, något som presenterats som ett nära steg till en allians, men studien kan inte avgöra hur allians friheten skulle påverkas av en direkt konflikt där en involverad stat undertecknat PESCO.

The thesis is focused on UN-authorized multinational miltary operations and their involvement in armed conflict as a possible party to it. The aim of the research is to define the notion of "armed conflict" and "party to armed conflict" as well as to investigate under what circumstances  multinational military operations, including peace operations, may become party to an armed conflict, both de facto and de jure.

Försvarsmakten har sedan år 2000 varit en organisation under konstant förändring. Till förmån för krigsförbanden har depåorganisationen reducerats personellt under denna förändring. Officerare i depåorganisationen har trots detta fortsättningsvis viktiga uppgifter att lösa för att Försvarsmaktens verksamhet skall fungera. Hur upplever officerarna vid Livgardets depåförband sin situation? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur officerare i depåförbanden upplever och hanterar sin situation. Undersökningen har genomförts som en fallstudie med metoden grounded theory och datainsamling via observationer samt 8 stycken djupintervjuer.  Slutsats: Officerarna i Livgardets depåförband upplever en orimlig arbetsbörda. Officerarna saknar verktyg för att förändra denna situation och hanterar den genom att lösa uppgifter som de upplever bidrar till att uppfylla grundläggande mänskliga behov för att känna tillräcklighet. Om denna situation inte förändras riskerar dessa officerare att drabbas av utmattning.

Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet. De resultat som experimentet gav var att det existerade en signifikant skillnad i prestation mellan officerare och studenter, i avseende på deras sätt att röra sig i terrängen och undvika upptäckt, men inga övriga signifikanta skillnader kan visas upp. Resultatet från undersökningen visar också på att SAGAT-metoden inte är lämpad för denna typ av markstridsuppgifter.

Arbetet gick ut på att skapa designförslag på informationsstöd för infanterisoldater. För att åstadkomma detta samlades data in genom observation och intervjuer på militärövningsområdet Kvarn i Östergötland. Utifrån det insamlade materialet framställdes en kravlista som i sin tur låg till grund till designprocessen.Tre designförslag framställdes varav ett var på en handleds- eller vapenmonterad display, till största del riktad åt gruppchefer, och de övriga två förslagen huvudmonterade, dessa tänkta att kunna användas av alla soldater i fält. Fokus låg på att på ett så enkelt sätt som möjligt ge tillräcklig information om omgivningen och övriga gruppmedlemmars position för att öka soldatens situationsmedvetenhet och minska belastningen på arbetsminnet.

Den militära kulturen definieras i hög grad av en stark hierarki och behov av kontroll. Dessa är ideal och värderingar som konkurrerar med innovationsbenägenhet. Tänkande i nya banor begränsas ofta av en uppsättning vedertagna övertygelser som strikt upprätthålls. Metoder och tillvägagångsätt riskerar att bli förutsägbara när organisationer inte är innovativa och anpassar sig efter förändrade förutsättningar. Denna studie syftar till att skapa förståelse för antaganden och värderingar som begränsar utveckling och tänkande i nya banor. Studien använder en historisk tillbakablick, observationer av den svenska Försvarsmaktens (FM) kommunikation och gruppdiskussioner för att spåra antaganden och värderingar som påverkar innovationsbenägenhet. Studiens resultat visar att kontroll och stabilitet är viktiga drivkrafter inom FMs kultur. Det finns en kultur som innebär att erfarenhet ges högt förtroende samt en obenägenhet att ta risker, vilket hämmar kritisk tänkande och utvecklande av nya beteenden. Det finns även en differens mellan antagna värderingar i styrande dokument och rådande grundläggande antaganden.

Tvångsmaktsteorier försöker förstå och förklara vad som skapar framgång vid bruket av tvångsmakt. Tvångsmakt är att med hot, eller småskaliga stridshandlingar, från det militära maktmedlet åstadkomma en önskvärd förändring i en aktörs beteende. Problemet som denna uppsats hanterar är att teorierna om tvångsmakt brister i sin förmåga att förklara vad som skapar ett trovärdigt militärt hot. Detta är ett problem då flera teoretiker påtalar vikten av trovärdighet för att framgångsrikt utöva tvångsmakt. Teoretikerna gör detta utan att förklara eller undersöka denna trovärdighet. En debatt finns om vad som skapar framgång vid bruket av tvångsmakt, är det bara militära relativa kapaciteter eller är det också intresset som står på spel?   Denna teoriutvecklande uppsats syftar till att förklara vad som skapar ett trovärdigt militärt hot och hur detta bidrar till framgångsrik tvångsmakt. Genom en jämförande fallstudie mellan Haiti 1994 och Falklandsöarna 1982 undersöks trovärdigheten i det militära hotet. Det teoretiska ramverket utgörs av tvångsmaktsteorier kombinerat med teorier om militär trovärdighet.   Undersökningen visar att för att vara framgångsrik vid bruket av tvångsmakt ska det finnas en överlägsen militär kapacitet relativt motaktören. Inget samband kan påvisas mellan värdet på intresset och utfallet av tvångsmakt.

Mobilt Kärnnät (MKN) är benämningen på kommunikationsinfrastrukturen i Försvarsmaktens Ledningssystem IO 2014. MKN realiseras genom sammankoppling av mobila noder som är grupperade vid staber och förband inom markarenan. Ett flertal transmissionssystem och transmissionsmedia kan användas för sammankoppling. I detta arbete har sammankoppling med två olika radiolänksystem studerats. Radiolänk 371 utvecklades för att hantera transmissionen i arméns tidigare sambandssystem, Telesystem 9000. Radiolänk 373 är under utveckling och införande. Utgångspunkten för jämförelsen har varit MKN kravställning. Kraven har inordnats under ett urval den militära lämplighetens indikatorer, som är en del i konceptet för militär nytta, för att ge svar på om det införandet av det nya systemet kan bidra till den militära nyttan. Arbetet indikerar att införandet av ett nytt radiolänksystem som transmissionssystem i MKN kommer att bidra till den militära nyttan genom ökad överföringskapacitet i nätet, möjligheter till större flexibilitet vid upprättande av transmissionsnätet och det nya radiolänksystemets förmåga att sända och mottaga i två riktningar samtidigt, med olika moduleringsformer, med endast en utrustning. / Radio relay links is used to connect the system nodes within the land component commands communication network structure. The radio relay link-system used today, Radio relay link 371, was developed in the mid-80s to support the former communication network structure, Telecommunication System 9000. The development of technology since has made the old radio relay link outdated and the Swedish Defence Materiel Administration has developed a new radio relay link system, RL 373, to the Swedish Armed Forces. The purpose of this study was to examine whether the new radio relay link better contributed to the military utility, by comparing the two radio relay link systems towards the demands that are set for the communication network structure. The study indicates that the implementation of the new radio relay link better contributes to the military utility by adding increased flexibility, both tactical and technical and it also supports higher transmission speeds. The new system is also able to establish two connections in different directions from one piece of equipment and the adaptive modulation capability built in the system also contributes to the desired flexibility.

Försvarsmakten befinner sig i en transformation från ett insatsförsvar till ett invasionsförsvar. Anpassning sker vid Försvarsmaktens samtliga förband och berör all tjänstgörande personal. Denna studie har undersökt hur denna anpassning som stadfästes med försvarsbeslutet 2015 har avspeglat sig på den grundläggande officersutbildningen vid Försvarshögskolans Officersprogram. Studien har sin hemvist i de vetenskapliga fälten Military Innovation och Professional Military Education. Studien har bedrivits som en enfallstudie och har genom Michael Horowitz teorimodell Adoption Capacity Theory genomfört en tematisk analys utifrån tre övergripande teman; diffusion, resurser och organisation. Empirin i undersökningen har inhämtats genom intervjuer, officiella dokument och artiklar. Studiens resultat påvisar att ingen styrning om att anpassa den grundläggande officersutbildningen har utgått från Försvarsmakten. Vidare kan studien påvisa att Försvarsmakten och Försvarshögskolan har brister i det sätt myndigheterna kommunicerar med varandra. Studien uppfattar att det saknas en tydlig metod och en formell policy för hur denna myndighetssamverkan ska genomföras. Vidare kan studien konstatera att viss anpassning av utbildningen har genomförts, detta på initiativ av akademisk och militär personal tjänstgörande vid Officersprogrammet.

En fungerande logistik är ett måste för att militära operationer ska kunna verkställas.Militär logistik är en komplex process där olika aktiviteter systematiskt och kontinuerligt stödjer Försvarsmaktens behov. För att samordna logistik för gods med känd destination kan en terminal användas. Syftet med denna studie är att analysera och identifiera effektiviseringsområden av materialflödet vid en militär godsterminal. Utifrån genomfört analysarbete har tre frågeställningar tagits fram.För att uppfylla det beskrivna syftet har intervjuer genomförts med personal frångodsterminalen och litteratur har insamlats inom de områden som har ansetts relevantaför studien. Även ett kortare studiebesök genomfördes för att öka förståelsen för verksamhetens olika flöden.Resultatet av intervjuerna, studiebesöket samt erhållna dokument sammanställdes och utifrån detta har en nulägesbeskrivning arbetats fram. Det framgår inulägesbeskrivningen att verksamheten drivs i en tidigare flygverkstad och fyra huvudgrupper av godsflöden identifierades: inlandsgods, interngods, utlandsgods samt farligt gods.Som slutsats i studien har effektiviseringsområden identifierats kring byggnaden som terminalen drivs i, hanteringstider av gods och digitaliseringsarbetet. 5S har även identifierats som en användbar metod för att skapa tydligare arbetsrutiner. De praktiska och teoretiska bidragen i denna studie kan sammanfattas som de identifierade påverkande faktorerna och förbättringsmöjligheterna hos godsterminalen.