Syftet med projektet har varit att skapa en informell institution som erbjuder alla en möjlighet att inte bara ta del av kulturen, utan även själv kunna skapa. Byggnaden rymmer förutom en stor utställningshall både verkstad och ateljéer som är öppna för allmänheten. De olika funktionerna flyter in i varandra utan riktiga avskiljare, bara genom rumshöjd, trappor eller väggens krökning markeras övergången från ett rum till ett annat och leder besökaren genom byggnaden. Hela stadens linjära form förvrängs här av platsens förutsättningar och ljusförhållanden tills alla rum omsluts i en lång, mjuk rörelse av den slutna muren. Jag ville skapa ett system inom vilket öppenheten och den flytande rörelsen kunde rymmas. Det blev ett valv som är 12 meter högt och 10 meter brett som vandrar över tomten och ner i marken och definierar byggnadens rum. På utsidan omsluts valvbågarna, och hela byggnaden, av den slutna betongmuren, platsgjuten mot den knackade kopparplåten som med sina mjuka kurvor och det subtila mönstret fångar ljuset och regnet och all smuts i luften och de ger väggen nya färgskiftningar och ett eget liv. / The aim of the project has been to create an informal institution which offers the public an opportunity to not only take part of the cultural scene, but contribute to it themselves. Besides a large exhibition area, the building contains workshops and studios that are open to the public. The different functions flow into each other without spatial separations. The transition from one room to another is articulated by the height of the ceiling, the stairs or the curvature of the wall, leading the visitor trough the building. The linear form of the city is contorted by the sites' context and the necessary lighting conditions until every room is enveloped in a long, soft motion by the closed wall. I wanted to create a system which could contain the openness and flowing movement within itself. This resulted in an arch, 12 meters high and 10 meters wide that wanders across the site and into the ground, defining the space of the building. The arches and the building as a whole are enveloped by the heavy concrete wall, cast against a hand shaped copper plate, which with its soft curvature and subtle relief catches the light, the rain and the particles from the polluted air and give the wall shifting colors and textures over time.