Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2008. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2006.

I Sverige utgör kommunerna en viktig roll i omställningsarbetet mot en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att analysera kommunalt miljöarbete med ett särskilt fokus på landsbygdskommuners förutsättningar, genom att studera vilka möjligheter och utmaningar som finns. För att besvara uppsatsens syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju respondenter från sex olika kommuner genomförts. Analysen urskiljer resurser, kunskap, samverkan och politik som utmärkande faktorer gällande de studerade landsbygdskommunernas förutsättningar. De möjligheter som respondenterna upplever som mest betydande är samverkan med andra kommuner samt landsbygdskommunernas obyråkratiska organisationsstruktur, som främjar internt samarbete och färre beslutssteg. Bristen på ekonomiska resurser är en utmaning som har lett till personalbrist, tidsbrist och målkonflikter i miljöarbetet. Analysen visar att det finns behov av förändringar i dagens bidragsystem eftersom landsbygdskommunerna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att söka eller nyttja de bidrag som finns. Politiska variationer till följd av mandatperioder har visat sig utgöra en utmaning som påverkar miljöfrågornas agendasättande och prioritering. Till följd av landsbygdskommunernas förutsättningar blir det strategiska miljöarbetet lidande, vilket gör att miljöarbetet i de studerade landsbygdskommunerna får en reaktiv karaktär snarare än en strategisk och förebyggande karaktär. Vidare visar studien att de studerade landsbygdskommunernas förutsättningar utgör större utmaningar än vad de skapar möjligheter i miljöarbetet. / In Sweden, the municipalities play an important role in the transition towards sustainable development. The aim of this paper is to analyze municipal environmental work with a special focus on rural municipalities' prerequisites, by studying the opportunities and challenges that exist. To answer the purpose of the thesis, semi-structured qualitative interviews with seven respondents from six different municipalities have been carried out. The analysis distinguishes resources, knowledge, collaboration and politics as distinctive factors regarding the studied rural municipalities' conditions. The opportunities that the respondents see as most significant are collaborations with other municipalities and the rural municipalities' non-bureaucratic organizational structure, which promotes internal cooperation and fewer decision-making steps. The lack of financial resources is a challenge that has led to staff shortages, lack of time, and goal conflicts in the environmental work. The analysis shows that there is a need for changes in the current grant system because the rural municipalities do not always have the prerequisites required to apply or use the grants available. Political variations due to mandate periods have proved to be a challenge that affects the agenda setting and prioritization of environmental issues. As a result of the rural municipalities' conditions, the strategic environmental work suffers, which means that the environmental work in the studied rural municipalities gets a reactive nature rather than a strategic and preventive nature. Furthermore, the study shows that the conditions of the rural municipalities studied create challenges that outweigh created opportunities in the environmental work.

Kommunikation är en viktig funktion i en organisation vilken berör hela verksamheten och används för att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende på mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan innebära informationsöverföring mellan olika nivåer och avdelningar och att kommunikation är en av de viktigaste faktorerna för en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner. Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie studera den interna miljökommunikationen på HSB Östergötland. Med kvalitativa och kvantitativa metoder ämnar studien att redogöra för kommunikationen av det interna miljöarbetet ur två olika perspektiv, dels genom djupare intervjuer med fyra anställda med insyn i och/eller ansvar för miljöarbetet och dels genom enkäter för övriga medarbetare. Uppsatsen syftar även till att jämföra resultatet med vetenskaplig litteratur. Resultatet från den kvalitativa och kvantitativa studien visar att miljökommunikationen sker på olika sätt, både horisontellt och vertikalt, och anpassas efter mottagaren samt situation. Kommunikationsvägarna kan i vissa fall användas mer konsekvent än vad de gör idag och det kan även finnas anledning att uppmuntra mer informell kommunikation. Resultatet visar även att företaget använder tvåvägskommunikation, och att ledningen har en betydelse för hur kommunikationen används. Kommunikationen kan förbättras till exempel genom att relatera miljöåtgärder till ekonomiska fördelar samt att relatera medarbetarnas roll till miljöarbetet.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2004.