Syftet med denna uppsats var att ta reda på generationerna millennials och baby boomers inställning till mediernas sanningshalt och politiska neutralitet. Detta gjordes med hjälp av följande frågeställningar: Vilka attityder och vilken inställning har millennials och baby boomers till nyhetsmediernas sanningshalt? Finns skillnader och likheter kvar när vi väger in variablerna kön och politiskt ställningstagande?   För att definiera generationerna använde vi oss av Cliff Zukins generationsteori. Det finns flera andra teorier med olika definitioner av generationerna men vi valde att avgränsa oss till Zukins modell eftersom vi ansåg denna vara mest relevant utifrån vårt syfte. För att få ytterligare information om generationernas ställningstaganden i olika frågor har vi även utgått från Paula M Poindexters forskning i frågan, samt Göran Bolins definition av Mannheims teori. Vi har slutligen använt oss av Jesper Strömbäcks definition av dagordningsteorin när detta varit aktuellt.   Vi valde att genomföra en enkätundersökning för att på så sätt kunna nå så många respondenter som möjligt. Eftersom vi ville jämföra två specifika generationer med varandra använde vi oss av ett kvoturval. Svaren gav oss en övergripande bild av de olika generationernas attityder gentemot nyhetsmedierna.   Resultaten visade att generationstillhörighet inte påverkade det allmänna förtroendet för nyhetsmedier. När vi adderade variabeln kön blev resultatet annorlunda, den yngre generationens kvinnor hade betydligt högre förtroende än männen i samma grupp. Både de yngre och äldre männen hade en mer kritisk syn på nyhetsmediernas innehåll än kvinnorna. Detta visar att kön är en betydande variabel i frågan om förtroende.   Även politisk åsikt visade sig vara en viktig variabel. Den största skillnaden visade sig i generation baby boomers där tre fjärdedelar av de som röstar rött har ett ganska stort förtroende för nyhetsmedier. De som röstar blått i denna generation hade ett betydligt mindre förtroende.   Den största skillnaden beroende på generationstillhörighet visade sig i frågan om hur enkelt det är att upptäcka en falsk nyhet. Millennials ansåg sig ha betydligt enklare att avgöra nyheters äkthet än baby boomers. Endast två procent i den äldre generationen ansåg att det var enkelt att upptäcka, motsvarande siffra i den yngre generationen var 12 procent.   Majoriteten av alla respondenter uppgav att de tror på en stor eller ganska stor framtida ökning av falska nyheter. Det här resultatet påverkade dock inte respondenternas syn på hur enkelt det är att se om en nyhet är falsk.   Slutsatsen vi kan dra är att generationstillhörighet inte påverkar i frågan om förtroende för nyhetsmedier, däremot i hur enkelt det är att avgöra om en nyhet är sann eller falsk.Vid mätning av förtroende för nyhetsmedier var politisk åsikt den viktigaste variabeln. / The purpose of this study was to find out the generations millennials and baby boomers approach to the media's veracity and political neutrality. This was done using the following questions: What attitudes does Millennials and Baby Boomers have to the news media's veracity? Are there differences and similarities there when we look at the variables gender and political position?   To define the generations we used Cliff Zukins generation theory. There are several other theories with different definitions of generations, but we chose to limit ourselves to Zukins model because we considered this to be the most relevant to our purpose. To obtain additional information about the generation's positions on various issues, we have also assumed Paula M Poindexters research on the issue, and Göran Bolins definition of Manheims theory. Finally we used Jesper Strömbäcks definition of the agenda setting theory when it was accurate.   We chose to conduct a survey in order to be able to reach as many respondents as possible. Because we wanted to compare two specific generations with eachother, we used a quota sampling. The answers gave us an overall picture of the different generational attitudes toward the news media.   The results showed that generational affiliation did not affect public confidence in the news media. When we added the gender variable, the result is different, the younger generation of women had significantly higher confidence than men in the same group. Both the younger and the older men had a more critical view of the news media content than women. This shows that gender is a significant variable in the issue of trust.   Political opinion also turned out to be an important variable. The biggest difference was shown in the generation of baby boomers where three quarters of the red voters had a fairly strong confidence in the news media. Those who vote blue in this generation had a significantly lower confidence.   The main difference depending on generational affiliation was shown in the question of how easy it is to spot fake news. Millennials believed it was much easier to determine authenticity in news than baby boomers. Only two percent of the older generation felt that it was easy to spot, the corresponding figure in the younger generation was 12 percent.   The majority of all respondents stated that they believe in a large or fairly large future increase of false news. This result did not affect the respondents' views on how easy it is to see if the news is false.   The conclusion we can draw is that the generational affiliation does not affect the question of confidence in the news media, however, it does have an affect in how easy it is to determine if news is true or false.When measuring confidence towards the news media, political opinion was the most important variable.

La presente tesis está enfocada en el estudio de los efectos de la publicidad emergente generada por Youtube, en la actitud de los Millennials. La investigación pretende rescatar información útil de la situación actual de la publicidad emergente y su comportamiento frente a los Millennials. Es importante resaltar que se abacaran temas como los antecendetes de la publicidad digital, tipos de publicidad emergente, las redes sociales, las características principales de la generación millennial y el concepto de la red social en cuestión, Youtube y su evolución a nivel mundial. Por otro lado, la presente investigación mostrará estadísticas y resultados de empresas que han invertido en publicidad emergente y que tan eficaz ha sido el efecto en las actitudes de los Millennials. Hoy en día, muchas empresas se encuentran invirtiendo en publicidad emergente debido al bajo costo que implica para éstas, y la frecuencia de repetición de la publicidad para el usuario de Youtube. Sin embargo ¿Cómo podemos saber qué tan eficaz es este tipo de publicidad y cómo influye en las actitudes de los Millennials? En la presente tesis se analizará en profundidad el tema en mención, mediante la teoría, análisis cualitativo y cuantitativo. Por consecuencia, las respuestas a los objetivos planteados en el presente estudio, contribuirá a las empresas para que puedan invertir eficazmente en Youtube y ser mucho más rentables. / This thesis is focused on the study of the effects of the emerging publicity generated by Youtube, in the attitude of the Millennials. The research aims to rescue useful information from the current situation of emerging advertising and its behavior against the Millennials. It is important to highlight that it will cover topics such as the antecedents of digital advertising, types of emerging advertising, social networks, the main characteristics of the Millennials generation and the concept of the social network in question, Youtube and its evolution worldwide. On the other hand, this research will show statistics and results of companies that have invested in emerging advertising and how effective the effect on Millennials' attitudes has been. Nowadays, many companies are investing in emerging advertising due to the low costs it means for them, and the frequency of repetition of advertising for the Youtube user. However, how can we know how effective this type of advertising is and how it influences the attitudes of Millennials? In the present thesis will be analyzed in depth the subject in question, through theory, qualitative and quantitative analysis. Consequently, the answers to the objectives set out in this study, will contribute to the companies so that they can invest effectively in Youtube and be much more profitable. / Tesis

Actualmente, nuestro mundo cambia vertiginosamente y en los últimos años el avance de la tecnología ha ido revolucionando el mundo pasando de ciencia ficción a una realidad. Hoy en día el comportamiento del consumidor varía día a día, surgiendo nuevas tendencias, los consumidores cada vez son mucho más exigentes, la comunicación digital se ha convertido en una pieza clave, constituyéndose en una herramienta muy valiosa al momento de adquirir un producto. Esta tendencia digital que actualmente vivimos se debe a que la tecnología ha traído consigo la aparición de buscadores, blogs, almacenamiento online, redes sociales, entre otros. Las redes sociales desde su creación han ganado espacio dentro de millones de personas, principalmente porque han permitido el acceso y la difusión de información de una manera más rápida, ahora dedicamos gran parte de nuestro tiempo al uso del Internet, pues es mucho más accesible comunicarnos por este medio considerando que parte de nuestra vida social se ha trasladado a la web. La manera como nos comunicamos también se viene adaptando a este creciente desarrollo tecnológico sobre todo para la población menor a los 35 años de edad en la cual se ha visto la influencia de este desarrollo sobre todo a la hora de adquirir un producto, considerando que estos cada vez resultan más exquisitos con al tomar una decisión en su compra. Dicha población se deja llevar mucho por las recomendaciones y opiniones de los demás. De este modo, las compañías buscan mejorar la opinión que los distintos usuarios tienen acerca de sus productos. Es por ello que actualmente se está usando la estrategia del marketing de influencia, una nueva técnica de publicidad que identifica a los líderes de opinión que pueden ayudar a una marca a conectar de forma más natural y espontánea con su público objetivo. Esto se debe a que los usuarios digitales están en constante búsqueda de información, comentarios y valoraciones en internet acerca de productos y servicios. Es así como en el caso de la industria de la belleza, específicamente en el maquillaje, las empresas han visto esta oportunidad y han sabido aprovecharla realizando acciones con influencers principalmente con el fin de captar nuevas audiencias y fidelizar a los seguidores existentes. De esta manera, la presente investigación identificará el papel que ejercen los influencers digitales en la decisión de compra de productos de maquillaje en los millennials del NSE A y B del sector 7 de Lima Metropolitana. La metodología utilizada en esta investigación es exploratoria y concluyente cuantitativa puesto que la exploratoria nos ayudó a recopilar información para comprender la situación del problema en la actualidad y la concluyente nos permitió determinar, evaluar y elegir la información para comprobar las hipótesis planteadas. Asimismo, la presente investigación cuenta con un enfoque mixto, la cual se estructuró de la siguiente manera:  Entrevistas a profundidad  Focus group  Encuestas. / Currently, our world changes faster than ever and in recent years, a series of revolutionary technologies have gone from being something from science fiction to reality. Technology advances by leaps and bounds, consumer behavior changes day by day, new trends emerge, consumers become much more demanding and the way they communicate is now different. This digital trend we are currently experiencing is due to the fact that technology has brought with it the appearance of search engines, blogs, online storage, social networks, among others. Social networks since its inception have gained space within millions of people, mainly because they have allowed access and dissemination of information in an easier way, now we spend more time on the Internet because it seems faster and easier to communicate by this means. So, a good part of our social life has been transferred to the web. The ways we communicate have also adapted to this growing technological development, especially for the population under 35 years of age, since they grew at the same time as this development. Young people under 35 are getting more and more exquisite with each purchase decision, they get carried away by the recommendations and opinions of others. In this way, companies seek to improve the opinion that different users have about their products. That is why the influence marketing strategy is currently being used, a new advertising technique that identifies the opinion leaders that can help a brand to connect more naturally and spontaneously with its target audience. This is because digital users are constantly searching for information, comments and ratings on the internet about products and services. In the case of the beauty industry, specifically in makeup, companies have seen this opportunity and have taken advantage of doing actions with influencers mainly in order to attract new audiences and retain existing followers. In this way, this research will identify the role of digital influencers in the decision to purchase make-up products in the millennials of NSE A and B of sector 7 of Metropolitan Lima. The methodology used was exploratory and quantitative conclusive since the exploratory helped us to gather information to understand the situation of the problem at the moment and the conclusive one allowed us to determine, evaluate and choose the information to verify the hypotheses. Likewise, this research has a mixed approach, which was structured as follows: In-depth interviews, focus group and surveys. / Tesis

Syftet med studien är att utveckla kunskap om worklife balance genom att undersöka hur individer hanterar gränsdragningsarbetet mellan arbetsliv och privatliv. Undersökningens empiriska material har samlats in genom sju kvalitativa intervjuer som sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori, där domäner, integrering, segregering, gränser, inflytande och gränsbevakare utgör undersökningens begreppsliga utgångspunkter. Vi valde att avgränsa studiens urval till individer med flexibel arbetsform som tillhör milleniumgenerationen. Resultatet visar att de respondenter som integrerar och segregerar arbetsliv och privatliv hanterar gränsdragningen på olika sätt. De individer som integrerade gjorde det främst genom att vara kontaktbara via tekniska hjälpmedel på fritiden, arbeta flexibelt på andra platser än den befintliga arbetsplatsen samt genom att ofrivilligt oroa sig över arbetet under sin fritid. En del respondenter tenderade att segregera domänerna genom att framförallt undvika tillgänglighet genom tekniska hjälpmedel, sträva efter att arbeta enbart på arbetsplatsen samt undvika att tänka på arbetet under fritiden. Vidare kunde vi se att de individer som hade inflytande över arbetet även hade självbestämmande över sina arbetsvillkor och högre krav från privatlivet. Vi fann även att respondenternas stöd från arbetsgivaren i form av förståelse och anpassningsbara villkor påverkade deras känsla av worklife balance. Graden av inflytande och stöd i arbetet påverkade således individens förutsättning att hantera gränserna utifrån vad som passade i deras livssituation, vilket i sin tur bidrog till balans mellan arbete och privatliv. Avslutningsvis för vi en diskussion kring vårt resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar, teoretiska utgångspunkt och tidigare forskning där vi även belyser de faktorer vi funnit har inverkan på gränsdragningen. / The aim of this study is to develop knowledge about worklife balance by examining how individuals handle the work-life-boundary work. The empirical material of the study has been collected through seven qualitative interviews, then analyzed on the basis of Clarks (2000) boundary theory, where domains, integration, segregation, borders, impact and border keeper constitute the conceptual starting points of the survey. We chose to delimit the study’s selection to millennials with flexible working conditions. The result shows that respondents who integrate and segregate working life and private life manage the boundaries in different ways. Some individuals integrate primarily by being available through free-time technical aids, work flexibly in places other than the existing workplace, and by involuntarily worrying about their work during their spare time. Furthermore, some respondents tended to segregate the domains mainly by avoiding availability through technical aids, striving to work only in the workplace, as well as avoiding thinking about work during their free time. Furthermore, we could see that individuals who had impact in their work also had self-determination of their working conditions and higher demands from their private life. We could also see that support from employers in terms of understanding and adaptable conditions influenced the respondents sense of worklife balance. The degree of impact and support at work thus contributed to the individual's prerequisite to managing the boundaries based on what suited their life situation, which in turn affected the sense of worklife balance. Finally, we discuss our results based on the aim and the issues of the study, the theoretical perspective and previous research, where we also highlight the factors we have found to influence the boundaries.

Cancel culture is a debated phenomenon both in social and traditional media. The aim of this study is to contribute to the ongoing conversation and discussion regarding cancel culture using semi-structured interviews with informants of the generation millennials. The study depicts the informants’ options of cancel culture including both the positive and the negative consequences. In order to reach a broader sense of understanding and a better insight in how the phenomenon affects society, cancel culture is put in a context of freedom of speech. Keith Tester's theory about the social thought as well as Jürgen Habermas theory regarding public sphere is used in order to fulfil the study's aim and answer related issues. The study’s conclusion demonstrates how the millennials have in general a negative perception of cancel culture and how the phenomenon generates destructive consequences such as hate online. Apositive outcome of cancel culture is the possibility to elucidate and reform structural social problems. Furthermore, knowledge of cancel culture to get a vast understanding of the phenomenon and its effects is established in the discussion of the study. / Cancel culture är ett modernt fenomen som är omdiskuterat både i sociala och traditionella medier. Syftet med studien är att bidra till den pågående diskussionen kring cancel culture genom semistrukturerade intervjuer med informanter ur generationen millennials. Studien skildrar informanternas åsikter kring cancel culture samt dess positiva respektive negativa konsekvenser. Cancel culture sätts även i relation till yttrandefrihet för att få en bredare förståelse av fenomenets inverkan på samhället. Tidigare forskning redovisar olika perspektiv av fenomenet, som använts för att öka förståelsen av denna studie. Keith Testers teori om den sociala frågan och Jürgen Habermas teori om det publika rummet bidrar till att studien uppnår sitt syfte och besvarar frågeställningarna. Slutsatsen visar hur studiens millennials har en generellt negativ uppfattning av cancel culture och hur cancel culture genererar destruktiva konsekvenser i form av hat online. En positiv följd av cancel culture är det ges möjlighet att belysa och förändra strukturella samhällsproblem. Ytterligare kunskaper krävs för att förstå fenomenet och dess effekt i samhället, något som tas upp i diskussionsdelen.

Trots en positiv inställning gentemot ekologiska livsmedel och en oro över vår planet, saknas det en prioriterad konsumtion av dessa varor. En del av miljöpåverkan är livsmedelsindustrin och de matval som konsumenter gör. Med en värdering om att göra ekologiskt hållbara val så är det påvisat att endast en ungefärlig tredje del konsumenter är beredda att ta sina värderingartill handling. Samtidigt visar det sig att konsumenters kunskap och medvetenhet om ekologiska livsmedel är för låg på grund av brist på engagemang till informationssökning. Generationen millennials har påvisats vara de maximalt miljömedvetna men trots detta uppträder de inte tillräckligt miljöansvarigt genom att de inte tar sina ekologiska värderingar till ekologiskhandling. För att få en förståelse för denna problematik undersöker denna studie skillnaderna i konsumentbeteenden mellan värdering och handling för millennials på ekologiska livsmedel. Studie gjordes genom en fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen genomfördes genom två stycken fokusgruppsintervjuer bestående av totalt elva deltagare. Alladeltagare var inkluderade i generationen millennials. Med hjälp av teorin har studien omarbetat en teoretisk analysmodell som ligger till grund för empirin och analysen. Modellen kan även komma att replikeras för framtida forskning. Studien påvisar gällande skillnader mellan värdering och handling till konsumtionen av ekologiska livsmedel, att det finns en skillnad där millennials inte alltid handlar efter sinavärderingar. Konsumenter är kritiska till ekologiska livsmedel då det finns en brist i kommunikationen från företagen gällande kraven på dessa varor. Detta gör att konsumenter prioriterar varor som är närodlade, med lågt pris och kort datum istället för ekologiskt trotsvetskapen om bristen på information. Studien påvisar att millennials köpbeslut baseras på lojalitet och vanor men att det även påverkas av faktorerna i analysmodellen. Dessa faktorer består främst av uppväxt, ekonomiska förutsättningar, umgänge, självbild och sociala medier. / Despite a positive attitude towards ecological products and a concern over the state of our planet, there is a lack of priority consumption of these products. Part of the environmental impact is the food industry and the food choices consumers make. With a valuation of making ecologically sustainable choices, it has been shown that only an approximate third of consumers are prepared to take their values into action. At the same time, it turns out that consumers knowledge and awareness of ecological products is too low because of a lack of commitment to information research. The generation of millennials has been shown to be the most environmentally conscious, but despite this they do not behave sufficiently environmentally responsible because they do not take their ecological values into ecologic action. To gain an understanding of this problem, this study investigates the differences in consumer behavior between valuation and action for millennials on ecological foods. The study was done through a case study design with a qualitative research method. It was conducted through two focus group interviews consisting of a total of eleven participants. All participants were included by the generation of millennials. With the help of the theory, the study has reworked theoretical analysis model that forms the basis of the empiricism and analysis. The model may also be replicated for future research. The study shows current differences between valuation and action for the consumption of ecologic foods, that there is a difference where millennials do not always act according to their values. Consumers are critical of ecological products as there is a lack of communication from the companies regarding the requirements for these goods. This means that consumers prioritize goods that are locally grown, with low prices and short dates instead of organic, despite the knowledge of the lack of information. The study shows that millennial purchasing decisions are based on loyalty and habits, but that it is also influenced by the factors in the analysis model. These factors mainly consist of growing up, economic conditions, socializing, self-image and social media. Further on the study will be written in Swedish.

Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of millennials’ attitudes toward and trust in the Bitcoin cryptocurrency and its value. The study also aims to analyze what this trust is based on. Theoretical frame of reference: Several theories are used to formulate a theoretical frame of reference. The theories of planned behavior, Word of mouth and Electronic Word of Mouth concern consumer behavior and are applied to millennials’ in this case. To take into account the value of Bitcoin, the study also incorporates the theory of trust in technology, which discusses among other things, how trust in technology is essential as it influences whether a person will use the product or service. Methodology: The study uses a qualitative method based on 12 semi-structured interviews conducted via Zoom or Skype. The selection for this study is made through goal-directed selection, which is a selection of respondents who to some extent have knowledge of, or affected by, what the study intends to analyze. Conclusion: The conclusion indicates that millennials who have information about cryptocurrency in advance tend to experience more confidence in Bitcoin, as it is based on their information about the technology behind Bitcoin. Millennials also experience trust in Bitcoin according to their perception that it is not controlled by a third party; however, the cryptocurrency’s value depends on how it is liked by its investors or users. The respondents with a negative attitude were found to lack general information about the cryptocurrency and were, therefore, unwilling to accept the risks that accompany it. The respondents with a positive attitude proved to have confidence in the technology behind Bitcoin and, therefore, spread positive information about it by Word of Mouth.

En los 3 últimos meses del año 2019, los colaboradores de la empresa en estudio no han mostrado un nivel de cultura y compromiso organizacional que cumpla con las metas trazadas; y esto se ha visto reflejado al hacer un contraste con las metas y presupuesto de los mismos meses del año anterior pues los resultados no han cubierto las expectativas. Ante esta problemática, se planteó saber ¿Cuáles son los niveles de cultura y compromiso organizacional de los millennials, y la implicancia del sexo y área de trabajo, en un hotel 4 estrellas de Chiclayo entre los meses octubre 2019 y enero 2020? Para el desarrollo, la investigación propone cómo objetivo determinar los niveles de cultura y de compromiso organizacional de los millennials y la implicancia del sexo y área de trabajo en un hotel 4 estrellas de Chiclayo, entre los meses octubre 2019 y enero 2020. La investigación fue de tipo aplicada, de nivel descriptiva con diseño no experimental y se utilizó un cuestionario para cada variable. Para estudiar la cultura organizacional se aplicó el cuestionario de Olmos y Socha (2006), y para el estudio del compromiso organizacional se utilizó el cuestionario de Meyer y Allen, adaptado a la realidad hotelera por Llatas y Ventura en el 2017. Ambos cuestionarios fueron aplicados a la población millennial de la organización. Una vez procesados los datos, se comprueba que existe un nivel alto de cultura organizacional tanto al dividir el estudio por sexo o por área de trabajo. En cuanto al nivel de compromiso organizacional si se evidencia un nivel medio sobretodo resaltado en el sexo femenino. / During the last three months of the year 2019, the collaborators of the company being studied haven’t shown a level of organizational culture and organizational commitment that meets the desired criteria which has been observed by contrasting the goals and the budget of the same months of the previous year. Facing those facts, the following question was considered; what are the levels of organizational culture and organizational commitment of the target group millennials and what is the implication of gender work area in a four-star hotel in Chiclayo between the months of October 2019 and January 2020? This research proposes as an objective to determine the levels of organizational culture and organizational commitment of millennials and the implication of gender and work area in a four-star hotel between the months of October 2019 and January 2020. This was a descriptive applied-type research with a non-experimental design and a questionnaire was used to study each variable. Thus, the Olmos and Socha (2006) questionnaire was conducted to be able to study the organizational culture and the Meyer and Allen questionnaire was applied to study the organizational commitment which was adapted to hospitality reality by Llatas and Ventura in 2017. Both questionnaires were applied to the target group millennials. Once the data was processed, it was verified that there is a high level of organizational culture when the study is divided by gender and also by work area. Regarding the organizational commitment, there is an evidence of an average level of commitment emphasized by female workers.

Millennialgenerationen utgör i dagsläget en väsentlig del av arbetsmarknaden och kommer i framtiden att utgöra dess majoritet. Tidigare forskning har visat att de tidigare generationerna och Millennials skiljer sig i ledarskap, organisationsstrukturer och motivationsfaktorer. Denna generation skiljer sig vida från tidigare generationer och detta märks speciellt av inom arbetsmarknaden och i relationerna mellan anställd och ledare. För att lyckas att effektivt styra denna ambitiösa generation krävs det att ledareanpassar gängse ledarskapspreferenser. Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka faktorer inom ledarskap som Millennials föredrar och hur de moderna ledarna kan anpassa sig för att på ett bättre sätt möta sina unga anställda. För att uppnå syftet genomfördes undersökningen i två delar, en riktad mot Millennials och en mot ledare med medarbetaransvar där preferenser kring ledarskap identifierades samt i vilken utsträckning ledarskap var transformativt eller transaktionellt. Undersökningen genomfördes via enkätundersökningar i Sverige och kom att ligga till grund förundersökningens analys. Resultaten från undersökningen visar på att Millennials föredrar ett ledarskap av typen transformativt och att de värderar variabler som feedback, arbetsförhållande och inflytande högt från deras ledare. Undersökningens mest intressanta resultat var att det inte räcker med en hög nivå av feedback och goda arbetsförhållanden utan att ett högt inflytande från ledaren är direkt avgörande för att utöva ett bra ledarskap. Arbetet bidrar med kunskap om hur de moderna ledarna på ettbättre sätt bör anpassa sitt ledarskap för att få ut det mesta av den stora generationen Millennials. / Millennial generation represents a substantial amount of the total population and will in the future represent the majority of the labor market. Previous research has shown that previous generations and Millennials differ in their management, organizational and motivational preferences. The fact that the Millennial generation differs from previous generation is a specially noted factor within the workplace and the manager-employee relation. In order to efficiently manage this ambitious generation, the modern manager has to adapt to the specific management preferences that they have. The purpose of this study is to examine what management factors the Millennials have and prefer as well asassess how the modern manager can adapt their leadership to successfully cope with this generation. The study will investigate whether the preferred and executed leadership is transformational or transactional. The purpose was tested with data collection using surveys focused on two different groups, the Millennials and theleaders. The results show that the Millennial generation prefers the transformational leadership and highly value factors of management that pursue meaningful feedback, good work relations and allow high involvement. However, the modern leader cannotjust implement a management style with feedback and good work relations, the factor of being influential and using empowerment is a crucial factor in achieving great leadership. The study contributes with knowledge of how the modern leader should adapt their leadership in order to maximize the potential of Millenials.

La creación de un nuevo segmento dentro de la moda de lujo en la que convive con el Streetwear o moda callejera, ha propiciado el nacimiento del fenómeno Hypebeast, una dinámica de consumo popular entre el público millennial que consume lujo. Esta dinámica consiste en valorar la reputación de la marca, la exclusividad y la estética de las prendas para generar un alto nivel de expectación o entusiasmo alrededor de éstas. Esto exige a las marcas de moda que reinventen sus estrategias de comunicación al entorno digital para adaptarse a un nuevo consumidor global de lujo más empoderado en su proceso de decisión de compra. Al ser un acontecimiento particular en la comunicación digital de moda, hay pocos trabajos académicos que lo contemplan. La presente investigación tiene como objetivo analizar la influencia del fenómeno Hypebeast en el proceso de decisión de compra online de millennials, tomando como caso de estudio a Future Visions, la primera boutique de Streetwear en el Perú. Para ello, se optó por la metodología de análisis de caso con enfoque cualitativo y la técnica de entrevista a profundidad, lo cual nos permitirá entender el fenómeno desde el punto de vista de cada participante. / The creation of a new segment within luxury fashion in which coexists with the culture of Streetwear, has led to the birth of the phenomenon Hypebeast, a popular consumer dynamic among its millennial audience that consumes luxury. This dynamic consists in valuing the reputation of the brands, the exclusivity and aesthetics of the clothes to generate a high level of hype around them. This requires them to reinvent their communication strategies to the digital environment to suit a new luxury global consumer more empowered in their purchasing decision process. Being a particular event in fashion digital communication, few academic papers contemplate it. This research aims to analyze the influence of the Hypebeast phenomenon on the online purchasing process of millennials, taking as a case study Future Visions, the first boutique of Streetwear in Peru. For the development of this research will be used the methodology of case analysis with qualitative focus and the technique of in-depth interview, which will allow us to understand the phenomenon from the point of view of each participant. / Trabajo de investigación