Nearly 50 years after the building of the first million programme neighbourhoods many Swedish municipalities faces an extensive restoration work in these neighbourhoods which during their relatively short lifetime have acted as a target for a large amount of criticism. Öster in Gävle is a million programme neighbourhood that has gone through an extensive restoration between 2001-2009 with the aim of improving the living environment. Improvements have been made in the outdoor environment, to the facades of the houses and the entrances’ of each building. The purpose of this study has been to investigate the effects of the renewal in the physical outdoor environment for those who live in the neighbourhood. Factors such as safety, comfort and use of the outdoor environment have been investigated through observations and an inventory of the outdoor environment together with a questionnaire study which was distributed among the citizens of Öster. This study shows that both safety and comfort are satisfactory among the residents unlike previous studies. Many residents reside in the outdoor environment at least once a week and the aesthetics of the area is widely appreciated. To develop the neighbourhood, further improvements that encourage spontaneous meetings in the outdoor environment can be made. Examples of such improvements could be more outdoor sitting areas. The renewal of the area can boost positive spirals for the sense of community in the area which can lead to an increased sense of safety and comfort among the residents. Continued studies could for example examine what effect the development of Gävle Strand east of Öster will have on the integration of the neighbourhood with the other parts of Gävle. / Nästan 50 år efter uppförandet av de första miljonprogramsområdena ställs många svenska kommuner inför omfattande upprustningsarbeten av dessa bostadsområden, som under sin relativt korta livstid varit föremål för mycket kritik. Öster i Gävle är ett miljonprogramsområde som under åren 2001-2009 genomgått en omfattande förnyelse för att förbättra boendemiljön. Förbättringar av utemiljön, husfasader och entréer är några exempel på åtgärder som utfördes under förnyelsen. Syftet med denna studie har varit att undersöka effekterna av förnyelsen av den fysiska utemiljön för de boende på Öster. Genom observationer och en inventering av utemiljön i området tillsammans med en enkät som gått ut bland de boende på Öster har faktorer som trygghet, trivsel och utemiljöns användning undersökts. Studien visar att både tryggheten och trivseln bland de boende är god till skillnad från tidigare studier i området. Många vistas i utemiljön minst en gång i veckan och områdets estetik uppskattas. För att utveckla området föreslås ytterligare åtgärder som uppmuntrar till spontana möten i utemiljön som till exempel fler sittplatser. Förnyelsen i området kan skapa positiva spiraler för den sociala sammanhållningen i området vilket i sin tur ger en ökad känsla av trygghet och trivsel bland de boende. Fortsatta studier kan förslagsvis undersöka hur utvecklingen av Gävle Strand öster om Öster påverkar integrationen av stadsdelen med övriga Gävle.

Miljonprogrammet syftar till bostadsbyggandet i Sverige mellan åren 1965 – 1974 där drygten miljon bostäder upprättades, varav majoriteten var flerbostadsfastigheter. Vid upprättandetav miljonprogrammets bostäder prövades nya arbetsmetoder och inga krav ställdes påenergiförbrukning. Idag är dessa flerbostadsfastigheter eftertraktade investeringsobjekt, mende är samtidigt i behov av teknisk upprustning. I samband med detta finns det forskare somhävdar att energieffektiviserande åtgärder bör utföras. Dock påpekar en del fastighetsbolag attde avstår från att utföra energieffektiviserande investeringar då det är svårt att göra dessalönsamma. För att utröna lönsamheten i en investering utförs investeringskalkyler, vilkavanligen utgör en del av ett beslutsunderlag. Energieffektiviserande investeringar innehållerdock osäkerheter vilket gör de svåra att beräkna på ett vis så att kalkylens utfall ligger nära detverkliga utfallet. Denna studie undersöker därför vilken roll investeringskalkylen har förbeslutsfattare vid investering i energieffektiviserande åtgärder av flerbostadsfastigheter frånmiljonprogrammet. För att undersöka detta fenomen har teori gällande investeringskalkylersanvändning som beslutsunderlag tagits fram. Teoretiskt har det även påvisats att andrafaktorer såsom erfarenhet, strategi och intuition påverkar investeringsbeslut, och då det finnsosäkerheter vid investeringsbeslutet kan dessa övriga faktorer användas mer eller mindre. Detbidrar till att investeringskalkylens roll vid beslut påverkas. Empiriskt har vi använt enkvalitativ metod där intervjuer har utförts med fyra fastighetsbolag. Telefonintervjuer ochpersonliga möten har tillämpats. Fastighetsbolagen har valts utifrån ett minimikrav gällandeden andel fastigheter från miljonprogrammet de besitter.I studien har det framkommit att investeringskalkyler alltid finns med som en del av ettbeslutsunderlag vid investering i energieffektiviserande åtgärder. På grund av osäkerheterbehöver kalkylerna dock kompletteras med övriga faktorer såsom erfarenhet, strategi ochkompetens. Dessa övriga faktorer möjliggör en mer precis kalkyl, men visar även påmervärdet av en investering. Teoretiskt har intuition påvisats vara relevant vidinvesteringsbeslut, emellertid har denna faktor inte framkommit som relevant i vår kontext. / Between the years 1965-1974 over a million residences were built in Sweden, this is referredto as the Million Programme. The majority of the buildings that were established during theMillion Programme were so called multidwelling units (MDUs). When establishing thebuildings of the Million Programme new construction methods were tested and there were norequirements regarding energy consumption. Today these MDUs are coveted investmentobjects, but they are still in need of refurbishment. Some researchers point out that energyefficient actions should be implemented in conjunction with this. However, some real estatecompanies argue they refrain from implementing energy efficient investments since they aredifficult to make profitable. Investment calculations are made to determine the profitability ofan investment, these calculations are usually used as a basis of a decision. Energy efficientinvestments, however, contains uncertainties and because of this they are hard to calculateclose to actual outcome. Therefore this study examines the role of the investment calculationfor decision makers while investing in energy efficiency in the Million Programmes MDUs.To examine this phenomenon theory regarding investment calculations as a basis for decisionmaking has been gathered. It has also been shown theoretically that other factors such asstrategy, experience and intuition affect decisions. When an investment contains uncertaintiesthese factors can be used more or less. This affect the investment calculations role in thedecision. Empirically we have been using a qualitative approach. Interviews by telephone andpersonal meetings have been made with four real estate companies. The real estate companiesthat have been examined possess a certain proportion of MDUs from the Million Programmein their property portfolio.The study has shown that the investment calculation always is a part of a decision regardinginvestments in energy efficiency. Due to uncertainties investment calculations however needto be supplemented with other factors such as experience, strategy and competence. Theseother factors enables an investment calculation that is more precise estimated, but they canalso show the added value an investment in energy efficiency may result in. Theoreticallyintuition has been proved to be relevant in investment decisions, however this factor has notbeen emerged as relevant in our empirical context.

In this study we examine five selected media organisations with different forms of production platforms that all appear in Stockholm's southern and western suburbs, which are part of the million-construction project. Their stated ambition is to present an alternative image of the suburbs than that found in mainstream media. They want to portray themselves instead of constantly being described by others. The purpose of the study is to gain a better understanding of the reason for the emergence of these media, their visions according to the media producers themselves, and how they relate to mainstream media. The study is based on a theoretical framework that focuses on diverse approaches of alternative media and the journalists' role in a democratic society. The wide data analysis from qualitative informant interviews, with small observations as a complement, showed results indicating criticism against the misrepresentation of Stockholm suburbs in mainstream media. Furthermore the results show that the overall dissatisfaction of this misrepresentation is one of the main reasons why the different media, which are both represented by citizens and journalists, were founded. The founders saw their work either as a reaction to this misrepresentation or as a way to fill a gap in their community. The local papers we visited embraced the notion of citizen journalism, which proved to be a part of filling the mentioned gap, while other organisations expressed political goals. In summary, there were similarities between the media organisations in terms of problem definition as well as differences in how they approached these problems. Furthermore the analysis confirmed the democratic shortage that is experienced in these areas, and that these media therefore are trying to oppose. They provide the local community they operate in with news, information and opinion, but they also aim to be a platform for participation and discussion.

Between 1965 and 1974, the Swedish Parliament decided to build one million dwellings, called Million Program. The million program buildings were erected with new, untried design solutions, in a short range of time, and at low cost. The residential buildings from that time are now greatly in need of renovation. The municipal housing company, Gavlegårdarna, renovates and improves the energy efficiency at some of it’s apartment buildings in the district Sätra, Gävle. One problem is how to make the basic design of the slab on ground more energy efficiency and moisture proof. The study covers four representative flooring types in the Gavlegårdarnas million program area in Sätra. This study aims to investigate and evaluate proven methods for adding insulation in the four floor types. Also to look for solutions by designing additional insulation to treat damp problems and improve energy efficiency in an economical way. Existing flooring types are to be examined to check for new solutions as well. The aim is to produce a number of measures to provide property owners with different energy efficiency solutions. Results of calculations show that the perimeter area of the slab is exposed to moisture problems, while the centre of it does not have any notable problems. According to calculations, improved floor types have U-values reduced by 31% – 40% depending on the insulation thickness and design. However, investments have a long payback period and this is sometimes not economically viable. When a redevelopment project is performed, it is beneficial to simultaneously add insulation. If investors promote sustainable development, reduced energy consumption by the proposed measures is viable, as advocated by the environmental goals set by Sweden and the EU. / Sveriges riksdag beslutade att det skulle byggas en miljon bostäder, så kallade miljonprogramshus, mellan åren 1965 och 1974. Miljonprogramshusen uppfördes med nya och obeprövade konstruktionslösningar, på kort tid och till låga kostnader. Idag är bostadshusen från den tiden i stort behov av renovering. Det kommunalägda bostadsbolaget Gavlegårdarna håller på att renovera och energieffektivisera några av sina flerbostadshus i stadsdelen Sätra, Gävle. Ett problem är hur grundkonstruktionen, platta på mark i flerbostadshusen ska energieffektiviseras och fuktsäkras. Denna undersökning behandlar fyra representativa golvkonstruktioner som förekommer i Gavlegårdarnas miljonprogramsområde i Sätra. Syftet med undersökningen är att studera och utvärdera beprövade metoder för tilläggsisolering på de fyra utvalda golvtyperna. Lösningsförslagen på tilläggsisoleringsåtgärderna ska behandla fuktproblem, ekonomi och energieffektivisering. Resultaten från undersökningen visar att markplattans kantbalk är utsatt för fuktproblem medan plattans mitt inte har några anmärkningsvärda problem. Enligt U- värdesberäkningarna förbättras golvtypernas U-värde med 31 % - 40 % beroende på isoleringstjocklek och utförande, dock har investeringarna långa återbetalningstider. Utförs ett renoveringsarbete är det fördelaktigt att samtidigt tilläggsisolera. Satsar investerarna på en hållbar utveckling med minskad energianvändning rekommenderas förslagna åtgärderna, vilket förespråkas i miljömål uppsatta av Sverige och EU.

The Million Program, buildings built between 1965 - 1974, is still a large part of the Swedish housing stock. These buildings now face a major need for renovation and energy efficiency measures. At the same time as the need for renovation is increasing, photovoltaic systems have also grown in popularity. The growing renovation need in combination with the increased popularity of photovoltaic systems has led to increased interest for whether photovoltaic systems panels can be mounted on existing buildings. The purpose of this study is to examine the potential problems when investigating the conditions for and the mounting of photovoltaic systems on existing roofs with respect to building statics. The focus is on buildings built during the million program and how the roof structure of these buildings is affected by the extra load from photovoltaic systems panels. A case study was performed where the strength of a roof with a time-typical roof construction from the million program was computed. A comparison of the characteristic loads according to European design rules and Swedish building standards was also carried out to give a perspective on differences in the standards. A number of interviews were conducted with various parties within the construction industry on the problem of photovoltaic system panel installations. The result of the case study shows that the roof does not withstand the new load in form of photovoltaic system panels according to the European design rules. When comparing the norms, it turns out that the main difference between them is that European design rules have a significantly higher characteristic snow load compared to the Swedish building norm. It can be concluded that European design rules generally have higher characteristic loads than the Swedish building norm, which can make the installation of photovoltaic system panels on houses built according to Swedish building norm more difficult due to the fact that the expansion have to be calculated according to the European design rules. Another major problem when investigating if photovoltaic system panels can be installed on typical roofs from the million program era, is lack of as-built documentation. / Miljonprogrammet, byggnader som byggdes mellan 1965 - 1974, är än idag en stor del av det svenska bostadsbeståndet. Dessa byggnader står idag inför ett stort renoverings- och energieffektiviseringsbehov. Samtidigt som behovet av renovering ökar har också solceller ökat i popularitet. Det ökande renoveringsbehovet i kombination med den ökade populariteten av solceller har lett till att efterfrågan på huruvida det går att montera solcellsmoduler på befintliga byggnader har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vad det finns för problematik kring utredning och montering av solcellsmoduler på befintliga tak med hänsyn till byggstatik. Fokuset ligger på byggnader uppförda under miljonprogrammet och hur byggnaders takkonstruktion blir påverkad av den extra lasten som solcellspanel innebär. En fallstudie har utförts där hållfastheten för ett tak med en tidstypisk takkonstruktion för miljonprogrammet beräknas. En jämförelse mellan de karakteristiska lasterna enligt Europeiska konstruktionsregler respektive Svensk byggnorm har även utförts för att ge en bild av skillnader och likheter mellan normerna. Ett antal intervjuer har också utförts med olika parter inom byggbranschen för att få reda på vad de ser för potentiell problematik kring installation av solcellsmoduler. Resultatet från fallstudien visar att takkonstruktionen som utsätts för den nya lasten i form av solcellspaneler inte håller enligt Europeiska konstruktionsregler. I jämförelsen av normerna visar det sig att den största skillnaden mellan dem är att Europeiska konstruktionsregler har en betydligt högre karakteristisk snölast jämfört med Svensk byggnorm. Även vindlasten skiljer sig mellan normerna. Likhet finns i nyttig last och egentyngd mellan normerna, där finns ingen nämnvärd skillnad. Det går att dra slutsatsen att Europeiska konstruktionsregler generellt har högre karakteristiska laster än Svensk byggnorm.

I mitten av 1900-talet skedde en radikal förändring av bostadsutvecklingen i Sverige. Förändringen kom att kallas miljonprogrammet där en miljon nya och moderniserade bostäder och bostadsområden uppfördes under en tioårsperiod. Många av dessa bostadsområden upplevs som otrygga, nedgångna och flera av dessa områden är idag segregerade. Syftet med studien är att genom förändring av miljonprogramsområdens gårdsmiljö skapa möjlighet att kunna påverka segregationen i ett område med hänsyn till bostadsområdets kvalitéer. Målet är att studera hur gårdsmiljön i ett miljonprogramsområde kan påverka segregation genom utveckling och säkerställande av utomhusmiljöns värden. Syftet och målet nås genom litteraturstudier, fältstudier och intervjuer. Resultaten från de tillämpade metoderna visar att områdena är slitna, ovårdade och torftiga. Förslag presenteras även för potentiella åtgärder. Undersökningens slutsats beskriver vikten av omsorgsfull skötsel, zonering och avskärmning i miljonprogramsområdens gårdsmiljö när integration ska möjliggöras för de boende. Dock påverkas även segregationen och integrationen av fler andra samhällsenliga aspekter och åtgärder som bör beaktas vid planerad förändring av ett segregerat område. / In the middle of 20th Century, there was a significant change in the development of housing in Sweden. The change came to be called the Million house programme, where one million new and modernized houses and residential areas were erected over a ten-year period. Many of these residential areas are perceived as insecure, run down and several are today segregated. The purpose of this study is by development of a million house programme external environment affect segregation, with reference to the quality of the residential area. The goal is to study how the external spaces in a million house programme area can affect segregation through the development and ensuring of the outdoor environment values. The purpose and goal is achieved through literature studies, field studies and interviews. The results from the applied methods notes that the areas are worn, unkempt and scanty. Suggestions are also presented for action. In conclusion, the importance of careful management, zoning and foreclosure in the million house programme areas external spaces have an impact on segregation. However, the affects of segregation and integration depends also on other societal aspects and measures that should all be considered in the planned change of a segregated area.

Purpose: In the early 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. The housing deficiency developed into a political issue and the result was the million-program. In 1964, the decision was made that one million home should be built over a ten-year period. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate measures that can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in restoring a sustainable housing environment in a million- program area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Litterateur study has contributed to an increased understanding about the million programs. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the authors a perception of the area. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and have a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only two million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again. / Syfte: I början av 1900-talet rådde det stor bostadsbrist i Sverige. Bostadsbristen utvecklades till en politisk fråga och resultatet blev miljonprogrammet. 1964 togs beslutet att en miljon bostäder skulle byggas under en tio-års period. Miljonprogrammet utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Många av dessa områden blev snabbt segregerade och socioekonomiskt svaga. Kommuner står nu inför beslutet att avveckla eller utveckla områdena. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en bättre social hållbarhet och attraktivitet i ett miljonprogramsområde. Målet med studien är att undersöka vilka åtgärder som är effektiva för att återskapa en hållbar bostadsmiljö i ett miljonprogramsområde. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie i form av intervjuer. Litteraturstudie har bidragit till en ökad förståelse kring miljonprogrammet. Dokumentanalys har genomförts där informationen har bidragit som ett stöd men också tankeställare för att finna olika lösningar som är relevanta i fallstudien. Observation på området har gjorts för att ge författarna en egen uppfattning om området. Resultat: Det huvudsakliga resultatet från analyserna är att en viktig faktor för att lyckas återskapa en hållbar bostadsmiljö är stort fokus på den sociala hållbarheten. Arbete med den sociala hållbarheten bör vara väldigt fokuserat och målmedvetet med långsiktiga perspektiv. Det finns många sätt att arbeta med den sociala hållbarheten, men en stor del är att främja integrationen i socioekonomiskt svaga och segregerade bostadsområden. De sociala frågorna ligger till grund för att få fram ett resultat och besvara frågeställningarna. För att de boende ska få en så trivsam boendemiljö som möjligt bör de ha inflytande i diverse val som görs för området. Konsekvenser: Framtagna åtgärder måste anpassas utefter varje områdes specifika förutsättningar. För att bidra till en ökad social hållbarhet är det viktigt att områdena har välskötta miljöer samt att området hålls helt, rent och snyggt. Den sociala hållbarheten kan också förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor, vilket också bidrar till en ökad attraktivitet. Inom begreppet social hållbarhet ryms också gestaltning. En stad som är väl utformad, trygg och trivsam samt som har en god och fungerande livsmiljö är något som eftersträvas. Begränsningar: Arbetet begränsas till endast två miljonprogramsområde då tid eller resurser inte finns för att kartlägga problemet i en större skala. Inga egna förslag presenteras, varken ur ett ekonomiskt eller arkitektoniskt perspektiv, vilket kan påverka hur frågeställningarna besvaras. Fokus ligger på huruvida planerade åtgärder är effektiva och om dessa åtgärder räcker för att lyfta ett område och göra det attraktivt igen.

Klimatförändringar i världen är ett faktum och för att hejda effekterna som utsläppen av växthusgaser orsakar måste samhället agera. Byggindustrin är en stor orsak till detta och det har lett till att energikrav upprättats med mål att minska klimatpåverkan. Flerbostadshusen som byggdes 1965-74, så kallade miljonprogramhus, är många och eftersom alla föråldrats i samma takt blir deras miljöbelastning stor.   Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fastighetsägare av miljonprogramhus kommer att agera på framtida renoveringar ur energisynpunkt. En förundersökning av relevant litteratur genomfördes för att få en ökad kunskap inom valt ämnesområde och lämpligt material till intervjuunderlaget.   Samtliga tillfrågade fastighetsägare arbetar med att energieffektivisera sitt bostadsbestånd och anser sig ha god ekonomi. Åtgärdsvalet baseras dock på huset skick och vilket avkastningskrav de arbetar efter. Fastighetsägarna ser sig uppnå målet om att minska sin energianvändning med 20 procent till år 2020 för sitt totala bostadsbestånd dock inte specifikt för deras miljonprogramhus. Detta beror på att fastighetsägarna har ett äldre bostadsbestånd som prioriteras först. För att nå visionen om en halvering av energianvändningen till år 2050 behöver majoriteten av fastighetsägarna utföra mer energieffektiviserande renoveringar. / Climate change in the world is a fact and to stop the effects that the greenhouse gas emissions causes requires the society to take action. The construction industry is a major cause of this and has led the government to establish energy requirements with the goal to reduce the carbon footprint. The large number of multi-apartment dwellings, the so called Million Homes Programme, built in 1965-74 causes severe environmental impact hence them aging at the same time.     The aim of this thesis is to, from an energy perspective, investigate how property owners of the Million Homes Programme will act on future renovations. A preliminary research of relevant literature was implemented to gain a better understanding in the chosen subject and appropriate material to perform the interviews.    All of the interviewed property owners are working on getting their houses more energy efficient and believe they have a good economy to carry through. However, the choice of action is based on the buildings condition and the required rate of return that the property owners are after. Further they are looking to achieve the goal of reducing their energy use by 20 percent by 2020 for their overall housing stock but not specifically for their Million Homes Programme. Great demands are made on the majority of the property owners to do more energy efficient renovations in order to reach the aim of a 50 percent energy use reduction by 2050.

Detta examensarbete tar plats i Bredäng, söder om Stockholm. Projektet har varit en undersökning i hur man omarbetar, anpassar och informerar två befintliga bostadshus från miljonprogramsåren till dagens behov. Med syfte att skapa kontinuitet och komplexitet i dessa strikta strukturella fält, detta genom en formfinnande process där textilt skumgummi har använts som ett medlande objekt av additiv och subtraktiv information med referenser till “The Renewed Novelty of Symmetry” av Greg Lynn. Det är ett spekulativt projekt som tar upp frågor kring byggnaders evolution samt begreppet "mismatch", med ambitionen att dessa byggnader skall få fortsätta berättelsen om nya sätt att bygga bra bostäder för framtiden. Den berättelse som de en gång var en del utav när miljonprogrammet utvecklades, då avståndet mellan forskning och profession var mycket kort och byggnaderna byggdes tillsammans med de nyaste idéerna och teknikerna för den tiden. Men att låta livet i och runt dessa byggnadsstrukturer ha en inverkan på sin egen situation samt att förankra byggnaderna på platsen har varit fokus. / This thesis project has been an investigation in how to rework, adapt and inform two existing housing structures from the million-programme-era in Bredäng, south of Stockholm, to the needs of today. Aiming to create continuity and complexity in these structural fields through a form finding process using textile foam rubber as the intermediating object of additive and subtractive information, referring to “The Renewed Novelty of Symmetry” by Greg Lynn. It's a speculative project that takes on the question of building evolution and mismatch, where I want these buildings to continue the story of new innovative ways of building good housing for the future. The story which they once where part of when the million-program-era was developed, when the distance between research and profession was short and the buildings where built with the new building ideas and techniques of that time. So trying to let the life within and around these building structures have an impact on its own situation and also tying the buildings to the site has been the main focus.

This diploma project is in 2 parts. The first part is a program for a so called segregated area where the focus is on acting now, and trying to combine working with social mobilization with an architect's role. The second part is my design proposal, which is a part of this program. Anticipating 2020 is a program for projects spanning over 6 years in Hovsjö, Södertälje that I curate. 5 architects are invited to do one project each. The task is to build a structure or an event, temporary or not, that can inform, spark fantasy, discuss and in other ways be a part of a planning process as well as instant- and future change in Hovsjö. Its purpose is to discuss the existing and possible urban life in relation to planning and upgrading sptially segregated areas in general and the city area Hovsjö in particular. Once a year one architect will do one project or event. I will do the first project in the program, Installation 2014. The program focuses on the role of the architect and architecture in spatially segregated areas, the public spaces that were the outcome and consequence of the functionalist/modernist urban planning, the notion of temporality and events in relation to architecture and vague spaces and creative loopholes.  For whom, by whom and with whom are cities planned? The intention with my design proposal, the Installation 2014, is to create a diversity of public room types and scales in Hovsjö. To be able to keep a big open space open but at the same time being able to have smaller rooms within the big area. To work with a geometrical element - the spehere - trying to describe outdoor public rooms rahter then enclosing them by building walls. / Detta examensarbete är i två delar. Den första delen är ett program för ett så kallat segregerat område där fokus ligger på att agera nu, samt att försöka kombinera, reflektera och diskutera arkitektens roll i arbete med social mobilisering.  Den andra delen är ett designförslag, vilket är en del av nämnda program. I väntan på 2020 är ett program jag kurerar där projekt spänner över 6 år i Hovsjö, Södertälje. 5 arkitekter bjuds in för att göra ett projekt var. Uppgiften är att bygga en struktur eller ett event, temporärt eller ej, som kan informera, väcka fantasi, diskutera och på andra sätt vara en del av en pågående planeringsprocess likväl som del av en direkt förändring av Hovsjö. Programmets syfte är att diskutera det existerande och möjliga urbana livet i relation till planering och så kallad uppgradering av rumsligt segregerade områden generellt, och Hovsjö specifikt. En gång varje år kommer en arkitekt genomföra ett projekt eller ett event. Jag gör första projektet i programmet, Installation 2014. Programmet fokuserar på arkitektens- och arkitekturens roll vid arbete med rumsligt segregerade områden, de publika platserna som var resultatet av, och en konsekvens av, den funktionalistiska/modernistiska stadsplaneringen, begreppet temporalitet och event i relation till arkitektur, vaga platser samt kreativa kryphål. För vem, av vem och med vem planeras städer? Ambition med mitt designförslag, Installation 2014, är att skapa en diversitet av typer av publika rum och skalor på dessa. Att behålla en stor öppen yta öppen men samtidigt möjliggöra för mindre rum inom detta område. Att arbeta med ett geometriskt element - sfären - och försöka beskriva exteriöra publika rum snarare än att bygga in dem.