Syftet med den här studien var att undersöka hur poliser på Malta beskriver minoritetsgrupper samt att utifrån polisernas egna beskrivningar undersöka hur de förhåller sig till de minoritetsgrupper som de möter i arbetet. Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer på poliser. Resultatet visade på att två grupper problematiserades utifrån polisernas arbete och det var östeuropéer och muslimer. Framställningen av dessa grupper tyder på en andraism. / The purpose of this study was to investigate how Maltese police officers describe minority groups and to, based on the police's own descriptions, examine how they relate to the minority groups they encounter at work. The study is qualitative and has been conducted through interviews with police officers. The result showed that two groups were discussed based on how they affect their work and that was The Eastern Europeans and Muslims. The presentation of these groups indicated a otherization.

This study aims to investigate whether perceived institutional discrimination among job seekers within minority groups in Sweden is higher than in Canada. Perceived institutional discrimination is argued to be determined by cultural differences, more specifically, cultural Tight-Looseness and perceived everyday discrimination. Questionnaires and interviews were conducted both in Swedish and Canadian work centres. The results were compared with views on the perceived openness of the labour market. Results indicate that higher perceived institutional discrimination is related to the labour market being perceived as more closed for minority groups in Sweden while the same results could not be seen in Canada.

Denna studie undersöker minoritetsgruppers representation och framställning i svenska filmer. De studieobjekt som har analyserats är En underbar jävla jul och Sällskapsresan 2. Dessa filmer utkom i två olika tidsperioder, den ena 2015 (En underbar jävla jul) och den andra 1985 (Sällskapsresan 2). Syftet är att undersöka hur minoritetsgruppers framställs i ett medium som är avsett för underhållning, och vad som händer när de olika systemen av maktförhållanden och strukturer möts under en och samma arena. Målet är att bidra till en ökad uppmärksamhet och engagemang kring fenomenet. Studiens tillvägagångssätt grundar sig i diskurspsykologi som teori och metod, samt intersektionalitet som teori. Genom att kombinera två stycken teorier kan studieobjekten analyseras på ett djupare plan då de olika teorierna kompletterar varandra. Allt material som hämtades från studieobjekten transkriberades för att sedan analyseras. Analysen är uppdelad i fyra olika teman; könsroller och sexualitet, klass, politik och etnicitet. Tillsammans bidrar dessa teman till att studiens frågeställningar besvaras. Studiens resultat påvisade att minoritetsgrupper representeras i olika grad och att de ofta tilldelas stereotypa roller. Resultatet visade att svensk film har genomgått en förändring över åren, och att den idag innehar en mer öppen dialog gällande samhällsrelaterade frågor. / This study examines the portrayal of minority groups shown in swedish films. The chosen objects are En underbar jävla jul (2015) and Sällskapsresan 2 (1985). The purpose of the study is to analyze how minority groups are represented in a forum whose main desire is to entertain rather than inform and to examine what occurs when different structures of authorities collide. The study’s main ambition is to illuminate and exposure this phenomenon. The study will apply discursive psychology as its method and theory along with intersectionality. The reason behind is solely to help us get a better understanding and deepen our knowledge. The combination of the aforementioned theories will provide a unique outlook for the analysis. All material collected from the films were at first hand transcribed and later analyzed. The analyses was divided into four different themes; gender roles and sexuality, class, politics and ethnicity. The four themes will contribute the answers of the study’s main questions. The results concluded that minority groups were often given stereotypic features as well as being given little to no exposure in films. However the results also showed that swedish movies are evolving and is being more open to discuss and display what once was considered prohibited subjects.

Bakgrund: Begreppet HBTQIA+ är ett paraplybegrepp för könsidentiteter och sexualiteter som avviker från heteronormen. Forskning visar att personer som avviker från heteronormen marginaliseras samt upplever sämre hälsa än majoriteten av den svenska befolkningen. Sjuksköterskan har ett ansvar i att besitta kunskap om HBTQIA+ personer för att kunna bemöta och vårda de patienter som avviker från heteronormen.  Syfte: Syftet var att beskriva HBTQIA+ personers upplevelser av hälso och sjukvård.  Metod: Metoden baserades på en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet redovisas genom fyra teman: “Heteronormen inom hälso- och sjukvården”, “Vårdpersonalens varierande kunskapsnivå om HBTQIA+ personer”, “Upplevelser av diskriminering och utanförskap” samt “Positiva upplevelser ". I resultatet ingår studier om HBTQIA+ personer som grupp samt studier inriktade på en eller flera specifika sexuella läggningar/könsidentiteter. Sammanfattning: Resultatet visade att en stor andel deltagare erfarit negativa upplevelser till skillnad mot positiva upplevelser av hälso- och sjukvården. De negativa upplevelserna handlade exempelvis om vårdpersonals felaktiga antaganden samt benämnande av personers sexuella läggning. De positiva upplevelserna gestaltade sig exempelvis i ett neutralt förhållningssätt ifrån vårdpersonalens sida vid frågor om partners eller sexuellt umgänge. / Background: The term LGBTQIA+ is an umbrella term that describes gender identities and sexualities that deviate from the heteronorm. Research shows that people who deviate from the heteronorm are marginalized and experience worse health than the majority of the Swedish population. The nurse has a responsibility to possess knowledge of LGBTQIA + people in order to be able to meet and care for the patients who deviate from the heteronorm. Aim: The purpose was to describe LGBTQIA+ people's experiences of healthcare Method: The method was based on a literature review with ten qualitative scientific articles Results: The result is presented through four themes: "The heteronorm in healthcare", "The care staff's varying level of knowledge about LGBTQIA+ people", "Experiences of discrimination and exclusion" and "Positive experiences". The results include studies on LGBTQIA+ people as a group as well as studies focused on one or more specific sexualorientations / gender identities. Summary: The results showed that a significant proportion of the participants experienced negative health care experiences, as opposed to positive ones. The negative experiences were, for example, about health care staff's incorrect assumptions of people's sexual orientation. The positive experiences were, for example, a neutral attitude when it came to questions about partners or intercourse.

<p>Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa.</p><p>I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor.</p><p>Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.</p>

Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa. I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor. Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.

Minoritetsgrupper har fått allt större uppmärksamhet i samhället, likaså har diskussioner om diskriminering på grund av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund och jämlikhet fått större plats i media. Dock visar statistiken på att hatbrotten och diskrimineringen mot dessa människor ökat i Sverige. Svensklärarnas utmaning blir därför att i enlighet med Lgy11 bidra till förändringen av detta, vilket kan göras genom skönlitteraturläsning. Syftet med studien är att undersöka vilken skönlitteratur eleverna inom kurserna svenska 1 och 2 läser samt hur lärarna tolkar och tillämpar det centrala innehållet om skönlitteratur med fokus på minoriteter och mångkulturalitet. Undersökningen bygger i huvudsak på en kvalitativ intervjumetod där fyra svensklärare inom den gymnasiala utbildningen och en skolbibliotekarie intervjuats. Vidare har en kompletterande kvantitativ elevenkät implementerats i studien där endast gymnasieelever deltagit. Resultaten visar på att lärarna främst arbetar med västerländska författarskap. Inslagen av kulturer utanför väst är få i skönlitteraturundervisningen och likaså är inslagen av de nationella minoritetsgrupperna.

MaaS (Mobility as a Service) beskrivs ofta som ett framväxande digitalt koncept för att hantera framtida mobilitets- och hållbarhetsutmaningar. Konceptet är emellertid ett relativt nytt fenomen som fortfarande är i sitt utvecklingsstadie, där fokus har hamnat på att övertyga användare till att välja MaaS över privat fordonsägande. I denna övertygelse har dock minoritetsgrupper som människor med fysisk funktionsnedsättning prioriterats bort. Litteratur inom området lyfter människor med fysisk funktionsnedsättnings upplevda frustrationer som följd av denna problematiska bortprioritering, men att dessa beskrivningar är väldigt övergripande. Genom en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter har en ökad och mer djupgående förståelse för människor med fysisk funktionsnedsättnings subjektiva förstahandsupplevelser av att använda olika mobilitetstjänster kunnat skapats, vilket också är syftet med denna studie. Genom denna kunskap från insamlad empiri tillsammans med insikter från litteraturstudien har två designimplikationer identifierats och utforskats: Digital informationsdistribuering och Rättvisa premisser.  Dessa designimplikationer är ämnade att användas vid både utveckling av nuvarande mobilitetstjänster med tillhörande digitala applikationer och vid framtidens visioner av att integrera flertalet mobilitetstjänster i en gemensam digital plattform, exempelvis MaaS. Designimplikationerna blir således viktiga att ta hänsyn till för att främja ett mer inkluderande samhälle, där dessa typer av mobilitetstjänster och framtida koncept inte exkluderar någon, både vad gäller själva användandet av tjänsterna och vid utvecklingen av dem. / MaaS (Mobility as a Service) is often described as an emerging and innovative digital concept for handling future mobility and sustainability challenges. However, the concept is a relatively new phenomenon still in its development stage, focusing on convincing users to choose MaaS over private vehicle ownership. In this belief, however, minority groups such as people with physical disabilities have been less prioritized. The literature review highlights the perceived frustrations of people with physical disabilities due to this problematic deprioritization, but these descriptions are deficient. Through a qualitative interview study with eight respondents, an increased and more in-depth understanding of the subjective first-hand experiences of using mobility services by people with physical disabilities has been created, which is also the purpose of this study. From this knowledge from collected empirical data and insights from the literature study, two design implications have been identified and explored: Distribution of digital information and Fair premises.  These design implications are intended to be used both in developing current mobility services with associated digital applications and in future visions of integrating the majority of mobility services in a common digital platform, for example, MaaS. The design implications thus become essential to consider in order to promote a more inclusive society where these types of mobility services and future concepts do not exclude anyone, both in terms of the actual use of the services and their development.