<p>Syften med studien var att:</p><ul><li>Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk<strong> </strong>bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.</li><li>Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.</li></ul><p>Frågorna vi ställde oss var följande:</p><ul type="disc"><li>Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?</li><li>Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?</li><li>Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?</li></ul> / Studenterna har skrivit uppsatsen gemensamt, men på olika fördjupningsnivå, dvs. C-nivå (Hanna Öhrman) resp. D-nivå (Eva Gyberg).

<p>Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika – många av dessa med sin fru som följeslagare.</p><p>Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:</p><p>* Varför missionerade EFS i just Eritrea?</p><p>* Vad åstadkom Olle Hagner?</p><p>* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?</p><p>* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?</p><p>* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?</p><p>Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS’ missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.</p><p>Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom. Hagner kom att arbeta som missionär i Eritrea i närmare 40 år och hans tid som missionär kom att innebära många konflikter, framförallt med den katolska kyrkan och den italienska staten vilka han inte värderade högt. Hagner samarbetade under sin tid i Eritrea med flertalet av andra religiösa samfund. Hagner utövade sin mission i tre olika språkområden i Eritrea. I ett av dom, Kunama, har Hagner utfört översättningsarbeten av bland annat Nya testamentet.</p>

<p>I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor.</p><p>Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer. För att angripa följande problemområde har vi valt att använda en hermaneuetisk metod med inslag av fenomenografi. Konkret innebär det att vi har gått igenom missionärsbrev som presenteras i 1911 års upplaga av tidningen ”Missionsförbundet” och 1904-1906 års upplagor av EFS tidningsorgan ”Missionstidningen”. Vår studie visar att missionärerna från de skilda missionsorganisationerna i stort sett hade samstämmiga värderingar av afrikanerna.</p><p>I huvudsak kan vi se att missionärerna använde fyra olika typer av ideologier för att, dels förklara behovet av mission bland afrikanerna, dels förklara afrikanernas mentalitet och samhällssystem. Missionärernas värderingssystem bestod av en sammanblandning av patrialkala, liberala (idealistiska), socialdarwinistiska, kulturimperialistiska, samt i EFS fall imperialistiska idéströmningar. Studien har emellertid inte påvisat att missionärerna skulle inta en tydligt rasistisk hållning gentemot afrikanerna, dock tycks missionärerna ha ett behov av att distansera sig från afrikanerna och på så sätt bygga upp vissa rasbarriärer mellan folkgrupperna. Dock menade man inte att afrikanerna var mindre värda för att de skulle representera en lägre ras, utan de nedvärderande kommentarerna till afrikanerna och deras samhällen hänvisas istället till deras religion. Det var nämligen den som var upphovet till afrikanernas låga utvecklingsnivå.</p>

Denna avhandling har godkänts i Sydafrika och sedan publicerats av Svenska Institutet för Missionsforskning (SIM) i efterhand.

Syften med studien var att: Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan. Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper. Frågorna vi ställde oss var följande: <ul type="disc">Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv? Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund? Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen? / Studenterna har skrivit uppsatsen gemensamt, men på olika fördjupningsnivå, dvs. C-nivå (Hanna Öhrman) resp. D-nivå (Eva Gyberg).

Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika – många av dessa med sin fru som följeslagare. Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt: * Varför missionerade EFS i just Eritrea? * Vad åstadkom Olle Hagner? * Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats? * Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen? * Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer? Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS’ missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period. Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom. Hagner kom att arbeta som missionär i Eritrea i närmare 40 år och hans tid som missionär kom att innebära många konflikter, framförallt med den katolska kyrkan och den italienska staten vilka han inte värderade högt. Hagner samarbetade under sin tid i Eritrea med flertalet av andra religiösa samfund. Hagner utövade sin mission i tre olika språkområden i Eritrea. I ett av dom, Kunama, har Hagner utfört översättningsarbeten av bland annat Nya testamentet.

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor. Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer. För att angripa följande problemområde har vi valt att använda en hermaneuetisk metod med inslag av fenomenografi. Konkret innebär det att vi har gått igenom missionärsbrev som presenteras i 1911 års upplaga av tidningen ”Missionsförbundet” och 1904-1906 års upplagor av EFS tidningsorgan ”Missionstidningen”. Vår studie visar att missionärerna från de skilda missionsorganisationerna i stort sett hade samstämmiga värderingar av afrikanerna. I huvudsak kan vi se att missionärerna använde fyra olika typer av ideologier för att, dels förklara behovet av mission bland afrikanerna, dels förklara afrikanernas mentalitet och samhällssystem. Missionärernas värderingssystem bestod av en sammanblandning av patrialkala, liberala (idealistiska), socialdarwinistiska, kulturimperialistiska, samt i EFS fall imperialistiska idéströmningar. Studien har emellertid inte påvisat att missionärerna skulle inta en tydligt rasistisk hållning gentemot afrikanerna, dock tycks missionärerna ha ett behov av att distansera sig från afrikanerna och på så sätt bygga upp vissa rasbarriärer mellan folkgrupperna. Dock menade man inte att afrikanerna var mindre värda för att de skulle representera en lägre ras, utan de nedvärderande kommentarerna till afrikanerna och deras samhällen hänvisas istället till deras religion. Det var nämligen den som var upphovet till afrikanernas låga utvecklingsnivå.

In 19th century Sweden women preached in the popular revival movements as they did in the other Nordic countries, in Great Britain and the United States. One of the most famous preachers in Sweden was Nelly Hall (1848–1916). Internal and external evidence of her public life is the main focus of the study, and in this way it seeks to uncover the origin of her inspiration and to specify her connection to the spiritual movements of the time, at the same time that it analyses the reception and the debate of women as preachers in the period when she was active. Nelly Hall studied at the Royal School for Women’s Higher Teacher Education and worked as a teacher for ten years before she decided to enter into the ministry of preaching. She was influenced by the Anglo-American Holiness movement and had close contacts with the Salvation Army in London. From 1883 she travelled in the southern parts of Sweden. Thousands of people listened to her and as part of her ministry she practised faith healing. She went on preaching tours to Finland, Norway, Germany and the United States. When the Swedish Holiness Mission started as a small mission society in 1887 it was to some extent a result of the preaching work carried out by Nelly Hall. She was elected a member of the first board and worked as a mission secretary for ten years. Around 1900 there was a shift in her theological thinking and she became more absorbed by apocalyptic ideas. In 1901 she went for the second time to the United States and lived there until 1916 when she died in Brockton, Massachusetts. Little is known about the last fifteenth years of her life. The ministry of Nelly Hall and other women raised considerable public interest and in the Swedish context her time of ministry coincided with the emerging movement for the emancipation of women. Many were against women preaching in public and the discussions often occurred in the press. Parts of these discussions as well as several pamphlets in favour of women’s preaching are analysed in this study. / <p>Contains a summary in English</p>

In January, 1951, the Lutheran Church of China denounced all relations with the American, German and Scandinavian missions, which for more than half a century had worked in the country. As one of the first, this church made a clear and corporate stand in favour of the New Democracy and the Three-Self Movement, while most of the missions made their political choice, retreated with the Nationalists and finally went to Taiwan. This book presents the Lutheran missions from optimistic new orientations in 1944 to the evacuation and the break down of the cooperation with the Chinese church seven years later. This short .period was dramatic and of great importance for the whole missionary movement, and the study may lead to renewed self-criticism and to a necessary re-evaluation of the Chinese Revolution - one of the most significant events in World History.

The Örebro Mission was founded by John Ongman in 1891. Missionary work in Central Africa began through Ongman’s local church in 1914, at first within other mission societies, but was later continued by the Örebro Mission. From 1921 the Örebro Mission developed its own work in Middle Congo and Oubangui-Chari within French Equatorial Africa. The aim of this thesis is to study how the process of change took place, starting with pioneering work undertaken by Swedish missionaries and resulting in the founding of independent Baptist churches. The analysis is based on the classic three-self policy, aiming at self-governing, self-supporting and self-extending indigenous churches. Using the principal-agent perspective in history writing, the role and significance of a number of key persons are focused. The interaction between the internal process and the cultural, political and ecumenical contexts is taken into consideration. The thesis shows that the three-self formula was used from the beginning as a theoretical goal, but also that its realization was seen in a very long time perspective. Several steps were gradually taken in that direction, but the study shows that contextual factors became as important incitements for the change as the missionaries’ own theologically based motives. It rather took “a second conversion” from a colonial mental framework to speed up the process in its final phase towards the creation of African denominations and the integration into them in 1962 of the Swedish mission structure and work.