Demand for cooling has been increasing around the world for the last couple of decades due to various reasons, and it will continue to increase in the future particularly in developing countries. Traditionally, cooling demand is met by decentralised electrically driven appliances which affect energy, economy and environment as well. District Cooling Plant (DCP) is an innovative alternative means of providing comfort cooling. DCP is becoming an essential infrastructure in modern city development owning to many benefits compared to decentralized cooling technology. Demand Response Management (DRM) is largely applied for Demand Side management of electrical grid. Demand of electrical energy is closely connected with the demand of alternative form of energy such as heating, cooling and mechanical energy. Therefore, application of DR concept should be applied beyond the electrical grid; in particular, it could be applied to any interconnected district energy systems. District Cooling Plant is one of a potential candidate and Demand Response management solutions can be applied to DCP for sustainable operation. The study of demand response and its applicability has not been attempted previously for district cooling systems. To our knowledge, this is the first attempt to evaluate its applicability and economical feasibility. This thesis focused on some of the DR objectives which have the potential to implement for DCP of a mixed-use city. General published data on mixed use city developments and a specific city in Dubai was taken as a case study to show the usefulness on DRM objectives. This study primarily addressed the issues related to load management. The findings are: DRM creates greater flexibility in demand management without compromising service levels. Also it reduces the operation cost and impact to environment. However implementation is a big challenge. Therefore implementation strategies are also proposed as a part of recommendation which includes a generic model for demand response management. Moreover, a review is provided on key enabling technologies that are needed for effective demand response management. Finally this thesis concludes with recommendations for prospective applications and potential future works.

Funktionsintegrering är ett planeringsideal som förespråkas i dagens stadsplanering. Funktionsintegreringen kom som en motreaktion till funktionalismens funktionsseparering. Viljan att blanda olika verksamheter och funktionsintegrera kommer från en vilja att skapa en hållbar stad med närhet och ett flöde av människor bland annat skapar trygghet. Trots detta finns det fördelar med funktionsseparering för exempelvis störande verksamheter. Idrottsverksamheter har specifika svårigheter som att de upptar stora ytor, skapar stora flöden av människor och har störande faktorer som buller. Därför analyserar denna uppsats möjligheten att planera för funktionsintegrering i ett tidigare renodlat idrottsområde genom en fallstudie av Gavlehov i Gävle. Gavlehov har sedan 1960-talet varit ett renodlat idrottsområde som sedan början av nollnolltalet har planerats för funktionsintegrering. Studien baseras på besök på platsen, en dokument- och textstudie, enkäter i området samt en intervju av stadsplanerare Petter Jonegård från Gävle kommuns stadsplaneringskontor. Resultatet tyder på att det finns möjligheter att integrera funktioner i ett tidigare renodlat idrottsområde men att det kräver kommunikation, planering och hänsyn till svårigheterna med idrottsverksamheter. Det kan trots möjligheterna att integrera nya funktioner vara svårt att få med sig tjänstemän, politiker och befolkningen. Det kan även ske mycket under tiden som området planeras och byggs som gör att området inte blir som det först var planerat samt det är svårt att skapa funktionsintegrering vid nybyggnation / Mixed use cities are an ideal within city planning today. Mixed used cities came as a counter- reaction to the separation of functions during the functionalist planning era. Mixed used cities are preferred today because of how it creates sustainability through closeness and security. There are however advantages with functionalism when it comes to disruptive or hindering functions. Sports activities have specific difficulties such as demanding large areas, creating large flows of people and have disruptive factors such as noise. Therefore, this essay will analyse the possibility of creating a mixed used city out of an area with former predominantly sports arenas through a case study of Gavlehov in Gävle. Gavlehov has been an area with predominantly sport arenas since the sixties but is being transformed into a mixed used city. The study is based on with an interview of city planner Petter Jonegård from the city planning office in Gävle municipality, questionnaire in the area and document and text studies. The results indicate that it is possible to integrate functions into an area with predominantly sport arenas, but it takes communication, planning and taking the difficulties with sport stadiums into consideration. Despite this it can be difficult to persuade planning officials, politicians and the public to integrate new functions. It can also happen things during planning and building the area that change the outcome of the area and it can be hard to create a mixed use city when building a new area

Ett modernt stadsplaneringsideal idag är den så kallade blandstaden, där man eftersträvar en funktionsblandning för att främja en levande stadsmiljö. I Stockholm råder det i dagsläget bostadsbrist och behovet av bostäder, service och arbetsplatser ökar. Detta har lett till att det i nuläget pågår stora utvecklingsprojekt i områden som tidigare varit industriområden. Majoriteten av industrierna har oftast redan avvecklats eller planeras att avvecklas. Den här rapporten utreder huruvida det istället är möjligt att bibehålla industriverksamheten i området för att bevara det kulturhistoriska värdet samt om industriverksamheter kan integreras i stadsbilden. Vidare undersöks på vilket sätt detta skulle kunna vara möjligt samt vilka för- och nackdelar som kan uppstå.  För att underlätta undersökningen och tydligt se hur det skulle kunna se ut i praktiken har två exempel använts och analyserats. Det första är Slakthusområdet som är ett industriområde i södra Stockholm som är under en pågående omvandling från industriområde till en urban stadsdel med fokus på kultur och hållbarhet. Det andra är Arvid Nordquists nya kafferosteri i Järfälla som är en modern industribyggnad som ska integreras i stadsmiljön med målet att skapa en resurssnål och miljövänlig produktionsanläggning.  Arbetet har genomförts genom att relevant information har inhämtats via litteraturstudier, dokumentstudier och intervjustudier. Intervjuerna har gjorts i syfte att erhålla mer information om Slakthusområdet och Arvid Nordquists kafferosteri. Utöver det har även ett platsbesök i Slakthusområdet genomförts. Rapporten inkluderar även en SWOT-analys, där för- och nackdelar presenteras för att sedan vägas mot varandra. De huvudsakliga fördelarna med att integrera industriverksamhet i stadsmiljön är att de bidrar till konceptet blandstaden och skapar en levande stadsmiljö. De främsta nackdelarna är att industriverksamheter kan medföra trafik, buller och lukter.  Slutligen kan det konstateras att det är möjligt att skapa en blandstad genom att integrera industriverksamhet i stadsbilden, men endast i liten skala och med vissa förutsättningar. Det alternativ som är mest fördelaktigt är att integrera småskaliga industrier med tillhörande försäljning. På så sätt kan området och dess invånare dra nytta av fördelarna samtidigt som nackdelarna minimeras så gott det går. Större industrier med potentiellt störande påverkan bör däremot placeras på platser där dess verksamhet inte påverkar omgivande bostäder i lika hög grad. / The concept of the mixed-use city is at the forefront of today’s urban planning, where a strive for functional diversity is sought to promote a vibrant urban environment. In Stockholm, there are currently several large-scale development projects in the previous industrial areas, due to increased demand for housing, servicebuildings and workplaces. The majority of industries in these areas have already been dismantled or are planned to be dismantled. This report investigates whether it is possible to preserve industrial activity into the urban environment or not. Furthermore, it investigates how this could be possible and what advantages and disadvantages may arise.  To make the investigation easier and more clearly visualize how it would appear, two examples have been presented and analyzed. The first is the so-called “ Slakthusområdet '', which is an industrial area in the south of Stockholm that is under an ongoing transformation from an industrial area into an urban district with a focus on culture and sustainability. The second example is the company “ Arvid Nordquists “ new coffee roastery in Järfälla. A modern industrial building intended to be integrated into the urban environment with the goal of creating a resource-efficient and environmentally friendly production facility.  The work has been conducted by gathering relevant information through literature, document and interview studies. The interviews have been conducted to obtain more information about Slakthusområdet and Arvid Nordquists coffee roastery. In addition, a site visit in Slakthusområdet has been conducted. The report also includes a SWOT-analysis where advantages and disadvantages are presented and weighed against each other. The main advantages of integrating industrial activities into the urban environment are that it contributes to the mixed-use city concept and creates a vibrant urban environment. The main disadvantages are that industrial activities can cause disturbing noise, odors and increase traffic volume. After all, it can be concluded that it is possible to create a mixed-use city by integrating industrial activity into the urban landscape, but only on a small scale and with certain conditions. The most advantageous option is to integrate small-scale industries with associated sales. This way, the area and its residents can benefit from the advantages while minimizing the disadvantages as much as possible. Larger industries with potentially disruptive impacts, should however be placed in locations where their activities do not affect surrounding residences to the same extent.

Dagens samhällsutveckling riktar stort fokus på att skapa en blandstad. En blandstad är en stad eller en stadsdel som har en funktionell blandning av bostäder, handel, arbetsplatser och nöjesliv. För att begreppet ska uppfyllas så eftersöker idealet att dessa funktioner samsas inom samma byggnad eller kvarter. Att uppföra nya stadsdelar är inte alltid förenligt med en hållbar utveckling eftersom det kräver stora resurser. Därför kan det vara lämpligt att utveckla underutnyttjade industriområden som ofta har ett centrumnära läge i städerna. En omvandling av sådana områden ger goda förutsättningar för en hållbar utveckling.  Växjö kommun vill skapa en hållbar, trivsam och hälsosam stad och verkar för att stadsstrukturen ska bli mer sammanhängande. Dagens renodlade verksamhetsområden i staden ska på sikt kunna bli en blandstad. Sydöstra delen av Västra Mark är stadens första stora industriområde där Växjö kommun föreslår en omvandling. Visionen är att området ska få behålla sin industriella karaktär samtidigt som en variation av funktioner blandas för att skapa en blandstad.  Syftet med arbetet är att undersöka de viktigaste faktorerna för vad som gör en blandstad attraktiv för boende, besökande och arbetande. Målet är att ta fram ett förslag för hur betraktat område i Västra Mark kan omvandlas till blandstad över tid genom en illustrationsplan på kvartersutveckling. Illustrationsplanen visar vilka byggnader som anses lämpliga att bevara samt var nybyggnation kan utföras. Vidare redovisar den lämpliga funktioner för området. Visionen är att området ska få utvecklas till blandstad över tid och delas därför in i etapper för att uppmuntra till initiativ hos fastighetsägarna.  För att utföra arbetet har olika metoder använts. Arbetets tillvägagångssätt bygger på tre steg som är intervjuer, fallstudier och förslag. Intervjuer har genomförts med sakkunniga stadsutvecklare för att få deras uppfattning om hur en omvandling till blandstad kan genomföras. Fallstudierna omfattade en granskning av två andra industri- och verksamhetsområden som har pekats ut för omvandling till blandstad. Fallstudier av de två områdena gjordes för att undersöka vilka riktlinjer och faktorer som har påverkat en omvandling. Förslaget har sedan tagits fram utifrån en områdesanalys och resultatet från intervjuerna och fallstudierna.  Resultatet bygger på den empiri som erhållits med hjälp av metoderna i studien. Resultatet från intervjuerna visar att viljan från fastighetsägarna är den viktigaste faktorn för att en omvandling ska vara möjlig. För att ett område ska bli attraktivt krävs det att det finns en stor variation av funktioner som korsbefruktar varandra. Offentliga och privata platser, torg, stråk, grönytor och rekreationsytor är några viktiga parametrar för att blandstaden ska få en karaktär som gör att människor vill vistas och ta sig till området. Resultatet från fallstudierna visar att områdena ska utvecklas etappvis och på sikt få en kvartersstruktur likt den traditionella staden. Det läggs även stor vikt på funktionsvariation där människor kan bo, verka och leva. Vikten av att området får behålla sin identitet genom att förhöja och bevara arkitektur är också grundläggande för att området ska locka olika typer av människor. Slutligen visar både intervjuer och fallstudier att aktiva bottenvåningar med blandad bebyggelse är väsentligt för att det ska bli blandstad med innerstadskaraktär. / Several industrial areas are facing transformation to mixed-use city, where a variety of functions such as housing, workplaces and commerce are integrated with each other. The purpose of this study is to investigate what factors make a mixed-use city attractive for the people that resides there. This study presents a proposal of how such an area in Växjö can be redevelop to a mixed-use city over time. The proposal is based on interviews with experts within the subject and on case studies of similar areas undergoing redevelopment.  The result shows that the key factors are the willingness of the property owners and that a variety of functions is created that cross-pollinate each other. Active ground floors and a mix of public and private zones, green structure and squares are also essential for the mixed-use city to become an attractive urban area.