This thesis has examined the view on immigrants and their social integration within the Swedish public school system, as represented by the political scene in different types of parliamentary documents and other kinds of governmental publications, from a historical perspective. This historical view begins at the mid 1970’s, when immigration became more of a permanent reality in the Swedish society than previous times, and continues through the following decades to today’s situation. The theoretical outlook of this work consists of theories related to integration, with a critical approach to specific pedagogical means by which the normative school separates those pupils that it cannot subdue from the so called ordinary education, and the consequences of this system in relation to the democratic values of the public school. An essential part of the theory is made out by Peder Haugs concepts regarding inclusion and exclusionary forms of social integration. The result of the examination shows that the ideas surrounding the integration of the immigrants has been focused on first language, preparational classes and similar solutions, support and compensation, the value of knowledge, cultural diversity/cross-cultural communications and (the Swedish) language. In conclusion, the work has tried to put the results of the examination in a broader social perspective, and discussed preparational classes as concept and organization in relation to the idea of inclusion.

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lärares attityder till flerspråkighet och arbetet med svenska som andraspråk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var två klasslärare, tre andraspråkslärare och en modersmålslärare. Lärarna arbetar på skolor med olika andel flerspråkiga elever. I resultatet framgår att de intervjuade lärarna är övervägande positiva till en flerspråkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förståelse för andra människor och att få ett kulturellt och språkligt utbyte av varandra. Arbetet med svenska som andraspråk innebär till största delen att utveckla elevernas svenska. Man vill ha en kombination av klassrumsundervisning och gruppundervisning för andraspråkseleverna. Undervisningen är individanpassad då det finns stora skillnader mellan eleverna, och man har en varierad undervisning där det svenska språket uttrycks på många olika sätt. Lärarna är positiva till modersmålsundervisning, men i dagsläget saknas ett samarbete mellan lärarna. Mellan de klasslärare och andraspråkslärare denna studie omfattar fungerar samarbetet bra. Slutsatsen är att lärarens attityd till flerspråkighet får konsekvenser i hur undervisningen utformas. Man kan på många sätt framhäva de flerspråkiga eleverna genom att visa intresse för dem och deras erfarenheter. I ett flerspråkigt klassrum där man vill ha motiverade elever, måste man arbeta aktivt med flerspråkigheten och lyfta den dagligen så att alla elever får känna sitt värde. På detta sätt får andraspråkseleverna större möjligheter att utveckla sin svenska.

The purpose of our examination was to survey how one preschool works with so called language groups, if the mother tongue is important and if the informants can see any complex of problems in the inclusive/exclusive way of working with language groups in the preschool. The literature review provides for example the three most important areas of mother tongue, which are the emotional, the social and the intellectual (Ladberg, 2000). Further it describes the difference between the conceptions integration and inclusion, when today the concept inclusion is preferred (Tøssebro, 2004). We were inspired by qualitative interviews as our method and from a phenomenographic perspective described the informants’ perceptions about the named phenomenon. Three preschool teachers and three mother tongue educationalists constitute the represented informants. The result of our examination shows a clear opinion about the great importance of mother tongue and that the mother tongue educational programme is not considered to be an excluded activity, since the children already are used to the constant groupings in the preschool. Our examination shows many areas in need of improvement, for example the engagement from the municipality and further education for the pedagogues. Further research of the subject is also of importance to be able to improve the mother tongue educational programme with didactic guidelines. / Syftet med vårt examensarbete var att kartlägga hur en förskola arbetar med så kallade språkgrupper, om modersmålet är viktigt och om informanterna uppfattar någon problematik med ett inkluderande/exkluderande arbetssätt i språkgrupperna i förskolan. Litteraturgenomgången pekar bland annat på modersmålets tre viktigaste områden, nämligen det emotionella, sociala och intellektuella (Ladberg, 2000). Vidare redogörs för skillnad mellan begreppen integrering och inkludering då det i dag föredras att använda begreppet inklusion (Tøssebro, 2004). Vi har inspirerats av kvalitativa intervjuer som metod och utifrån ett fenomenografiskt perspektiv redogjort för informanternas uppfattningar kring det nämnda fenomenet. Informanterna utgörs av tre förskollärare samt tre modersmålsstöd 1. Resultatet av vår undersökning visar en tydlig uppfattning om att modersmålet är otroligt viktigt och att modersmålsverksamheten inte uppfattas som exkluderande då barnen är vana vid förskolans konstanta gruppindelningar. Undersökningen visar även att det finns många förbättringsområden, exempelvis kommunens engagemang och pedagogernas vidareutbildning. Även vidare forskning inom ämnet är viktigt för att få en förbättrad verksamhet med didaktiska riktlinjer.

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Georgia; panose-1:2 4 5 2 5 4 5 2 3 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {mso-style-noshow:yes; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} span.MsoFootnoteReference {mso-style-noshow:yes; vertical-align:super;} /* Page Definitions */ @page {mso-footnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fs; mso-footnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fcs; mso-endnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") es; mso-endnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") ecs;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på Håkantorpsskolan arbetar med Umeå-modellen i elevers läs- och skrivinlärning och hur de upplever arbetet med modellen. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på Håkantorpsskolan&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;[1]&lt;!--[endif]--&gt;, studiebesök på skolan samt observationer. Umeå-modellen är en stavelsebaserad läs- och skrivinlärningsmetod där fokus ligger på det talade språket och att eleverna lär sig skriva innan de lär sig läsa. Pedagogerna var mycket positiva till arbetet med Umeå-modellen och de tycker att modellen gynnar alla elever men är särskilt utformad för elever med läs- och skrivsvårigheter. Umeå-modellen fungerar även bra för elever med annat modersmål, eftersom de lär sig det svenska språkets rytm och artikulation. Vi har kommit fram till att pedagogernas engagemang och tro på Umeå- modellen gör den framgångsrik för elevernas läs- och skrivinlärning. &lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt; &lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;[1]&lt;!--[endif]--&gt; Ledningen på Håkantorpsskolan har medgivit att skolans namn används i denna uppsats.

The aim of this paper is to investigate how teachers in Swedish schools abroad reason about their work developing the Swedish language as the students live in a non-Swedish speaking country although going to a Swedish school. Furthermore the study intends to examine the teachers' attitudes towards the impact the Swedish language has upon the school. Research questions: What thoughts do the teachers signify in reference to the language development of the students? How do the teachers reason about the role of the Swedish language in the school? In order to answer these questions, qualitative measures has been used in terms of observations and interviews. The study is based upon a social constructivist perspective with the idea that reality is socially constructed. I am inspired by Vygotskijs theories regarding children's language development which presents a socio-cultural perspective.  The result shows that the Swedish language has a great influence in school and that the teachers' attitudes towards the Swedish language is of major importance in order to encourage the students' language development. Teachers and the principal highlight the emphasis of working with the Swedish language since the students live in a non-Swedish speaking country and therefore mainly come in contact with it in the school or at home. The teachers' work actively to develop the students language skills through reading Swedish literature, producing own texts and consistently speaking Swedish.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket läraren respektive eleverna använder målspråket i ämnet spanska, steg 1 på gymnasiet, samt undersöka om och i så fall hur lärarens målspråksanvändning påverkar eleverna på en nybörjarnivå i språket. Studien har utförts på två gymnasieskolor med hjälp av observationer och intervjuer av de observerade lärarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lärarna använde en väldigt liten del av sin taltid på målspråket, endast 6 %. Eleverna däremot talade mer av sin taltid på målspråket, 54 %. Men det språk som talades på målspråket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna använde endast målspråket till att besvara lärarens faktabaserade frågor eller vid styrda kommunikativa övningar. I denna studie fann jag inga direkta kopplingar mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning mer än att endast faktabaserat tal på målspråket förekom, från såväl lärare som elever. Även om mina resultat inte visade på några samband mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning, står jag fast vid min övertygelse om att ett ökat användande av målspråket från läraren kommer öka elevernas användning av målspråket, vilket även styrks av flertalet språkforskare.

Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra. Studien är en kvalitativ undersökning som vi genomfört genom deltagande observationer kompletterade med en mindre enkät. Vår undersökningsgrupp består av sju pedagoger fördelat på två olika skolor, i Norrköpings kommun, med tillgång till olika ekonomiska resurser. Resultatet visar på olikheter i pedagogernas förhållningssätt på båda skolorna. I enkätsvaren framkom att de flesta pedagogerna hade relativt god kunskap om fördelarna med att uppmärksamma elevernas kulturella bakgrund och språk för att skapa goda förutsättningar för lärande och identitetsutveckling för eleverna med svenska som andraspråk. Dock visade observationerna att pedagogerna inte genomför detta i praktiken. Vår slutsats av studien är att skillnaden mellan pedagogers olika arbetssätt främst beror på den enskilda pedagogens attityder och intresse.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet. Lärarna som deltog i studien ansåg att kunskapskraven för de nyanlända eleverna var orimliga eftersom de redan måste lägga ner mycket kraft på att förstå det svenska skolsystemet och att lära sig det svenska språket. Analysen av kurslitteraturen visade också att viss kunskap i svenska trots allt är nödvändig, då glosor och många av uppgifterna är rena översättningsuppgifter från engelska till svenska eller tvärtom. Trots att eleverna som deltog i studien föredrog undervisning på enbart engelska under lektionstid, såg de förvånansvärt nog glosförhör och översättningsövningar som ett ypperligt tillfälle att öka på sina svenskkunskaper.

Högskolan i Gävle    Examensarbete C Akademin för utbildning och ekonomi   15 hp Lärarprogrammet     Vårterminen 2011 Titel: Språket i första eller andra hand? En uppsats om språkutveckling, modersmål och svenska som andraspråk.   Författare: Kajsa Hjelmblom Handledare: Daniel Pettersson Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år känner till hela skolans språkutvecklande uppdrag och ta reda på hur klasslärare arbetar med att främja elevernas språkutveckling. Syftet är också att ta reda på om arbetet med elevernas språkutveckling skiljer sig mellan skolor med få eller många elever med invandrarbakgrund samt att undersöka om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare. Studien är en kvantitativ studie i liten skala. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delats ut till klasslärare och modersmålslärare på två skolor, varav en skola har många elever med invandrarbakgrund och en skola har få. Uppsatsen belyser också hur barn utvecklar språk i hemmet och i skolan samt vad modersmål och svenska som andraspråk är. Resultatet visar att det finns varierande engagemang och kunskaper om hela skolans språkutvecklande uppdrag. Några klasslärare visar i enkätundersökningen att de är medvetna om vad det språkutvecklande uppdraget innebär medan andra inte känner till det. Resultat visar också att samarbetet mellan klasslärarna i studien och deras elevers modersmålslärare är nästintill obefintligt.   Nyckelord: Modersmål, svenska som andraspråk, språkutveckling och samarbete. / University of Gävle    Degree C School of Education and the Economy    15 hp Spring 2011 Title: The language in first or second hand? An essay on language development, native language and Swedish as a second language. Authors: Kajsa Hjelmblom Supervisor: Daniel Petterson Summary The purpose of this study was to examine if teachers in primary school are familiar with the school systems language development mission and observe how teachers are working with pupils' language skills. The aim is also examine whether the work with pupils' language skills differs between schools with few or several students with immigrant backgrounds and to look at whether there is collaboration between classroom teachers and home-language teachers. It is a quantitative study with a limited number of participants. The study was conducted using a questionnaire distributed to classroom teachers and home-language teachers in two schools, one school with several pupils from immigrant backgrounds, and a school with few. This paper also illustrates how children develop language skills at home and at school as well as description of what Swedish as a second language is. The results show that the commitment and knowledge of the school systems language development mission vary. The survey shows that some classroom teachers are familiar with what the language development mission is while others are not. Results also show that the cooperation between school teachers and home-language teachers almost is non-existing. Keywords: Native language, mother tongue, Swedish as a second language, language development and cooperation.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur barn tänker kring sitt modersmål och om de anser att det påverkar andraspråksutvecklingen. Litteraturgenomgången innefattar forskning kring andraspråksutveckling och en del av de teorier som kan påverka inlärningen. Då mitt intresse ligger hos de generativa teorier som finns har fokus lagts på Chomskys universella grammatik. Vad gäller forskning kring modersmålets påverkan finns det i nuläget inte mycket att finna ur ett elevperspektiv, vilket är det perspektiv som är i fokus här. Jag har emellertid funnit en uppsats där elever har intervjuats angående deras uppfattning av modersmål och andraspråk vilket har varit intressant att jämföra med de resultat som har framkommit i denna studie. Då denna undersökning har som mål att få så mycket detaljerad information som möjligt från en mindre grupp människor fann jag att den kvalitativa undersökningen var mest lämplig. Resultaten visar att eleverna inte finner några större nackdelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är kopplat till hemmet. Det har även visat sig att modersmålsundersvisningen inte är integrerad i skolans övriga verksamhet men detta är något som eleverna inte heller har förväntat sig. Min slutsats är att eleverna inte anser att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen vilket i sig motsäger de resultat som andra undersökningar har genererat.