Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på flerspråkiga barns språkutveckling i yngre åldrar i förskolan. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: Vilken syn förskollärare har om strategier som används vid flerspråkiga barns språkutveckling? Hur använder förskollärare miljön för att utveckla flerspråkiga barns språk?   I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollärare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde använda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågeställningar. Denna metod lämpar sig för vår studie då vi vill undersöka förskollärarnas syn på vårt syfte. Vår studie genomsyras av sociokulturellt perspektiv.   Det vi har kommit fram till är att förskollärarna tycker att flerspråkiga barns språkutveckling är lika komplex som de enspråkigas. Den är beroende av olika faktorer såsom förskollärarnas kompetens, miljön, hem och barns begåvning. Förskollärarna tycker inte att de skiljer sig från de andra förskolorna i sitt arbetssätt, bemötande och material som de använder på sina förskolor. Fast de tillämpar sitt arbetssätt och sin miljö till den barngrupp de har. De anser att de flerspråkiga barn som har goda kunskaper i sitt modersmål är lika duktiga på svenska.

Studien belyser tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultatet presenteras utifrån sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gällande tvåspråkighet hos barn samt vilka metoder de använder sig av för att stimulera och stödja tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultaten av undersökningen visar att förskollärarna aktivt arbetar med tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Förskollärarna lyfter upp modersmålets betydelse och anser att det är viktigt att barnen lär sig sitt första språk, då det är grunden för inlärning av andra språk. Förskollärarnas gemensamma åsikt är att ett barns modersmål är betydelsefullt för dess identitet, kultur och grupptillhörighet.

Dagens Sverige är mångkulturellt och flerspråkigt således även förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvåspråkig förälder på bästa sätt ska stimulera och utveckla tvåspråkiga barns språkutveckling viktiga och nödvändiga vilket också utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvåspråkiga barnet att utveckla alla sina språk, dvs. både svenska och modersmålet. Därför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.    Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvåspråkiga barn samt att intervjua tvåspråkiga föräldrar.    Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper på egen hand genom lång arbetserfarenhet. Slutsatsen blev även att man idag prioriterar tvåspråkiga barns modersmål i högre grad än tidigare i förskolan men modersmålets status behövs öka ytterligare så att verkligheten blir som sådant att man på modersmål ser som tvåspråkiga barns rättighet.

No description available.

Syftet med vårt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flerspråkighet på en mångkulturell skola och en icke mångkulturell skola. Våra slutsatser är att det krävs ett samarbete för att nå ett så effektivt arbetssätt som möjligt. Eleverna behöver flerspråkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas språkligt och kunskapsmässigt. Vi kom fram till att en flerspråkig elev har tillgång till bättre resurser på en mångkulturell skola. En flerspråkig elev som går i en skola med största delen svenskspråkiga elever har inte tillgång till det material eller stöd hon/han kan behöva för att utveckla andraspråk och modersmål. Eleven behöver bland annat flerspråkig lärare, modersmålsundervisning och flerspråkigt material.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska. Jag koncentrerade mig på två skolor som ligger nära varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan skolorna gällande undervisningen. Jag ville även veta om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare och hur det i så fall ser ut. Jag gjorde intervjuer med rektorer och lärare för att få svar på mina frågor. Jag intervjuade en modersmålslärare för att få en inblick i hur han arbetar. Jag har även gjort två observationer, en under en lektion i svenska i den vanliga undervisningen och en under en modersmålsundervisning. Resultaten visar att lärarna försöker se till tvåspråkiga elevernas förutsättningar och behov och de flesta lärarna var eniga om att det mest utvecklande för dessa elever är att arbeta med språket på olika sätt. Det finns samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, men bara till viss del. En av skolorna har fler elever med ett annat modersmål än svenska och därför även mer erfarenhet i att undervisa dem.

No description available.

Syftet med vår studie och undersökning är att studera hur verksamma inom förskolan arbetar och bemöter modersmålsstöd i förskolan. Vi vill även titta närmare på hur personalen i förskolan uppmärksammar barnens olika kulturer i verksamheten. Vi har arbetat fram tre frågeställningar: Hur ser verksamma inom förskolan på modersmålsstöd? hur arbetar förskolor med att alla barn ska få ta del av varandras språk och kulturer? och hur arbetar förskolor med dokumentation av språkutveckling? Vi har valt att genomföra en enkätstudie och lämnat ut enkäter till förskolechefer, förskollärare och barnskötare inom två olika kommuner. Vi har även genomfört en kvalitativ intervju tillsammans med en SVA lärare (svenska som andra språk). Av vår studie kan vi se att modersmålet har stor betydelse för barnets individuella utveckling och att förskollärarens förhållningssätt har stor betydelse för hur detta bemöts. Vi har också kunnat se att uppmärksamhet kring varandras kulturer och språk minskar känslan av att vara annorlunda, samt hur arbetet kring detta ser ut i de olika förskolorna vi undersökt. Vi har också sett hur viktigt det är att vi dokumenterar barns språkutveckling för att kunna erbjuda rätta metoder till barns språkutveckling och även hur det bemöts på förskolorna.

Denna studie handlar om hur pedagoger i en tvåspråkig förskola i Sverige arbetar med tvåspråkiga barn och deras kulturella bakgrund samt modersmål. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att stimulera samt utveckla varje barns språk och kultur. En annan aspekt är att ta reda på hur och när barnen använder båda språken för att interagera med andra i förskolan. Metoden som används för att samla in empiri består av intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av tjugo barn i åldrarna tre till fem. Resultaten från intervjuerna visar att pedagogerna anser att det är av stor vikt att kunna erbjuda barnen varierade aktiviteter och material för att på sätt kunna stimulera deras språk och kultur. Vidare visar resultatet från observationerna att barnen växlar mellan båda språken i samspelet med andra. Det visar också att de äldre barnen anpassar sitt språk beroende på om de kommunicerar med andra barn eller med vuxna.

Denna studies syfte är att i Älvdalens kommun undersöka politikernas åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisningen i den egna kommunen. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har fyra politiker från Älvdalens kommun lagt fram sina åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisning i allmänhet och i Älvdalens kommun i synnerhet. Studien kom fram till att de intervjuade politikerna överlag har stor erfarenhet av flerspråkighet och är väl medvetna om flerspråkighetens betydelse för individen, men att de samtidigt inte verkar kunna utnyttja dessa positiva erfarenheter i samband med den allt större invandringen av personer som talar andra språk till kommunen. Samtidigt råder det stor osäkerhet angående organisationen av modersmålsundervisningen i den egna kommunen, att med andra ord flera av de intervjuade politikerna var osäkra om modersmålsundervisningen existerar och i så fall hur den är utformad. Studien visade även tydligt att älvdalskan, den talade språkvarieteten i kommunen, av de intervjuade politikerna anses vara ett språk.