Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om hur pedagoger arbetar med flerspråkigabarns språkutveckling i förskolan. Studien besvarar frågeställningarna: vad uttryckerförskollärarna att de gör för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, hur beskriverförskollärarna att verksamheten anpassas för flerspråkiga barn och varför, enligtförskollärarna, ska förskolan arbeta med barnens modersmål? För att kunna besvara dessafrågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts i två olika kommuner på sex olikaförskolor, där större delen av barnen består av flerspråkiga barn. Därefter har en tematiskanalys genomförts med stöd utifrån den sociokulturella teorin. I den tematiska analysenframkom fem teman: Konkreta material och bildstöd, högläsning, modersmål, flerspråkighetsom en tillgång och identitetsskapande.Resultatet visar att den pedagogiska stöttningen är viktig för flerspråkiga barnsspråkutveckling. Förskollärarna stöttar barnen på olika sätt genom att använda konkretamaterial och bildstöd. De anpassar verksamheten för de flerspråkiga barnen i högläsningenoch ger barnen alternativa sätt att uttrycka sig på. I resultatet framkom det att modersmål är endel av barnens identitet, om barnen får använda sina modersmål stärker det deras självkänsla.Det framkom också att modersmål utgör en grund för att barn ska lära sig ett nytt språk.Slutligen vill vi framföra att den pedagogiska anpassningen har varit en framträdande aspekt ivårt examensarbete och att flerspråkighet är en viktig del av förskolans verksamhet, men som inte alltid kommer till användning.

Sveriges förskolor är idag präglade av många olika språk vilket har gjort att förskollärare har fått ett bredare ansvar när det handlar om barns språkutveckling. Forskning visar på att det är av fördel och viktigt att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utöva sitt eget språk i verksamheten, då det i sin tur leder till att barnet kan utveckla och förstå det svenska språket snabbare och lättare. Min studie syftar till att få ökad kunskap om hur förskollärare som arbetar inom förskolan arbetar inkluderande i miljö och i den dagliga verksamheten med fokus på modersmål. Hur de gör för att synliggöra olika språk i verksamheten och vad för pedagogiska artefakter de använder som en stöttning i kommunikation eller bara som en stöttning för barn med annat modersmål än svenska. Det sociokulturella perspektivet är en utgångspunkt i min studie då lärande sker i sociala sammanhang och språket är ett viktigt verktyg för alla människor. För att få in mycket breda och många svar som möjligt har gjort en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där förskollärare har fått möjlighet att delta. Studiens resultat visar att artefakter så som tecken som stöd och bildstöd är två vanliga och betydande redskap att använda sig av som komplement i barns utveckling och lärande. / Sweden’s preschools today are characterized by many different languages, which has means that preeschool teachers have been given a broader responsibility when it comes to children’s language development. Research shows that it is beneficial and important that children with a mother tounge other than swedish should have the opportunity to practice their own language in the activity, as this in turn leads to the child being able to develop and understand the swedish language faster and easier. My study aims to get more knowledge about how educators who work in pre-school works inclusievly in the environment and daily activites with a focus on mother tongue. How they do to make different languages visible in the preschool and what pedagogical artifacts they use as a support in communication or just as a support for children with a mother tongue other than swedish. The socio-cultural perspective is a starting point in my study as learning takes place in social contexts and language is an important tool for all people. In order to get as broad and as many answers as possible, I have conducted a quantitative study in the form of a questionnaire survey which preschool teachers have been given the opportunity to participate. The results of the study shows that artifacts such as signs as a support and picture-support are two imporant and significant tools to use as a complement in children’s development and learning.

Abstract Denna studie belyser på studiehandledningens på modersmålet roll som ges till flerspråkigaelever som inte uppfyller skolkrav på samma nivå som svensktalande elever. Anledningen tilldetta är att elever med utländsk bakgrund inte kan det svenska språket. Detta kan på siktkomma att påverka deras akademiska studier och prestationer. Därför är det viktigt attflerspråkiga elever får det stöd på det språk som de behärska bäst.Syftet med denna studie är att ta reda på hur studiehandledning på modersmålet att främjaflerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt öka självkänsla. Studien belyserockså vikten av samarbetet mellan lärare och studiehandledare att utveckla elevensämneskunskaper. Metoden för denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer i trefokusgrupper bestående av två lärare i årskurs 7–9, två studiehandledare som jobbar sommodersmålslärare och tre flerspråkiga elever. Intervjun utfördes i två olika kommuner i enskola i Stockholm och den andra i Helsingborg.Studiens resultat visar att intervjupersoner är överens om att studiehandledning gynnar språk,kunskapsutveckling och ökat självkänsla hos flerspråkiga elever genom att göra det möjligtför elever att stärka och utveckla deras modersmål. Vidare visar resultaten dessutom attmånga flerspråkiga elever klarar av att uppnå dem kunskapsmålen efter att de fårstudiehandledning på sitt modersmål. Vidare visar studiens resultat på kvalitativt samarbetetmellan lärare och studiehandledare. Resultatet i studien visar också att lärare ochstudiehandledare är överens att studiehandledning bör organiseras utifrån flerspråkiga eleversförutsättningar och behov samt intervjupersoner anser att det är också viktigt och avgörandeatt eleven ska vara med studiehandledare i klassen under introduktion och i klassensgemensamma aktiviteter.

Varje dag använder vi människor vårt språk, i former som är både auditiva och visuella. Många av dessa situationer och scenarion som uppstår i dagens samhälle kan försämra dessa förhållanden av språket och vår förståelse för det. I följande studie undersöks en frågeställning som angriper uppfattat talspråk i försämrade förhållande i form av noise vocoding (NV) vilket är en form av ljudkodning och huruvida dessa påverkas av semantik, fonologi och modersmål. Stödet från semantik i studien representeras med meningar som antingen har hög eller låg koherens medan stödet från fonologin kommer från koppling mellan visuell och auditiv form. Studien består av 13 barn i åldern 10–13 år och ämnar undersöka om stöd av fonologi och semantik kan påverka en människas förståelse av språk riktat mot barn i årskurs 4 och 6 med svenska eller annat modersmål. Dataanalysen av statistiken görs med en three way ANOVA. Studiens resultat indikerade på att deltagarna återgav fler korrekta ord från meningar med hög koherens än med låg koherens vilket innebär en positiv påverkan av det semantiska stödet. Deltagarna visade även på en förbättring som innebär att det fonologiska stödet fungerade. Slutligen visades de deltagarna med svenskt modersmål ha större hjälp av det fonologiska och semantiska stödet än de deltagarna med annat modersmål.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och analysera förskollärares berättelser om hur de arbetar med flerspråkiga barns förutsättningar till en likvärdig utbildning i utbildningsspråket som i sitt modersmål, vilket besvaras genom forskningsfrågorna: hur berättar förskollärare att de ger barn med annat modersmål förutsättningar att utveckla utbildningsspråket? och hur berättar förskollärare om sin kompetens att bedriva modersmålsundervisning i förskolan? Genom problemområde vill vi med studien fördjupa oss i verksamma förskollärares berättelser om sin kompetens att bedriva en likvärdig utbildning i utbildningsspråket som i barnens modersmål. Då Palla och Roth (2018) ställer sig kritiska till om ansvaret enbart ligger på den enskilda förskolläraren eller om det behövs personalresurser som kan barnens modersmål som till exempel flerspråkig personal och tolk. Studien tar ansats i socialkonstruktionismen och den metodologiska utgångspunkten är diskursanalys med inriktning diskurspsykologi. Insamling av empiriskt material har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Resultatet presenteras i teman utifrån en tematisk analys. Slutsatsen för föreliggande studie är att förskollärarna besitter kunskap kring visuella verktyg för att arbeta med flerspråkiga barn i förskolan. Genom diskurser framkom det att förskollärare är osäkra om de ger flerspråkiga barn likvärdiga förutsättningar att utveckla utbildningsspråket som sitt modersmål. En bidragande faktor till osäkerheten var att förskollärare berättade om den bristande förskollärarutbildningens förmåga att förse dem med kunskap kring flerspråkig språkutveckling. Föreliggande studies resultat riktar sig till både verksamma förskollärare som till rektorer då studiens resultat kan möjliggöra vidare diskussioner, som i sin tur kan leda till kompetensutveckling och relevanta strategier som kan stärka förskolläraren i sitt uppdrag gentemot att ge barn med annat modersmål en likvärdig utbildning i både utbildningsspråket som i sitt modersmål.

Bakgrunden till den här studien har varit ett skolutvecklingsprojekt med syfte att tillsammans med lärare i svenska och lärare i modersmål undersöka vilka erfarenheter ett faktiskt samarbete mellan lärarkategorierna ger upphov till. Pragmatism har som teoretisk ansats influerat projektets utformning. Lärarnas samarbete har varit begränsat till ett temaarbete med utgångspunkt i läsning och bearbetning av ett skönlitterärt verk. Syftet med studien har varit att undersöka möjliga samarbetsformer för lärare i svenska och lärare i modersmål. Studien har genomförts i form av deltagande observation av planerings- och utvärderingsmöten med lärare kopplade till två olika skolor. För att kunna analysera lärarnas handlingar har inspiration hämtats från en aktionsteori som fokuserar hur deltagares handlingar möjliggör respektive hindrar implementeringen av nya praktiker – Normalization Process Theory (NPT). Lärarnas tal om samarbetet och det didaktiska innehåll som de planerar under mötena har spelats in och i efterhand analyserats med hjälp av ett växelspel mellan begrepp inspirerade av NPT och egna kategorier som har skapats med utgångspunkt i det empiriska materialet. Resultatet visar att lärarnas tal om syftet med samarbete mellan lärare i svenska och lärare i modersmål kretsar kring möjligheter att stärka modersmålslärarnas position, att utöka det kollegiala lärandet samt att stötta elevernas lärande och välmående. Vidare visar resultatet att lärarnas tal om den didaktiska planeringen synliggör tre huvudsakliga samarbetsformer som jag har valt att kalla: spegelundervisning, komplementär undervisning och stödämnesfunktion. Dessa olika samarbetsformer har fördelar och nackdelar som bland annat är kopplade till möjligheterna till gemensam planering, utjämnande av ämnenas olika förutsättningar gällande tid samt stöttning av elevernas lärande. Huvudsakliga hinder för ett språkutvecklande samarbete mellan lärare i svenska och lärare i modersmål är enligt resultatet tidsbrist som på olika plan ger upphov till svårigheter att formulera gemensamma mål för undervisningen i de två ämnena. / <p>Svenska</p>

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där många är flerspråkiga. Skolan blir därför en central plats där många språk möts samt en plats där de ska lära sig ett annat språk. Syftet med studien är att undersöka hur elevernas språkutveckling fungerar men även hur lärare och pedagoger arbetar för att utveckla elevernas språkutveckling samt vilka verktyg de använder sig utav. Jag har skickat ut en enkät till sju olika pedagoger som jobbar på en skola där majoriteten av alla barn som går på skolan är flerspråkiga. Studien är både kvantitativ genom enkätfrågor. Studien är framställd i Mellansverige på en skola som ligger i en låginkomsttagande stadsdel. På skolan är tvåspråkigheten stor och cirka 70 procent av eleverna som går på skolan är tvåspråkiga, vilka antingen är födda i Sverige eller har kommit till Sverige när de var små. Resultatet visar att mycket är beroende på elevens bakgrund samt att lärarna försöker utveckla språket genom olika hjälpmedel såsom till exempel bildstöd, datorer och dokumentkameror.

Det framgår i lagar och förordningar att Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk har fått ett större utrymme i förskolans läroplan, därför ämnar denna studie ta reda på hur förskollärare tillämpar detta ansvar. Studiens syfte är därmed att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling inom minoritetsspråket samiska. Den teoretiska grunden för denna studie är den sociokulturella teorin på det sätt att barnen utmanas i den närmaste utvecklingszonen då de befinner sig i språkliga sammanhang. En kvalitativ intervjustudie i semi- och ostrukturerad form har utförts med sex förskollärare i tre olika förskolor. De presenterade resultaten i denna studie är utifrån respondenternas beskrivningar och upplevelser. Resultatet visar vilka arbetssätt förskollärarna tillämpar för att främja minoritetsspråket, samt vilka förutsättningar och begränsningar förskollärarna tillskriver i arbetet med minoritetsspråket samiska. Centralt för förskollärarnas beskrivningar är att det saknas material på samiska och att det inte finns tillräckligt med stöd för att bedriva en förskoleverksamhet som helt drivs på samiska. En slutsats som kan dras är att det krävs stöd från förskolans organisation och ledning eftersom det finns svårigheter med att uppfylla styrdokumentens krav kring arbetet med barns språkutveckling på minoritetsspråket samiska.

The purpose with this study is to find out about teachers’ strategies and views on availability when it comes to the English subject for pupils with a different mother tongue than Swedish or English in Swedish schools. This study includes the views of five teachers who teach English in years 4-6. The background is focused on the fact that Swedish schools nowadays are multicultural, meaning that there are pupils from different countries. It is a common conception that this plays a significant role when it comes to pupils’ success in second-language learning, in this case the English language, since it is more difficult to learn a target language for pupils who are not proficient in the language which serves as a medium of teaching. Previous research seems to support this view, but it is currently not known exactly what the role of the pupils’ L1 is in L2-learning. This qualitative study is based on interviews that were conducted in five separate schools in two different municipalities. The results that we have gathered show that there are different views on how learning should be organized, including the most appropriate strategies for the case. Our results also show that these teachers are of the opinion that smaller teaching groups are to be preferred, but that the limited time together with limited resources have a negative impact on pupils’ learning in general.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor. Studiens första forskningsfråga inbegriper hur förskollärare preciserar flerspråkighet i förskolan. Den andra forskningsfrågan innebär hur förskollärare uttrycker att de arbetar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. Den tredje forskningsfrågan handlar om vilka utmaningar förskollärare diskuterar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används en kvalitativ metod med frågeformulär som verktyg och en innehållsanalys. Analysarbetet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och betydelsebärande begrepp i perspektivet. Begreppen är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. I resultatet framkommer det gemensamt att förskollärarna preciserar flerspråkighet med språk. Förskollärarna ser att arbetet med flerspråkighet är positivt och en tillgång i förskolan, samtidigt som arbetet är svårt. I resultatet framkommer det även att det svenska språket anses viktigt att utveckla. Det framkommer varierande hur förskollärarna uttrycker att de arbetar med flerspråkigheten i förskolan. Främst synliggörs att inkludering av flerspråkigt material i den fysiska miljön är vanligt förekommande. Samtidigt anses det även viktigt att inkludera flerspråkig personal. I resultatet diskuterar förskollärarna främst att kommunikationen, tiden och kollegors förhållningssätt är en utmaning och ett hinder. Främsta tillgångar som förskollärarna uttrycker är att olikheter normaliseras och att barn och vuxna kan lära av varandra. Utifrån studiens resultat framkommer det två slutsatser. En slutsats är att arbetet med flerspråkighet i förskolan är viktigt för både vuxnas och barns utveckling och lärande. Den andra slutsatsen är att förskollärarna upplever det viktigt att all förskolepersonal har ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet.