Detta är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare verksamma i F-3. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med transspråkande. Till hjälp att tolka resultaten har studien ett socio-kulturellt perspektiv som utgångspunkt. Studiens resultat visar att lärare som ar-betar enligt ett transspråkande arbetssätt anser att det ger dem bättre möjligheter att stötta och vägleda flerspråkiga elever. Ytterligare resultat i studien visar att lärare anser att elever lär sig mer och lättare om de får använda sin flerspråkighet som en resurs i skolan. Lärare anser också att en utmaning med det transspråk-ande arbetssättet är när kollegor som inte arbetar transspråkande har svårigheter att se fördelar med transspråkande. Detta menar lärare beror på att skolan är starkt präglad av en enspråkig norm. Slutligen anser lärare att ett transspråkande arbetssätt gör det möjligt att inkludera alla elever i undervisningen eftersom elevernas alla språk tas tillvara och används som en resurs i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre mellanstadielärare arbetar med nyanlända elevers språkutveckling. Studien genomförs i tre olika skolor. Lärarna intervjuas genom semistruktuerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna har varierande arbetsuppgifter i klassrummet. I alla tre intervjuer beskriver lärarna de utmaningar de möter i klassrummen, som bland annat påverkar undervisningen. Lärarnas arbetssätt kopplas till den sociokulturella teorin som även beskrivs i studien. Slutsatsen är att lärarnas arbetssätt uppvisar vissa likheter, samtidigt som de varierar väldigt mycket. Lärarna vill utveckla den kunskap som finns för att undervisa nyanlända elever trots utmaningarna de möter.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare kan skapa förutsättningar för flerspråkiga barns subjektskapande i förskolan. Vår inspiration till detta syfte uppkom efter en VFU-period som vi hade tillsammans på en flerspråkig förskola. Tidigare forskning som vi hittat under studiens gång menar att ett synliggörande av barnens olika språk och kulturer kan gynna barnens subjektskapande. För att uppnå vårt syfte med studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer via mail där åtta förskollärare deltog och vi har sedan analyserat våra resultat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet är relevant i vår studie eftersom förskolan ofta ses som en social och språklig arena, vilket även skrivs fram i läroplanen för förskolan Lpfö18. Det uppstår ständigt sociala möten mellan barn, vuxna och miljöer i förskolan och vi anser att dessa möten har betydelse för hur barnet ser på sin omvärld och på sig själv. Resultaten i vår studie visar att det finns en medvetenhet om flerspråkighet och subjektskapande hos förskollärarna och att de arbetar på olika sätt för att synliggöra barnens olika språk och kulturer i verksamheten. Vår slutsats utifrån resultatet är att flerspråkigheten ses som en tillgång som berikar förskolans verksamhet, samtidigt menar vissa förskollärare att det kan finnas baksidor med att synliggöra barnens olika språk och kulturer. Förskollärarna intar ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet med barnen vilket bidrar med ett erkännande av barnens olikheter som i sin tur kan utveckla barnens subjektskapande.

Den här studien fokuserar på våra nyanlända elever som direkt placeras i en ordinarie klass utan att ha fått möjligheten att gå i förberedelseklass. De flesta elever som inte har någon längre skolbakgrund placeras ofta direkt i en vanlig klass utan att ha några kunskaper i svenska språket och ibland utan studiehandledning på modersmålet. Framför allt inriktar sig studien på de lägre skolåldrarna eftersom det främst är där eleverna rätt så omgående placeras i en vanlig klass. Frågeställningen och syftet med studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till våra nyanlända elever och hur en språkutvecklande undervisning kan gynna våra nyanlända elever men även vad som mer än undervisningssituationen är betydelsefullt för eleven kunskapsutveckling. Resultatet visar betydelsen av trygghet, relationer samt möjligheten till att få studiehandledning och modersmålsstöd även för de yngre eleverna i skolan. Även kartläggning och skolbakgrund nämns som viktiga delar att ta hänsyn till vid klassplaceringen. bristen på studiehandledning och modersmålsstöd kan ställa till det för de nyanlända eleverna när de ska hantera det så kallade skolspråket, vilket handlar om att förstå de termer och ord som hänger ihop med undervisningen. Studiehandledarens uppgift blir till stor del att föröka få eleverna att tillägna sig de ord som är specifika i skolsammanhang, exempelvis begrepp inom olika skolämnen. Vardagsspråket tillägnar sig eleverna oftast ganska fort men att lära sig ett språk på djupet som är funktionellt i skolsammanhang tar betydligt längre tid. Våra elever med svensk skolbakgrund och med svenska som sitt modersmål har helt andra förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i skolan än vad nyanlända elever har. Det är därför viktigt att försöka ge de nyanlända eleverna så goda förutsättningar som möjligt för att nå kunskapsmålen i skolan och de lärare som undervisar nyanlända elever behöver ha goda kunskaper om hur de mest effektivt kan undervisa nyanlända elever för att så fort som möjligt lära sig svenska.

Detta projekt har med utgångspunkt i aktionsforskningen utfört en fallstudie för att uppnå syftetatt bidra med kunskap gällande på vilket sätt undervisning i metrik påverkar elevers kunskapom rytm i texter. Studien har utgått ifrån en design för lärande genomförd i en klass beståendeav elever i årskurs två vid det estetiska programmet med inriktning musik, vilka har skapatkunskapsrepresentationer i form av dikter. Dessa dikter har sedan analyserats parallellt medden genomförda undervisningen genom kvalitativ textanalys, för att undersöka huruvida dengenomföra lärsekvensen stärkt deras språkliga medvetenhet gällande rytm. En metrisk analysmed utgångspunkt i Wåhlins (1995) metriklära har spårat hur versfötter samt några stilfigurerhar använts. Van Liers (1998) modell för språklig medvetenhet har tillsammans med metrikoch didaktisk design utgjort de teoretiska utgångspunkterna. Resultatet visar att undervisning imetrik kan leda till både till ökad språklig medvetenhet gällande rytm och även till ett i flerafall, ökat engagemang. Poesiundervisning kan användas både funktionellt för att utveckla elevers språkbruk gällande rytm och emancipatoriskt för att stärka deras personliga uttryck ochröst i texter, vilket båda kan nyttjas vidare i deras texter generellt. Att undervisa i poesi i allmänhet och metrik i synnerhet, bidrar till ökad språklig medvetenhet och kan därmed motiverasutifrån läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2022).

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever stödjer flerspråkigelevers språkutveckling samt tar vara på elevers erfarenheter av olika språk. För att få svar påfrågeställningarna gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex lärare från olika skolor deltog.Studien utgår från fenomenografiskt perspektiv. Forskningen som ligger till grund för dennastudie har visat att transspråkande, kodväxling, ordförrådsutveckling samt multimodalaarbetssätt är arbetssätt som gynnar språkutvecklingen. Resultatet från denna studie visar attarbetssätten transspråkande och kodväxling gynnar elevernas språkutveckling då lärarnaupplevt att eleverna kan koppla samman svenskan med modersmålet och på så sätt få en störreförståelse. Även elevernas nyfikenhet för andra alfabet och språk ökade vid dessa arbetssätt. Dehar också sett att eleverna får en större medvetenhet om hur olika språk fungerar och äruppbyggda samt att elevernas självförtroende ökade. Resultatet från studien visar också attmultimodala arbetssätt, bildstöd, grammatik, gruppindelningar och ordförrådsutveckling ärarbetssätt som gynnar språkutvecklingen.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares syn samt omfattning av arbetet med övriga modersmål i den ordinarie undervisningen. Forskningsfrågorna i denna studie var: vad är lågstadielärares inställning till användningen av övriga modersmål i klassrummet?, är användningen av övriga modersmål i den ordinarie undervisningen villkorad? vid vilka situationer anser lågstadielärare att användningen är lämplig? och hur ser förutsättningarna ut för lågstadielärare att arbeta med övriga modersmål genom samarbete med flerspråkiga kollegor? Studien hade en kvantitativ inriktning, därav valdes enkät som metod. Enkäten skickades till rektorer och lågstadielärare i södra och mellersta Sverige samt spreds via Facebook-grupper för lärare. Totalt deltog 61 lågstadielärare i denna studie. Studiens resultat kan förstås utifrån ramfaktorteorin, vilket i denna studie innebar att lågstadielärarnas inställningar verkade som en ram för flerspråkiga elevers möjlighet till lärande och utveckling. Teorin om transspråkande förklarade även i vilken utsträckning som en pedagogik med olika modersmål tillämpades. Slutligen användes teorier om olika utbildningsmodeller för flerspråkiga elevers inlärning av modersmål och andraspråk, för att identifiera den vanligaste synen på flerspråkiga elevers lämpliga språkutveckling hos lågstadielärarna i studien. Lågstadielärarnas inställningar som ramfaktor verkade positivt påverka de flerspråkiga elevernas möjlighet att använda sina modersmål i det ordinarie klassrummet. Sannolikt begränsade därför inte lågstadielärarna sina flerspråkiga elevers möjligheter att använda sina modersmål i klassrummet, då en majoritet av lågstadielärarna såg positiva konsekvenser för de flerspråkiga elevernas lärande. Dock gjorde vissa faktorer att en del modersmål upplevdes som mer problematiska av lågstadielärarna att använda i undervisningen än andra. Majoriteten av lågstadielärarna i studien verkade även praktisera en transspråkande metod och förhållningssätt i klassrummet. Studien visade även på att det fanns en stor variation kring hur ett eventuellt samarbete mellan lågstadielärare och modersmålslärare/flerspråkiga kollegor såg ut. Utifrån de resultat som framkommit i denna studie verkade den dominerande modellen för språkutveckling av flerspråkiga elever hos lågstadielärarna i hög grad bero på vilket modersmål den flerspråkiga eleven talade, hur vanligt modersmålet var samt ifall det fanns modersmålslärare eller andra flerspråkiga kollegor som talade modersmålet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med att utveckla modersmål hos förskolebarn som talar annat språk än svenska. Frågeställningar som har inkluderats är: Vad använder förskollärare för strategier och metoder för att utveckla barns modersmål i förskolan? Vilka svårigheter och utmaningar finns för förskollärare gällande utveckling av barns modersmål i förskolan? Fem förskollärare har intervjuats i fem olika mångkulturella förskolor i två olika kommuner för att besvara studiens frågeställningar. Studiens teoriramverk är det interkulturella perspektivet och den sociokulturella teorin. Resultatet visade att samtliga förskollärare är eniga om att uppmärksammandet av barns modersmål är av stor betydelse i förskolan och att det är viktigt att låta barnen få använda sitt modersmål. Barn som har en bra grund i sitt förstaspråk har det sedan lättare för att lära sig det svenska språket anser förskollärarna. Förskollärare använder sig av olika metoder och strategier vid modersmålsundervisning som exempelvis dans och arbete i mindre barngrupper. Förskollärarna lyfter upp tidsbrist, stora barngrupper, missförstånd, material och verktyg som svårigheter och utmaningar. Slutligen påtalar förskollärarna en avsaknad av flerspråkiga förskollärare samt rätt verktyg för modersmålsundervisning. Fortsatt forskning inom området krävs dock för att ge stöd och vägledning till förskollärarna gällande modersmålsutvecklingen i förskolan.

Under det självständiga arbetet på grundnivå synliggjordes en dominans av den enspråkiga normen i undervisningen. För att utforska normens fortsatta existens syftar den här studien till att undersöka F-3 lärares inställning till flerspråkiga elevers modersmålsanvändning i svenskundervisningen. Arbetet grundar sig i tidigare forskning och teoretiska begrepp som rör flerspråkiga elevers andraspråksutveckling. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har kvalitativa intervjuer använts vid datainsamlingen. Undersökningen bygger på sju semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare och materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärare har en positiv attityd gentemot elevers modersmål och merparten besitter kunskaper om modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Dock är det sällan elever får möjlighet att använda sitt modersmål i svenskundervisningen. Slutligen diskuteras och problematiseras resultatet i relation till den tidigare presenterade forskningen och lärare uppmanas att vara kreativa i förhållande till användningen av olika språk i undervisningen.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur grundskollärare arbetar med skrivundervisningen i ämnet svenska i det flerspråkiga klassrummet. Med ett särskilt fokus på elever med annat modersmål än svenska. För att kunna samla in relevant information, olika strategier och metoder som gynnar elever med svenska som andraspråk har det genomförts tre semistrukturearade intervjuer och nio observationer. Metoden som användes var teamtisering och det gjordes efter alla intervjusvar. Tematisering innebär att man undersöker vilka olika teman man hittar, vad som är relevant och samla in information till en och samma tema. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisning. Under rubriken resultat i vår studie finns det olika användbara metoder som alla lärare kan tillämpa i sin undervisning. Efter att ha analyserat lärarnas intervjusvar kom vi fram till att alla tre lärare flitigt använder sig av multimodala verktyg och har strategier som de anser vara fungerande till svenska som andraspråkseleverna. Dessa strategier  ska stötta eleverna samtidigt som det ska vara lärorikt. Det som även dykt upp i vår studie visar hur viktigt modersmålet har visat sig vara för både kunskapsutvecklingen och för idenitetsskapningen. Alla tre lärare som blivit intervjuade arbetar med andraspråkselever aktivt.