Det här är en studie om språkutveckling med fokus på läsning. Jag har genom en enkätundersökning samlat in underlag för att kunna genomföra studien. Under denna undersökning har jag fått fram överraskande resultat. Genom denna studie har jag fått en större insikt om hur det är att inte ha landets officiella språk som modersmål. Resultaten jag har kommit fram till har varit att förväntade samt en del överraskningar. Genom min undersökning har jag kommit fram till att det inte är så stora skillnader i läsningen mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska som ges under utbildningen. Det är avsaknaden av större skillnader som är ett överraskade resultat.  Jag kommer att avsluta studien med att komma med förslag på vidare forskning.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt förskolan ger utrymme för och stimulerar de flerspråkiga barnens modersmål och flerkulturella identitet. Jag har varit med i verksamheten, på två förskolor inom samma enhet och observerat pedagoger, modersmålstränare samt flerspråkiga barn och sedan intervjuat pedagogerna och modersmålstränarna. Resultatet tyder på att man på de två förskolorna har olika förhållningssätt. På den ena förskolan arbetar man mycket med barnens modersmål samt språkutveckling medan man på den andra förskolan ser främst svenskan som viktig. Samarbetet mellan modersmålstränarna och barnskötaren/ förskolläraren verkar inte fungera tillfredsställande. Förskolechefens problem med att följa upp styrdokumenten i verksamheten kan vara en förklaring till olikheterna och svårigheterna med att integrera de flerspråkiga barnens modersmål.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.   De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna.

<p>Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan.</p><p>Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.  </p>

Förmågan att lära sig språk är en vital förmåga i dagens samhälle. På grund av globaliseringen ökar kraven på språkbehärskning. Skolan måste hjälpa eleverna nå språklig kompetens. Syftet med undersökningen är att visa hur undervisningskulturen påverkar elevernas språkinlärning. Det här är en jämförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur. Jag har utfört gruppintervjuer med fem elever från Sverige och fem elever från Egypten. Sedan gjorde jag en djupintervju med en elev från vartdera landet. Interaktionen mellan lärare, elever och skolledare är viktigt för formationen av en trygg undervisningskultur. Resultatet visar att skolans gemensamma mål och värderingar har en positiv effekt på de indier-egyptiska elevernas språkinlärning. Resultatet är mindre entydigt för de indier-svenska eleverna eftersom de har försummat deras modersmål och därför inte kunnat lära sig sitt andraspråk effektivt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärares kunskaper och arbetssätt ser ut i arbetet med elever som har annat modersmål än svenska. Frågeställningarna vi utgick från var: Har klasslärarna utbildning/kunskaper om andraspråksinlärning? Hur utformas undervisningen i förhållande till elever med svenska som andraspråk i klassrummet? Hur integreras andraspråkseleverna i klassrummet? Hur ser samverkan med andra lärarkategorier ut? För att få svar på dessa valde vi att med hänsyn till relevant litteratur utföra en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna sammanställdes och kategoriserades utifrån frågeställningarna. Resultatet visade att lärarna inte hade fått kunskaper i ämnet i sin utbildning, de ville ha vidareutbildning i ämnet andraspråksinlärning. Det framkom också att det fanns svenska2lärare på alla skolor som eleverna fick undervisning av, men för mer än hälften av lärarna fanns inget kontinuerligt fungerande samarbetet. Lärarna i undersökningen var positiva till integrering av andraspråkseleverna. Arbetet i klassrummet såg olika ut, men bilder var vanligt förekommande. Att arbeta ämnesintegrerat ansåg lärarna kunna ge eleverna en helhetsbild och främja deras inlärning av det nya språket. Vår slutsats är att man inte ska känna oro för att ta in modersmålet i klassrummet utan uppmuntra till detta. Det behövs mer och bättre samarbete mellan lärarkategorier som planerar tillsammans. Lärarutbildningen går framåt med dessa frågor men vi anser att utbildningen bör ge mer kunskaper om andraspråksinlärning.

Modersmålets positiva inverkan på identitetsuppfattning och skolframgångar har påvisats i en rad studier. En förutsättning för att barn ska fortsätta att använda modersmålet är att föräl­d­rarna är medvetna om riskerna för språkförlust och vidtar aktiva åtgärder för att be­vara språket. Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka på vilka sätt mödrar från Somalia respektive Syrien stöttar sina barns modersmålsutveckling. Av resultatet framgick att mödrarna från Somalia föredrog läsning av böcker och sagor, och möd­rarna från Syrien diskuterade nyheter med barnen på modersmålet. Det framgick också att mödrarna från Somalia framhävde modersmålets betydelse för barnens identitets­utveckling medan mödrarna från Syrien framhävde den praktiska nyttan av arabiskan.

In this study I’ve examined bilingual high-school students’ experiences of their education held in their native language. The purpose of this study is to examine bilingual high-school students’ experiences of how their school organizes the education that’s held in their native language, and how the students feel that the education in their native language has helped their overall language development and also in terms of learning in general. To complete this study I’ve interviewed six high school students and analyzed their answers using other studies and theories on this subject. These are theories on additive bilingualism and how the native language can be used as support during the acquisition of a second language. The results of this study shows that the interviewed students views on how the education in their native language is organized is very much alike, and this result resembles the results of earlier studies in this field. The majority of students doesn’t feel like the education in their native language has helped their overall learning, but instead, they feel that it has helped the development of their second language. The students also feel like the education in their native language is not integrated in their overall schooling. The conclusion of this study is that bilingual students needs to be made aware of the benefits of a well-developed first language and how this can help their development of their second language.

Föreliggande undersökning är att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andraspråksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna använder för att utveckla barns andraspråk. Forskningsfrågorna för arbetet är hur pedagogerna beskriver de lärarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andraspråk, och även vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andraspråksfrämjande syfte lyfts fram.   Undersökningen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och består av intervjuer med sex utbildade pedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige.   Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andraspråket främjas när barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver även om vikten med barngruppen, där det framkommer att det är bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmål tillsammans. Det framkommer även att pedagogernas roll är viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna säger även att de föredrar att arbeta med små barngrupper där ett förväntat lärande kan ske. De intervjuades uppfattning är att kommunikationen med barnen är den främsta metoden för andraspråksutveckling, även sången och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andraspråksutvecklingen. Resultatet visar att på grund av saknad av kunskap och utbildning pedagogerna arbetar pedagogerna sämre med att utveckla andra modersmål än svenska. De uppfattar att vårdnadshavarna bär huvudansvaret för den kunskapen och utvecklingen hos barnen.

I kursen Självständigt arbete 15hp under förskollärarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjälpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan är att underlätta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska språket för barn och vårdnadshavare med annat modersmål. Det ska även ses som ett redskap för pedagoger där de kan belysa de olika språken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord på olika språk. På hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag på förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen på förskolan. Det går även att ta del av vanliga föremål som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö. På hemsidan hittas information på olika språk: svenska, engelska, polska och arabiska. För att kunna ta del av förskolans läroplan (Lpfö 98/10) översattes delar av den på de olika språken. Arbetsprocessen har bestått av insamling av forskning, skapandet av hemsidan samt rapportskrivning. Vi delade upp skrivandet utifrån de teoretiska utgångspunkter vi valt. Ewelina ansvarade för Två- och flerspråkighet, Sociokulturellt perspektiv samt Varför två- eller flerspråkighet. Matilda ansvarade för Kommunikation och IKT samt Varför hemsida. Vår hemsida skickades till förskollärare samt vårdnadshavare för att prova och utvärdera. Detta gjordes för att få svar på hur vår produkt kan fungera i verkligheten.     Nyckelord: kommunikation, hemsida, modersmål, förskolan, flerspråkighet