Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares arbete med barns rätt till utveckling av sitt modersmål i förskolan. Det har undersökts vilka utmaningar och möjligheter som finns i det här arbetet, samt hur barngruppens olika modersmål får utrymme i förskolans pedagogiska miljö. År 2017 var det en femtedel av alla barn i förskolan som talade ett annat modersmål än svenska, har modersmål blivit en aktuell del av förskolans vardag. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och observationer av miljön i de verksamheter där förskollärarna arbetar. Resultatet visar att förskollärarna ser det som en utmaning att få en likvärdighet mellan de olika modersmål som barnen i barngruppen talar, samt att bristen på tid gör att det kan vara svårt att hinna tillgodose alla barns olika språk. Förskollärarna beskriver vikten av att arbetslaget reflekterar över dessa utmaningar för att kunna skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sitt modersmål. Möjligheterna som framkommer är att eftersom det är så många barn som behöver stöd i sitt modersmål så har förskollärarna erövrade nya erfarenheter och genom dem har det uppkommit möjligheter och strategier i hur arbetet kan gå till. Vad gäller den pedagogiska miljön framkommer att mest fokus när det kommer till språk är det gemensamma språkandet. Barnens olika modersmål synliggörs inte i samma utsträckning som det svenska språket gör.

Denna studie handlar om språksvårigheter i fysikundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Elever som har annat modersmål än svenska får sällan bra resultat i skolan och det kan därför ses som ett samhällsproblem. Fysik är extra svårt för flerspråkiga elever, eftersom ämnesspråket har många begrepp som är svåra att förstå, särskilt på gymnasienivå. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera uppfattningar hos vuxenstuderande med svenska som andraspråk om språksvårigheter i ämnet fysik. Studien bygger på kvalitativa interjuver med 7 elever som har svenska som andraspråk och studerar fysik på Komvux. Studien har också som en enklare form av aktionsforskning tillämpat ett av elevernas förslag för att underlätta fysikundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Resultatet visar att fysikundervisningen kan underlättas genom att man gör laborationer och att läraren använder ett enkelt språk under undervisningen samt att eleverna använder sitt modersmål som hjälpmedel för att kunna utveckla sina kunskaper.

Syftet med vår studie är att undersöka hur språklärare och studiehandledare resonerar kring hur de tillsammans kan uppmuntra elever till att delta i den muntliga interaktionen som sker i klassrummet. Arbetet syftar till att besvara följande två frågeställningar;  Vad säger språklärare om hur de arbetar med muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet för att uppmuntra elevernas interaktiva förmåga?    Vad finns det för olika exempel på stöttning som är effektiva för att främja den muntliga interaktionen? För att undersöka hur lärare och studiehandledare arbetar med att främja den muntliga interaktionen genomförde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 5 språklärare och 2 studiehandledare. Resultatet visar att berörda lärare planerar sin undervisning inriktad på muntlig interaktion utifrån elevernas behov och kunskap samt i förhållande till kursplanens mål. Samtliga lärare använder dialog i sin undervisning genom samspel mellan lärare och elever samt mellan eleverna själva. Lärarna i intervjuerna använder olika typer av stöttning för att hjälpa och stödja eleverna för att de ska delta i dialogen och disskussionen som sker i klassrummet, till exempel genom att använda öppna frågor eller koppla till elevernas erfarenheter och kunskaper.  I intervjuerna framkommer också att nästan alla lärare lägger stor vikt på grupparbetet. Grupparbete är ett exempel på en effektiv metod för att ge eleverna möjlighet att delta i muntlig interaktion i ökad utsträckning. Alla lärare använder translanguaging som en viktig resurs i sin undervisning för att förklara svåra ord. Samt så är de eniga om att modersmålet har en stor roll för att eleverna ska få en grundläggande förståelse för det andra språket. Resultaten visar också att studiehandledare har en viktigt roll för att hjälpa och stödja flerspråkiga elever i sin inlärning av andraspråket, men det finns begränsade samarbete mellan språkläraren och studiehandledare.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver sitt förhållningssätt till barns olika modersmål, samt hur de beskriver sitt arbete för att stimulera språkutveckling för flerspråkiga barn. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet samlades in via Zoom med åtta förskollärare vid separata tillfällen. Sverige är ett mångkulturellt samhälle som innebär att barn med olika etniska bakgrunder som kommer till förskolan behöver lära sig att kommunicera med andra. Resultatet visade att förskollärare lyssnar till barnen och ger dem tid till att tala. Förskollärarna använder verktyg och metoder i arbetet med flerspråkighet såsom tecken och bild som stöd och digitala verktyg. Resultatet visade ett utvecklingsområde vad gäller kompetensutveckling. Det interkulturella perspektivet och sociokulturella perspektivet användes för att analysera resultatet. Studiens slutsats blev att barns alla språk ses som värdefulla och unika. Förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt inkluderar och tillåter alla barn att kommunicera och uttrycka sig i förskolan.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om F–3-lärares attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. I denna studie tillämpade vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuade vi fem F–3-lärare som har erfarenheter av flerspråkiga elever. Utifrån dessa intervjuer har vi samlat in empiri. Resultatet visade att lärarna har positiva attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. De ser modersmålet som en resurs. Slutsatsen som vi kommit fram till i denna studie är att lärarna uppmuntrar eleverna till att använda sina modersmål. De ser det inte som ett hinder utan istället som ett redskap som gynnar eleverna.

Denna studie baseras på tre intervjuer med tre erfarna förskollärare som delar med sig av sina upplevelser och kunskaper kring att arbeta med flerspråkiga barn. Studien diskuterar flerspråkighet ur olika synvinklar och behandlar ämnet flerspråkighet från både ett samhälls och pedagogiskt perspektiv. I detta arbetet har ändamålet varit att studera vilket förhållningssätt förskollärare har till flerspråkighet samt hur de arbetar för att främja och stödja flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket. Den kvalitativa metoden valdes som forskningsmetod för denna undersökning då den var passande för att få ett mer utvecklande svar som besvarar studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen differerar från den kvantitativa metoden då fokuset är mer frekvent koncentrerad på ord. I studiens resultat framkommer det att flerspråkighet bör vara något som är en självklar och naturlig del av undervisningen på förskolan men att det krävs ett samarbete med vårdnadshavare samt att arbeta på ett sätt som är språkutvecklande för att det ske. Personalbrist och mängden barn bidrar till att förskollärare inte kan arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling på det sätt de velat enligt undersökningens resultat. Slutsatser som har dragits av denna undersökning är att det är viktigt att betrakta flerspråkighet som en kompetens och att det synliggörs mer i verksamheten. Det framkommer även att förskollärarna har ett inkluderande arbetssätt för att klargöra att det finns en mångfald av språk på förskolan. Förskollärarna upplevde att det fanns diffusa riktlinjer på hur de ska arbeta med flerspråkighet i förskolan och att det visar sig att de får utgå från förskolans läroplan för att hitta ett sätt att arbeta med flerspråkighet.

Skolinspektionens granskning (2017) visar att flera barn i dagens förskola har en utländskhärkomst och att de är eller kommer att bli flerspråkiga. Granskningen belyser även attförskollärarna saknar specifika kunskaper som riktar sig mot ett språkutvecklande arbetssättnär det kommer till andra språk än svenska. De enda riktlinjer som finns att tillgå för attarbeta med flerspråkiga barn, riktar sig mot att arbeta med svenska som andraspråk och intebarnens förstaspråk (Skolinspektionen, 2017). Detta trots att forskning visar att barns allaspråk har stor påverkan på den fortsatta utvecklingen.Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbetaspråkutvecklande med barns modersmål, när detta är ett annat språk än svenska. Syftet äräven att belysa de metoder förskollärare uppger att de använder sig av i detta arbete, samt attsynliggöra de svårigheter förskollärare förmedlar att de möter. Som teoretisk grund förstudien valdes det sociokulturella perspektivet, som förespråkar att utveckling och lärandefrodas i det sociala samspelet och att språket är ett av de viktigaste verktygen för det fortsattalärandet.För att besvara studiens forskningsfrågor genomfördes intervjuer med fem förskollärare somsamtliga spelades in via ljudupptagning. Insamlade data analyserades med hjälp av enfenomenografisk analysmodell för att synliggöra olika uppfattningar och identifiera likheteroch skillnader bland dessa. Resultatet visar att förskollärare använder sig av kunskapen de harav att arbeta språkutvecklande i svenska och sedan utvecklar egna strategier och metoder föratt på så sätt erbjuda barnen att möta sitt modersmål på förskolan. Det blir problematiskt attkalla det för modersmålsundervisning eftersom förskollärarna oftast saknar kännedom ombarnens modersmål och därför inte kan arbeta språkutvecklande på samma sätt som i detsvenska språket, de kan inte undervisa på de språk det gäller och de kan inte agera språkligaförebilder. Därför tvingas förskollärare vara kreativa och hitta sina egna lösningar eftersomläroplanen anger vilka mål förskollärare ska arbeta mot, men riktlinjer och stödmaterial föratt nå målen saknas.

Examensarbetet undersökte i första hand vilket intresse invandrarelever visar för icketext bundna NO hemuppgifter. Ett annat syfte var att undersöka hur föräldrarna upplevde det att hjälpa sina barn att göra hemuppgifter och vad klassläraren tyckte om detta arbetssätt. Fem av sju valda elever i årskurs 7 utförde en hemuppgift med föräldrarna och redovisade sedan hemuppgiften i klassen. Eleverna och klassläraren intervjuades omkring hemuppgiften. Tre av fem föräldrar svarade på en enkät om hemuppgiften. Resultatet visar att eleverna inte visade stort intresse. Det verkar som om hemuppgiftens innehåll och utformning hade stor betydelse för att fånga elevernas intresse och förmodligen också för att möjliggöra föräldrarnas medverkan. Två av föräldrarna trodde eventuellt att deras kunskap i naturvetenskap testas av hemuppgiften. De flesta eleverna gjorde hemuppgiften med föräldrarna på svenska istället för sitt hemspråk. Detta betyder kanske att halvspråkighetsproblem bland infödda invandrarelever är fortfarande aktuell.Klassläraren blev nyfiken på detta arbetssätt och tänker prova det i framtiden.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och i modersmålet samt hur de ser på miljöns betydelse för dessa barns språkutveckling. För att få en djupare förståelse för pedagogernas resonemang valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollärare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska områden i Malmö genomfördes. Jag har även genomfört observationer på samma förskolor vid tre olika tillfällen. Undersökningens frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna för att främja tvåspråkiga barns lärande? Går det att iaktta variation när det gäller antalet tvåspråkiga barn avseende förskolans arbetssätt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och modersmålet? Undersökningens utgångspunkten har varit sociokulturella teorier. Förskollärarna som intervjuades lyfte fram att språket är viktigt för lärandet. Förskollärarna påpekade att samspelet mellan barn och vuxna eller mellan barn och barn leder till språkutvecklingen. I olika teoribildningar behandlas ömsesidiga interaktioner (samspel) som centrala utgångspunkter för lärande och utveckling. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna har olika sätt att arbeta för att stimulera de tvåspråkiga barnens språkutveckling.

Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige.Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med.