Den här kvalitativa studien undersöker nyanlända elevers perspektiv på undervisningen i det svenska språket och hjälpen de får av lärare. Den utgår från elevernas perspektiv kring vad de upplever som bra, men även vilka förbättringsmöjligheter som finns för en mer gynnsam undervisning. Därför leder detta oss till frågan: “Vilka uppfattningar har nyanlända elever i årskurs F-3 om lärande i ämnet svenska?”  För att få fram ett resultat har 10 nyanlända elever intervjuats i två olika skolor som ligger i två olika kommuner. Tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar har även har presenterats och används vid analys. för ett resultat och analys. Arbetet utgår från Scaffolding/Zone of proximal development, barndomssociologi samt kooperativt lärande. I resultatet framkommer det att nyanlända elever inte tar hjälp av sitt modersmål i ordinarie undervisning för att lära sig det svenska språket lika mycket som det framgår i forskningen. Dock tycker eleverna att studiehandledningen är bra, att det är gynnsamt samtidigt som de lär sig. Däremot hade eleverna inte starka åsikter om det, därav fick vi korta svar. De nyanlända eleverna lär sig det svenska språket genom att ta vara på sina klasskompisar. Det vill säga att de tar hjälp av sina klasskompisar genom att ställa frågor när de inte förstår, kollar av, lyssnar på kompisarna när de pratar svenska genom att memorera det de säger och försöker kommunicera med de samtidigt. Detta görs genom ett socialt samspel. Samtidigt brukar de även vända sig till sina klasskompisar för att be om hjälp, då de av olika anledningar inte alltid känner en trygghet till att fråga lärare. Detta beror på att lärare ibland inte kommer med goda metoder till att lära eller förklara det svenska språket, enligt de nyanlända eleverna.

I takt med samhällsutvecklingen möter och möts allt fler flerspråkiga barn i förskolan och språk- och kunskapsutveckling utgör idag samhällsaktuella debatter. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till flerspråkighet, samt hur de beskriver att de bedriver undervisning i relation till fenomenet – för att medverka till flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling i enlighet med en likvärdig utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av ett normkritiskt perspektiv och en transspråkande teori, vilka används för att analysera semi-strukturerade intervjuer med fyra förskollärare, verksamma i kontexter där flerspråkighet i låg grad finns representerad.  Studien visar att deltagande förskollärare beskriver en positiv syn på flerspråkighet, där det beskrivs som en tillgång – men samtidigt framträder en bild av denna tillgång som präglat av en enspråksnorm där modersmålet främst ses som en rättighet. I avsaknad av gemensam policy eller uttalat förhållningssätt eller arbetsmetod förhåller förskollärarna sig i sitt arbete med flerspråkighet till läroplanen – i vilken formuleringar framkommer som tolkningsbara och tolkningarna påverkade av normativa föreställningar. Förskolansundervisning framträder framför allt som tillägnad svenska språket, och flerspråkighet delvis som en resurs i individens språk- och kunskapsutveckling, men framför allt som en resurs i förskolans värdegrundsarbete. De förhållningssätt och synsätt som framträder i intervjuerna och som förs visioner om, beskrivs visa sig i låg grad i praktiken och förskolans undervisning.

Flerspråkigheten ökar i Sverige och därmed ökar även antalet flerspråkiga barn i förskolan. Forskning har visat på att vart femte barn i förskolan är flerspråkigt och talar ett annat modersmål än svenska i hemmet. Flerspråkighet är en kompetens hos barn och inte en erfarenhet, och förskollärare skall vara med och stötta barnen i denna kompetens och sin språkutveckling. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med flerspråkighet i förskolan för att inkludera och göra flerspråkiga barn delaktiga i en undervisning. Metoden som använts i denna studie är kvalitativ metod som är baserad på strukturerade intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna har använts för att samla in data kring förskollärarnas arbetssätt gällande flerspråkighet i förskolan. Resultatet av studien har visat att förskollärarnas förhållningssätt, vårdnadshavare och hjälpmedel är bärande faktorer för flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatet presenteras hjälpmedel som är böcker, TAKK, bildstöd och flerspråkiga förskollärare, och visar på att det gynnar barnen i deras språkutveckling. Studiens resultat visar även på att delaktighet och inkludering skall vara en del av förskolans vardag i arbete med flerspråkiga barn, och att inkludering av traditioner, kulturer och språk är en viktig grund för att barnen skall få en flerspråkig undervisning och kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket.

Andelen flerspråkiga elever i svensk skola fortsätter att öka. Med detta behöver synen på flerspråkighet och hur lärare på bästa sätt arbetar med dessa barn förändras. Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskaper om hur pedagoger i grundskolans tidigare år tillämpar transspråkande praktiskt i den dagliga undervisningen. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år försökt ringa in hur lärarna arbetar samt vilka möjligheter och utmaningar de ser med den transspråkande praktiken. Resultatet som vi fått fram genom en tematisk analys, visar på många fördelar med den transspråkande praktiken. Lärarna vittnar om fördelar för kunskapsutveckling, språkutveckling och identitetsutveckling och förmedlar exempel på hur de arbetar med den transspråkande praktiken. Resultatet visar även på utmaningar som känslan av att förlora kontrollen om elever tillåts att använda sitt modersmål i undervisningen då läraren kanske inte kan det språk som talas.  De berättar också om bristen på utbildning i arbete med flerspråkiga elever. Vi lyfter även studiehandledaren som en nyckelperson för en transspråkande praktik och problematiserar tillgången till samt den bristande gemensamma planeringen för studiehandledare och undervisande pedagog.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbetemed flerspråkiga barns identitetsutveckling i förskolan. Studiens valda metod ärsemistrukturerade intervjuer som har genomförts skriftligt via mejl med åttaförskollärare för att uppnå studiens syfte. Resultatet har sedan analyserats utifrån densociokulturella teorin.Det övergripande resultatet visar att det finns en medvetenhet hos förskollärarna omspråkets betydelse för flerspråkiga barns identitetsutveckling.I resultatet framgick det att samtliga förskollärare ansåg att samspel har stor betydelseför barns identitetsutveckling. Förskollärarna stöttar barnen i samspel med andra genomatt använda språkliga artefakter. Det framgår även i resultatet att material i förskolansmiljö som synliggör kulturell mångfald kan skapa möjligheter för barnen att tillägna sigflera olika kulturtillhörigheter och identiteter.Slutsatsen i denna studie är att förskollärarna arbetar på varierande sätt för att stöttaflerspråkiga barns identitetsutveckling genom att ge språkligt stöd och använde fysiskamaterial utifrån den pedagogiska miljön.

Swedish preschools have a variety of children of different ethnic origins. The intention of this thesis is twofold; firstly to deeply examine how preschool teachers work with languages and secondly how to integrate the Swedish language with other native languages in practice. Hence, the aim is to get a deeper understanding and knowledge about how to integrate multilingual children that have other languages than Swedish as their mother tongue. The data collection for this dissertation is based on observations and interviews with three preschool teachers and child minders. The theoretical background is taken from literature which describes the social cultural perspective. The key words used in this dissertation are: Identity, intercultural, multicultural, participation, language arena.During our empirical studies we noticed similarities between Vygotsky’s social cultural perspective and the different terms that we used in our analysis. Our findings show that the tools that the pedagogues should use in order to integrate multilingualism in operations are the childrens daily routines, planed way of working, digital tools and good collaboration with the parents. The study also shows that pedagogues can take advantage of their multilingual skills.

SammanfattningVårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn. För att få djupare förståelse av hur pedagoger arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn, genomförde vi observationer på både småbarnsavdelningen och avdelningen med större barn.Vår undersöknings frågeställningar riktas mot miljö, modersmål, lek och lärarnas arbetsätt och vad respektive av dessa beståndsdelar har för betydelse för lärandet. De pedagoger som vi intervjuade var övertygade om att det egna modersmålet är en grund för god utveckling inom det nya språket. Pedagogerna betonade även att miljö och lek har mycket stor betydelse för barns lärande i allmänhet och språk i synnerhet. Lärarna påpekade också att lärande sker under förskoleverksamhetens olika situationer och aktiviteter.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan en mångkulturell skola d.v.s. en skola där det finns många olika kulturer, språk, etniciteter blandade Lahdenperä & Lorentz (2010), med en skola där fördelningen mellan elever som har svenska som första språk och elever som har det som andra språk är jämn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lärare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har även kopplat detta till vilken betydelse lärarna anser att elevernas första språk har för lärande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som påverkar en elevs förmåga att lära matematik med särskilt fokus på elevers första och andra språk. Något som lärare borde tänka på när de undervisar är att idag är de flesta skolor mångkulturella och då krävs det att även lärarna bedriver en interkulturell undervisning. En interkulturell undervisning breddar perspektivet på kunskap och ger elever med olika kulturella bakgrunder möjlighet att sätta sig in det svenska samhället Lahdenperä & Lorentz (2010) samt för att kunna hjälpa de elever som inte har svensk bakgrund och försöker sätta sig in det svenska samhället. Intervjuerna med två lärare och två observationer gjordes. Studien visade att interkulturell undervisning uppfattas som viktigt i en mångkulturell skola och att ett interkulturellt perspektiv på kunskap förbättra elevers möjligheter att nå lärandemålen. Läraren har det yttersta ansvaret för en elevs lärande, men för att en elev ska kunna lära sig på bästa sätt, krävs ett samarbete mellan elevens föräldrar och läraren. Lärare måste också få nya kunskaper om hur man bedriver en interkulturell undervisning, så att elever ska kunna få chans till lika undervisning

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit omtvistad under flera år. Vi examineras ut i en mångkulturell skola där många elever är flerspråkiga. Tanken vi fick var att det kanske är svårt att se om de eleverna har en läs- och skrivsvårighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgå för att ge bästa möjliga hjälp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel samt ett fåtal observationer. Våra intervjuer har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning. Vår slutsats är att pedagogernas syn på eleverna skiljer sig inte beroende på vilket etniskt ursprung de har, utan de strävar efter att ge alla den hjälp som krävs och besitter kunskaper för att uppnå kunskapskraven, men resurserna räcker inte alltid till.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur elever i skolans tidigare år värderar olika språk samt deras perspektiv på och attityd till flerspråkighet. Vi granskar även elevernas uppfattning kring hur olika språk används i skolan och hur detta kan bidra till deras förhållningssätt till flerspråkighet.Det finns många felaktiga myter om flerspråkighet, som exempelvis att det skulle vara svårare att lära sig ett nytt språk om man håller kvar vid det gamla. Med hjälp av tidigare forskning inom området beskriver och argumenterar vi för olika sätt att integrera flerspråkighet i pedagogiska verksamheter.Vi använder oss av intervjuer i form av gruppsamtal med elever från en tredjeklass. Dessa samtal analyseras i transkriberad form när vi presenterar våra resultat. Vi kan urskilja att vissa språk värderas högre än andra och se ett samband med hur dessa språk används i skolan. Samtliga elever uttrycker en generellt positiv inställning till flerspråkighet, även om vissa utmaningar lyfts och diskuteras.