Studiens syfte är att undersöka hur elever med annat modersmål än svenska gör när de ska lära sig engelska med stöd av svenskan som är deras andraspråk. Det jag vill undersöka är om engelskundervisningen är anpassad för denna grupp elever och vilka metoder pedagogerna använder i undervisningen.Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare och elever på två mångkulturella skolor. I studien deltar fjorton respondenter, fem pedagoger och nio elever. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen tvåspråkighet och andraspråkselever.Resultaten visar att modersmålet spelar en viktig roll som bas för vidare utveckling av den kognitiva och begreppsliga förmågan. De intervjuade eleverna har begränsade kunskaper i sitt modersmål som orsakar svårigheter vid svenskinlärningen. Detta i sin tur påverkar språkinlärningen i engelskan. Eleverna lär sig engelska via svenskan som är deras andraspråk. Det jag kommer fram till och som tidigare språkforskning visat är att elever med svenska som andraspråk behöver språkutvecklande metoder och ämnesintegrerad undervisning för att nå målen.

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och föräldrar med svenska som andraspråkupplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga ämnena och i vad månföräldrarna kunde och ville hjälpa sitt barn med hemuppgifterna. Vi har även undersökt ivilken omfattning modersmålet användes och vilken betydelse modersmålet hade vidhemuppgiftens utförande. Elever i år 5-6 intervjuades och deras föräldrar fick svara på ettfrågeformulär. Samtliga elever och föräldrar som deltog i undersökningen hade en positivinställning till NO-experiment som hemuppgift. När föräldrarna arbetade tillsammans medsina barn med hemuppgifterna användes modersmålet mer eller mindre i samtliga hemeftersom det var lättare för föräldrarna att kommunicera på sitt modersmål. Eleverna däremottyckte att det inte hade någon betydelse vilket språk de använde.

Denna uppsats har som syfte att skapa en diskussion kring bedömning av den muntliga språkfärdigheten i en skola för alla. Den övergripande frågan som här söks svar på är på vilket/vilka sätt elevers muntliga prestationer kan bedömas likvärdigt i franskundervisningen. För att denna uppsats syfte skall uppnås har intervjuer med både elever och lärare genomförts. Dessas svar har satts i relation till tidigare forskning samt läroplan, skollag och kursplan för att avslutningsvis diskuteras. Slutligen kan det konstateras att varje lärare har sina metoder och följer efter bästa förmåga styrdokumenten. Då undervisande lärare har slutlig bedömande rätt får det antas att detta görs i enlighet med det som professionalismen föreskriver. Dagens bedömningssituation är inte optimalt likvärdig för alla, utan kan förbättras.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Resultaten av undersökningen pekar på att studiehandledning har stor betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling.

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre läromedel: Svenska impulser 1 (2008) som används i Svenska kurs 1, Språkporten- Svenska som andraspråk 123 (2012) menad att användas i Svenska som andraspråk i kurs 1, 2 och 3 och ālqrāa ālārabīā (2013) som används i Arabiska som modersmål i kurs 1. Syftet med studien är att synliggöra läromedlens skrivideologier och vilka förutsättningar som dessa ger för elevers skriftspråksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrån skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda målgruppen. I studien har läromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier där exempel på skrivuppgifter från varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivaničs modell över språksyn och hennes skriv- och inlärningsdiskurser.Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, Språkporten - Svenska som andraspråk 123 och ālqrāa ālārabīā ger olika förutsättningar för skriftspråksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av läromedlens skrivuppgifter, vilken framställer läromedlens målgrupper som objekt snarare än subjekt i sin inlärning och tilldelar de olika färdigheter och språkkunskaper.

För att utforska pedagogernas uppfattningar och arbetsmetoder kring att främja flerspråkighet i förskolan genomfördes kvalitativa intervjuer med ett urval av pedagoger. Intervjuerna syftade till att få en djupare förståelse för deras uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn. Genom en diskursiv analys samt av intervjuerna kunde olika tolkningar och förståelser av förskolans läroplan lyftas fram. Det framkom att vissa pedagoger betonade vikten av att följa läroplanens riktlinjer noggrant, medan andra uttryckte att flexibilitet och anpassning var nödvändigt för att möta barnens individuella behov. Studiens resultat indikerar att det finns utmaningar i att främja flerspråkighet i förskolan, särskilt när det gäller att kommunicera och involvera vårdnadshavare. För att möta dessa utmaningar är det viktigt att pedagogerna har en positiv inställning och nyfikenhet gentemot barnens olika språk och kulturer. Stöttning från pedagogerna spelar också en viktig roll i barnens flerspråkiga utveckling. Sammanfattningsvis visar studien att pedagogernas uppfattningar och arbetsmetoder kring att främja flerspråkighet i förskolan är komplext, men att det finns en gemensam förståelse av värdet och betydelsen av detta arbete.  Det framhålls att detta arbete är viktigt för att stärka barnens självkänsla och identitet, vilket betonar vidare betydelsen av att inkludera och synliggöra alla språk och kulturer i förskolan. Det finns utmaningar i att kommunicera med vårdnadshavare och tolka förskolans läroplan, men pedagogernas inställning, nyfikenhet och stöttning spelar en viktig roll i att främja barnens flerspråkiga utveckling. Högläsning och musik är vanliga strategier som används för att integrera olika språk i förskolan. Denna studie bidrar med kunskap om pedagogers uppfattningar om flerspråkighet samt hur pedagogerna beskriver sitt arbete med flerspråkighet i förskolan. / To explore the pedagogues' perceptions and working methods regarding promoting multilingualism in preschool, qualitative interviews were conducted with a selection of pedagogues. The interviews aimed to gain a deeper understanding of their views and experiences of working with multilingual children. Through a discursive analysis of the interviews, different interpretations and understandings of the preschool curriculum could be highlighted. It emerged that some educators emphasized the importance of following curriculum guidelines closely, while others expressed that flexibility and adaptation were necessary to meet children's individual needs. The results of the study indicate that there are challenges in promoting multilingualism in preschool, especially when it comes to communicating and involving guardians. To meet these challenges, it is important that the educators have a positive attitude and curiosity towards the children's different languages and cultures. Support from the teachers also plays an important role in the children's multilingual development. In summary, the study shows that the teachers' perceptions and working methods regarding promoting multilingualism in preschool is complex, but that there is a common understanding of the value and importance of this work. It is emphasized that this work is important for strengthening the children's self-esteem and identity, which further emphasizes the importance of including and making all languages and cultures visible in the preschool. There are challenges in communicating with guardians and interpreting the preschool curriculum, but the teachers' attitude, curiosity, and support play an important role in promoting the children's multilingual development. Reading aloud and music are common strategies used to integrate different languages in preschool. This study shed light on discourses on multilingualism to the knowledge of how pedagogues can work to promote multilingualism in preschool.

<p>Validerat; 20130616 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med studien var att belysa förskollärares syn på hur digitala bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med inkludering av flerspråkighet. Metoden var en kvalitativ studie med intervjuer och observationer av fyra förskollärare som arbetar i en flerspråkig miljö. Observationerna genomfördes först där förskolläraren fick visa hur de arbetade med de digitala bilderböckerna i barngrupp och avslutades med en efterföljande intervju. Empirin sammanställdes och analyserades sedan utifrån teori om transspråkande. Resultatet visar att förskollärarna i studien har didaktiska tankar om hur de kan arbeta med digitala bilderböcker i samband med flerspråkighet men att de har svårigheter att förverkliga sina ambitioner. Idag använder de flesta förskollärarna de digitala bilderböckerna mest som förströelse där barnen blir konsumenter av underhållning. Förskollärarna berättar däremot oberoende av varandra, samstämmiga ideer som visar på möjligheterna i utförandet med appen Polyglutt. Polyglutt ger förskollärarna förutsättningar att inkludera flerspråkighet på ett naturligt sätt via en uppspelningsfunktion representerat på flera olika språk. Slutsatsen är att förskollärarna ser hur de kan använda den digitala bilderboken som ett pedagogiskt verktyg, dock behövs mer tilltro till den egna förmågan att nyttja appens fulla potential i detta syfte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar för att stimulera språkutveckling i ämnet svenska för flerspråkiga elever i åk 2–3 i en mångkulturell skola. Studien har utförts med stöd av åtta årskurs 2–3 lärare genom semistrukturerade intervjuer. Vi har fått svar på frågeställningarna med hjälp av informanternas svar med koppling till det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för att öka elevernas ordförråd. Lärarna använder bildstöd, hemsspråksstöd, deras egna kompetenser, elever som resurser, språkaktiviteter och kommunicerar på flera olika sätt för att elever ska få en språkutveckling i den svenska undervisningen. Resultatet visar även att lärarna möter flera utmaningar kring flerspråkiga elever. Slutsatsen är att pedagogerna använder olika strategier och möter olika utmaningar. Alla pedagoger jobbar med att se till att alla flerspråkiga elever får stödet de behöver, för att kunna utveckla kunskaper i det svenska språket.

Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.