I studien undersöks skillnaden mellan hur en grupp gymnasieelever som ges ingen elleromfattande bakgrundsinformation tenderar att förstå och bearbeta budskapen i den polskateaterpjäsen Vår klass (Nasza klasa) av Tadeusz Slobodzianek.Några elever får göra tolkningar utifrån sina tidigare erfarenheter och genomtidigare inhämtad kunskap medan andra får en omfattande förförståelse som tillhandahållsav den vägledande läraren/intevjuaren. Föremålet för undersökningen är betydelsen avFöremålet för undersökningen är betydelsen av förförståelsen och i vilken gradförförståelsen respektive bristen på den påverkar, färgar eller begränsar tolkningen ochdjupförståelsen.Den teoretiska grunden utgörs av teorier kring förförståelsen och denhermeneutiska cirkeln samt den interkulturella metoden. Rosenblatts och Langersreceptionsteorier som lyfter fram interaktionen mellan läsaren och texten och som harbetydelse för läsarens tolkningar och förståelse av texten är också centrala förundersökningen. Den interkulturella metoden visar i sin tur hur man i vårt mångkulturellasamhälle kan undervisa realia och kultur på ett adekvat sätt.Vidare förklaras termerna tvåspråkighet, flerspråkighet (samt dess indelning i L1och L2 m m.) utifrån dess betydelse för språkforskningen. Teorin om Third Culture Kids(TCK) bidrar till att undersöka huruvida modersmålselevernas flerspråkighet påverkarderas tvärkulturella kompetens, deras syn på och attityder till olika samhällsproblem ochhistoriska fakta. Undersökningen är en kvalitativ enkät- och diskussionsstudie med tvåelevgrupper med olika förutsättningar (gruppen utan bakgrundinformation och gruppenmed förförståelsen).Resultaten visar att förförståelsen har en avgörande betydelse för elevernastolkningar. Rosenblatts och Langers receptionsteorier finner stöd i elevernas reflektionerkring pjäsen då båda grupper tolkade den på sitt sätt och utifrån egna förutsättningar.Vidare kunde konstateras att den interkulturella metoden är lämpligast att använda imodersmålsundervisningen då det krävs kunskaper om det som är språkligt och kulturelltannorlunda för att påverka attityder och skapa reflektion kring omvärlden.

Andraspråkselever ökar avsevärt i det svenska samhället och inte minst i de svenska skolorna. Ökning av andraspråkselever kan ställa skolor, men framförallt lärare för stora utmaningar eftersom det krävs resurser och flera metoder för att kunna främja deras lärande. De samhällsorienterande ämnena innefattar ett ämnesspecifikt språk som andraspråkselever kan betrakta som svårt, därför är det väsentligt att lärarna kan arbeta språkutvecklande för att utveckla elevernas språkliga förmågor, men även för att bidra till en inkluderande klassrumsmiljö. Detta arbete grundar sig i en undersökning som genomförts på två skolor söder om Malmö, för att se hur lärare och modersmålslärare arbetar för att hjälpa andraspråkselever att uppnå en framgångsrik skolgång och vilka effekter detta ger till deras lärande. Arbetet grundar sig även till det sociokulturella perspektivet och hur stor påverkan det har för elevernas lärandeprocess.

Abstrakt Ambitionen i det här examensarbetet är att undersöka lågstadielärares reflektioner kring språkutvecklande arbetssätt i förhållande till andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena. Vi vill även undersöka vilka effekter de olika arbetssätten ger på lärandet hos andraspråkselever. Dessutom vill vi ta reda på hur och om lågstadielärare möter någon form av hinder i sitt arbete mot språkutveckling. Våra frågeställningar består av: Hur reflekterar lärare i årskurserna 1–3 över sina upplevelser av att arbeta språkutvecklande med andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena? Hur arbetar lärare i årskurserna 1–3 för att stärka andraspråkselevers ämnesspråk i de samhällsorienterande ämnena? De teorier vi använder för att besvara vår frågeställning är det sociokulturella teorin och systemisk-funktionell lingvistik teorin. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod som bestod av sex semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för datainsamling. En hög och lågindex skola valdes medvetet för att skapa variation i resultatet. Lärarnas erfarenheter och reflektioner visade att ett språkutvecklande arbetssätt är a och o. På högindexskolan arbetar lärare språkutvecklande med andraspråkselever då de utgör en majoritet på den typen av skolor och är mest i behov av att utveckla sitt ämnesspråk. På lågindexskolan arbetar man språkutvecklande med andra elever, nämligen de med dyslexi eller språkstörning men det visade sig att det även där finns andraspråkselever och därför behöver lärarna på lågindexskolan aktivt arbeta språkutvecklande på sin SO-undervisning. Enligt lärarnas erfarenheter använder de olika resurser för att tillgodose elevernas behov av språkutveckling.

Many studies and much research highlight the importance of English pronunciation. This study aims to find out how English teachers describe the difficulties their students face with English pronunciation and how English teachers think about improving their students' pronunciation. In this study, we use a qualitative study to have a better understanding of students' pronunciation in English. The research is based on a qualitative questionnaire shared with 14 qualified English teachers from three different schools, asking for their opinions about the students' pronunciation and the teaching of oral language skills and pronunciation possibilities. We identified three themes: 1-English sound system 2-pronunciation with flaws, 3-pronunciation training and listening exercises. The result shows that the teachers are aware of the difficulties that the Swedish students face in pronunciation and the strategies they can use in the class to improve their pronunciation. In addition to that, they also show that students make mistakes when pronouncing certain sounds. Our conclusion, as this study shows, is that there are other factors that cause students to make mistakes. One factor is that there are some phonemes in English that do not exist in the students' mother tongue, another factor is the students lack knowledge of pronunciation rules. According to research, students' pronunciation will be improved once the students are aware of these differences and factors that affect their pronunciation. / Denna studie syftar till att undersöka hur engelsklärare beskriver svårigheter som sina elevermöter i sitt engelska uttal samt hur engelsklärare reflekterar kring att förbättra elevernas uttalpå engelska. I det här arbetet använder vi en kvalitativ studie som handlar om elevernas uttalpå engelska. Studien baseras på den kvalitativa enkäten som vi har delat med fjorton behörigalärare i ämnet engelska i tre olika skolor för att ta reda på deras åsikter om elevernas uttalsamt undervisning i muntliga språkkunskaper och uttalsmöjligheter. Vi identifierade treteman: 1-Engelskt ljudsystem 2-uttal med brister, 3-uttalsträning och hörövningar. Resultatetvisar att lärarna är medvetna om vilka svårigheter som svenska eleverna möter i uttalet påengelska och vilka strategier som de kan använda för att förbättra uttalet hos eleverna iklassen. Utöver det visar de också att eleverna gör misstag när de uttalar vissa ljud.Vår slutsats som den här studien visar, är att det finns andra faktorer som gör att elevernabegår misstag. En faktor är att det finns några fonem på engelska som inte finns på elevernasmodersmål, det vill säga svenska, en annan faktor är att eleverna har brist på kunskapen omuttalsregler. Enligt forskning visar det sig att elevernas uttal blir mycket bättre så längeeleverna känner till dessa skillnader och faktorer som påverkar deras uttal. Lärarna har ocksåbeskrivit att elevernas uttal är viktigt för att eleverna ska kunna göra sig förstådda mensamtidigt i vissa klasser i gymnasiet och högstadiet är fokuset mer på litteratur än på uttal.

Vår uppsats handlar om jämförelsen mellan läroplanerna 2011 och 2022. Vi har fokuserat på ämnet svenska som andraspråk där vi analyserar i eller vilken mån flerspråkighet samt modersmål tas upp. För drygt 10 år sedan var den genomsnittliga procentandelen av eleverna i skolan som hade ett annat modersmål än svenska 17 procent. När det gäller båda läroplanerna nämns det i ämnets syfte att lärare ska använda sig av olika förutsättningar för att ge eleverna möjligheten att utveckla sitt svenska tal, skriftspråk, mötet av olika typer av texter och även kunskaper i och om svenska språket. Det nämns inget om hur elevernas modersmål ska nyttjas. Sverige har inte lagstiftat vilket språk som är officiellt språk men svenskan är huvudspråket och det står i läroplanen för grundskolan att man ska kunna svenska språket efter genomgången grundskolan. Efter att ha analyserat läroplanerna ser vi att enspråkighetsperspektivet är tydligt och synligt. Flerspråkighet är inte en märklig företeelse som enbart förekommer i Sverige. Trots detta verkar många svenska skolor ha svårigheter med hur de ska arbeta med flerspråkiga elever, vilket vi även ser i läroplanerna. Elever som kommer till ett nytt land i de yngre åldrarna lär sig ett nytt språk snabbare och man ställer inte heller lika höga krav på språket i de yngre åldrarna, jämfört med elever som har invandrat i de högre åldrarna. Det är viktigt att använda sig av elevernas flerspråkighet i undervisningen för att utveckla elevens alla språk. Skolan är också den platsen eleverna skapar sin identitet, det är där eleverna formar sin självbild.

Digitala verktyg utgör en central del i dagens undervisning eftersom skolan digitaliserar sig i takt med samhällets digitalisering. Förutom digitaliseringen i skolan präglas den också av mångfald och flerspråkighet där många elever har ett annat modersmål än undervisningsspråket. Därför vill vi i vår litteraturstudie ta reda på hur digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling, samt hur digitala verktyg kan vara en utmaning i andraspråksundervisningen. I den här kvalitativa litteraturstudien har vi använt oss av tretton vetenskapliga artiklar som handlar om vårt problemområde. Resultaten visar att digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling. Genom digitala applikationer såsom digital läsning, röstinspelning, digital skrivning och stavningskontroll kan gynna elevernas språkutveckling i andraspråk. Digitala verktyg möjliggör social interaktion och samspel mellan eleverna genom exempelvis digitala spel, där resultaten visar större elevengagemang och språkutveckling genom spel. Många av digitala verktygen möjliggör användning av två språk, exempelvis översättningsappar och flerspråkiga böcker, detta hjälper eleven genom att ta stöd av sitt modersmål för att lära sig andraspråk. I studien framkommer digitala verktyg som redskap för att utveckla och höja elevernas motivation för lärande. Vi har även kopplat digitala verktygs användning i andraspråksutveckling till Vygotskijs kända sociokulturella teori. Resultaten visar att även om digitala verktyg utgör ett stöd i andraspråksutvecklingen finns det ändå utmaningar i dess användning i andraspråksundervisning. Dessa utmaningar handlar om brist på digitala kompetenser hos lärarna och att elevens vägledning i att använda vissa digitala verktyg är resurs och tidskrävande, dessutom finns det komplicerade digitala applikationer som är svårt att använda för yngre elever. Sammanfattningsvis är våra slutsatser att digitala verktyg gynnar elevernas utveckling i andraspråk och stöttar deras lärande. Därför är det viktigt att ge tid för lärare att förbereda sig och bekanta sig med digitala verktyg för att kunna vägleda eleverna så att de kan orientera sig i det stora informationsflöde som förändrar sig med snabb takt.

Syftet med denna studie är att undersöka samarbetet mellan studiehandledare på modersmål och svenska som andraspråksläraren, läraren i samhällsorienterade ämnen och läraren i naturorienterande ämnen, dels för att se hur samarbetet skiljer sig och dels för att se om de kan få utbyte av varandras samarbetssätt. Denna studie är kvalitativ där tre ämneslärare och tre studiehandledare som arbetar med varandra på samma grundskola inom ett storstadsområde intervjuades med semistrukturerade frågor. Studiens resultat visar att samarbetssätten ser delvis olika ut och samarbetssätten påverkas av faktorer som tidsbrist och ämneslärares syn på studiehandledning. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att tidsbrist är den största orsaken till varför samarbetet inte vidareutvecklas mellan ämneslärare och studiehandledare på modersmål. Slutsatsen visar även att det går att få utbyte av varandras samarbetssätt ämnesövergripande och genom exempelvis integrera studiehandledaren i det digitala arbetet.

Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om transspråkandets användning i svenskundervisningen i årskurs F-3. Med stor sannolikhet kommer vi i vår framtida yrkesutövning möta elever som talar olika språk. För att kunna bemöta alla elever utifrån deras behov och språkliga resurser behöver vi ha rätt kunskap om hur vi kan utforma en undervisning som tar detta i beaktning. Syftet med denna litteraturstudie är därför att bidra med kunskap om transspråkande praktiker i ämnet svenska i årskurs F-3. Syftet besvaras genom följande frågor: Hur påverkas undervisningen och elevernas språkutveckling av olika perspektiv på transspråkande? Vilka transspråkande metoder anses framgångsrika för att alla språk ska ses som en källa för utveckling och lärande? Materialet som undersöktes var tio vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att transspråkande arbetssätt får positiva effekter både vad gäller elevers identitet och kunskapsutveckling. Däremot visar resultatet att detta inte alltid tillämpas i praktiken på grund av exempelvis okunskap och rådande normer i såväl läroplan som i samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de stöttar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att användning av modersmålet har flera fördelar för flerspråkiga elever, men att det samtidigt är få lärare som har kunskaper om interkulturella arbetssätt. I studien användes en kvalitativ intervjustudiestudie för att undersöka studiens syfte. Sex legitimerade fritidslärare med erfarenheter av arbete med flerspråkiga elever intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade på en omfattad beskrivning av det språkutvecklande arbetet i de mångkulturella fritidshemmen. För äldre elever var det språkutvecklande arbetet mindre styrt, där språkutvecklingen skedde i stunden genom spontana samtal. För de yngre eleverna var arbetet däremot mer planerat där utvalda dagar i veckan var avsedda för språkutveckling. Hinder för att stötta flerspråkiga elevers språkutveckling uppgavs vara brist på tid och resurser samt kommunikation med vårdnadshavare. Fritidslärare stöttade flerspråkiga elevers sociala samspel genom att arbeta med kulturella utbyten och fokusera på minoritetsgrupper i fritidshemmen.

The purpose of this study is to contribute knowledge about preschool teachers' experiences of working with the mother tongue development of multilingual children in a preschool with several different mother tongues. It is a qualitative study with semi-structured interviews with six preschool teachers, followed by content analysis as a method to categorize the results. The study is based on sociocultural theory, with concepts such as scaffolding, tools, and mediation. Other related concepts used are mother tongue, multilingualism, and translanguaging. The results of the study show a clear ambition among the preschool teachers and a positive attitude towards working with the mother tongue development of multilingual children through the use of various available resources, as well as engaging guardians in different ways. However, the study also shows some uncertainty among a few preschool teachers who feel that this area is challenging for them and needs further development. One conclusion drawn from the study is that mother tongue development mainly depends on the preschool teacher's level of ambition and experience in this work. Additionally, the number of multilingual children in the group affects the preschool teachers' engagement and focus on the mother tongue development of this group of children to varying degrees. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barns modersmålsutveckling i en förskola med flera olika modersmål. Det är en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med sex förskollärare, följt av innehållsanalys som analysmetod för att kategorisera resultaten.  Studien utgår från en sociokulturell teori, med begrepp som scaffolding, redskap och mediering. Andra relaterade begrepp som används är modersmål, flerspråkighet och transspråkande.  Studiens resultat visar en tydlig ambition hos förskollärarna och en positiv inställning till att arbeta med modersmålsutveckling för flerspråkiga barn genom användning av olika tillgängliga resurser, samt genom att engagera vårdnadshavarna på olika sätt. Men studien visar även en osäkerhet hos några förskollärare som upplever att detta område utgör en utmaning för dem och behöver utvecklas ytterligare.   En slutsats som dras i studien är att modersmålsutveckling huvudsakligen vilar på förskollärarens ambitionsnivå och erfarenhet i detta arbete. Även att antalet flerspråkiga barn i barngruppen påverkar förskollärarnas engagemang och fokus på modersmålsutveckling hos denna barngrupp, i varierande grad.