Denna undersökning söker svar på hur sju lärare i årskurserna 1–3 använder lärandeteorier i språkutvecklande arbete med nyanlända elever. Nyutexaminerade lärare behöver verktyg att använda i språkutvecklande arbete med nyanlända, eftersom ämnet svenska som andraspråk ofta saknas i lärarutbildningarna. Frågan är om de kan använda de teoretiska kunskaper de förvärvat under utbildningen och omsätta till fungerande undervisningspraktik. Vidare studeras om lärare väljer en teoretisk utgångspunkt och sedan följer den, eller om de väljer delar av olika lärandeteorier och kombinerar dessa. En viktig del av undersökningen är att följa hur lärarna arbetar praktiskt utifrån teorier om lärande och vilka metoder de använder som är utvecklade ur dessa. Undersökningen är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av sju lärare vid två skolor. Analysen av det insamlade materialet har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att den lärandeteori som är vanligast förkommande i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i de intervjuade lärarnas undervisning är det sociokulturella perspektivet med Vygotskij som huvudperson. Denna lärandeteori har varit en viktig del vid utvecklandet av genrepedagogiken som också används i hög grad, framför allt genom cirkelmodellen. Ett annat delresultat som framkom tydligt var vikten av att undersöka och ta tillvara de nyanlända elevernas erfarenheter samt nödvändigheten av modersmålsundervisning och studiehandledning. Det kollegiala och kompetensutvecklande lärandet tas upp av alla de intervjuade lärarna och det visar sig vara en viktig del i det språkutvecklande arbetet med nyanlända elever.

Syftet med studien var att synliggöra på vilka olika sätt yngre elever kan uttrycka sin förståelse för ekologiska samband. Studien avgränsas till ett specifikt ekologiskt samband, näringskedjor. Syftet inbegriper också den eventuella betydelse ett annat modersmål kunde ha för en elevs sätt att uttrycka sig. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och det sociokulturella perspektivet. I denna kvalitativa studien, som har en fenomenografisk ansats, intervjuades åtta elever i grupp. Fyra av dessa elever hade annat modersmål än svenska. Studien genomfördes med hjälp av ljudinspelade intervjuer och kompletterades med anteckningar. Resultatet resulterade i tre kategorier som representerade olika sätt att uttrycka sig om näringskedjor. Kategorierna var Förståelse för näringskedjor genom antropomorfistiskt språkbruk, Förståelse för näringskedjor genom ett ändamålstänkande och Förståelse för näringskedjor som en helhet. När eleverna uttryckte sig genom antropomorfistiskt språkbruk gav de djur och växter mänsklig karaktär och det fanns en emotionell koppling till dem. Ett ändamålstänkande innefattar uttalanden där djuren har en överordnad roll i näringskedjan. Eleverna kunde också uttrycka en mer komplex innebörd av begreppet näringskedja och applicera det i olika sammanhang. Kategoriseringen användes som grund för att besvara den andra forskningsfrågan. Resultat för den andra forskningsfrågan påvisade inga större skillnader mellan hur elever med annat modersmål än svenska uttryckte sig om näringskedjor jämfört med de elever vars modersmål var svenska. Slutligen diskuteras resultaten i förhållande till naturorienterande ämnena och gör kopplingar till sociokulturella perspektivet.

Syftet med det här arbetet var att undersöka användning av kurslitteratur i modersmålsundervisning i spanska i Sverige med utgångspunkt att svara på frågeställningen om det finns specifikt inriktad kurslitteratur för modersmålsundervisningen i spanska. Som en del i detta undersökte uppsatsen också vilka kriterier som ligger bakom valet av läromedel i modersmålsundervisningen samt hur de läromedel som idag används upplevs täcka kraven från läroplanen. Undersökningsmetoden som valts är en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys baserat på enkätundersökningar till en utvald grupp modersmålslärare. Ett av undersökningens resultat visar att det finns en spridd användning av lärobokstitlar i modersmålsundervisningen och svaren pekar vidare på att modersmålslärarna inte känner till eller anser att det i dagsläget finns specifikt inriktade läroböcker för modersmålsundervisning i spanska. En majoritet av de tillfrågade lärarna anser att det borde finnas specifikt inriktade läroböcker i spanska. Även attityder till digitala läromedel i modersmålsundervisningen behandlades i undersökningen där många upplever att det finns digitala resurserna som är specifikt inriktade för modersmålsundervisning. Slutsatsen i detta arbete är att det finns en önskan hos modersmålslärarna att få tillgång till specifikt inriktade läroböcker i spanska då läroboken används en stor del under lektionstiden. Lärarna framställer också en önskan att koordinera och sträva efter mer gemensamma urval av läromedel med andra kollegor.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet. I min slutdiskussion konstaterar jag att har blivit mer och mer övertygad om att arbetet i arbetslag kan gynna elevers språkutveckling genom framförallt tematiskt arbetssätt kombinerat med arbete i smågrupper. Språkutveckling gynnas också då elever får hjälp av modersmålslärarna som är de som bäst kan hjälpa eleverna att förstå på modersmålet.

Denna undersökning är en jämförelse mellan två skolor, med fokus på ämnet svenska i årskurs 4–6 och vilka särskilda resurser som används i undervisningen av nyanlända elever. Syftet är att avgöra om de resurser som används kan anses vara väl fungerande redskap för lärande, enligt de kriterier som fastställs här. En kvalitativ undersökning har gjorts med hjälp av ostrukturerade, icke-deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer i årskurs 4–6 på de deltagande skolorna. En kvalitativ innehållsanalys har varit modell för hur analysen av resurserna gått till. Vilka särskilda resurser för nyanlända elever de två skolorna använder sig av, kvaliteten på de resurser som används samt medvetenheten i urvalet av resurserna är vad som framkommer i undersökningen. Tydliga brister blir synliga när det handlar om medvetenheten kring nyanlända elever och deras behov av särskilt anpassade resurser i ämnet svenska. Resultatet av denna undersökning visar att de resurser i form av böcker som används för nyanlända elever till stor del är inaktuella och anpassade för yngre åldrar. Det visade sig att fördelningen av de mänskliga resurserna, i förhållande till antalet nyanlända elever på respektive skola inte är proportionerlig. Måluppfyllelsen i ämnet svenska bland de nyanlända eleverna är låg och undersökningen visar att bristande kunskap i läsförståelse samt ord- och begreppskunskap är de största orsakerna till det.

I uppsatsen undersöks metoder för läs- och skrivundervisningen inom sfi med utgångspunkt från modersmålet dari och multimodala verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska metoder som används vid läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari inom sfi samt att se vilka multimodala verktyg som kan ges som stöttning vid läs- och skrivundervisningen för elever som ännu inte är litterata. Frågeställningarna var: Hur undervisar man i läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari? Vilka didaktiska principer används tillsammans med multimodala verktyg? Undersökningen är en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer. Resultatet beskriver alfabetiseringsundervisning i en sfi-verksamhet som utförs på modersmålet dari med multimodala verktyg som stöd. Luke och Freebodys modell kan ligga till grund för undervisningen för vuxna (Freebody, 1992). Modellen belyser fyra centrala färdigheter: avkodning, meningsskapande, textanvändning samt kritiskt användande. En annan teori som genomsyrar synen på språkinlärning i uppsatsen är teorin om kognitiv inlärning som arbetades fram av den ryska psykologen Lev Vygoskij angående språk, tänkande och lärande (Vygotskij, 2001). Pauline Gibbons forskning har påverkat de teoretiska utgångspunkterna eftersom lärande av ett andraspråk sker i interaktion med andra (Gibbons, 2013).

Med utgångspunkt i ett ämnesdidaktiskt och sociokulturellt perspektiv redogörs för lärarnas syn på språkutveckling, arbetssätt och resurser samt tillgång till forskning och fortbildning för en stöttande undervisning. Forskning visar att olika faktorer i undervisningen så som ordförrådets storlek, modersmålets användning, stöttning genom interaktion och kontexten påverkar flerspråkiga elevers språkutveckling i svenska. Syftet med vår undersökning är att bidra till kunskap om hur lärarna säger sig skapa en språkutvecklande undervisning med särskilt fokus på det flerspråkiga klassrummet. Empirin i denna kvalitativa forskningsstudie samlades in genom intervjuer av nio lärare och jämfördes efter analys med forskningen. Resultatet av empirin visar att ett språkutvecklande arbete är centralt i undervisningen, framförallt i det flerspråkiga klassrummet. Det som har visat sig vara framstående i undervisningen är användning av arbetssätt som bjuder in till samtal, varierande användning av språket, beaktande av elevernas olika inlärningsstilar samt användning av olika uttrycksformer. Det framgick att den mest betydelsefulle resursen är studiehandledaren som kan stötta elever både i och utanför klassrummet. Vidare har majoriteten av respondenter deltagit i fortbildningar samt tagit del av forskning som berör språkutveckling. Slutsatsen är att lärare skapar undervisning där visuellt stöd är ett grundläggande redskap och använder olika arbetsformer och resurser som stöttar eleverna i deras språkutveckling. Dessutom krävs en medvetenhet kring att språkutveckling och behärskandet av ett andraspråk tar tid. Modersmålets användning som resurs förespråkas tydligt av forskning. Empirin har dock visat att det inte ges utrymme i undervisning genom aktiv tillämpning av modersmålet som stöd på ett sådant sätt som forskning framhåller.

The main aim of this study is to examine six pupils’ attitudes to their mother tongue and their multilingualism. A secondary aim is to investigate the two class teachers’ attitudes to the students’ mother tongue and multilingualism. The method of data collection is based on semi-structured interviews with six students in the third and fourth grades of compulsory school and their two teachers. The participating students were either born in Sweden or arrived before the age of four. The empirical evidence was analysed on the basis of the idea that attitudes can be described as composed of three components: the affective, the conative and the cognitive component. The analysis shows that the students exclusively express a positive attitude to their native language and their multilingualism. A cognitive element in the students’ appreciation of their multilingualism is that they perceive themselves as balanced multilinguals, i.e. master all their languages as well, albeit in different areas. The students express pride and do not seem to hesitate to use their mother tongue. However, it appears that the school is a place associated with the use of Swedish and not their mother tongue. The interviewed teachers express a positive attitude to multilingualism and the students’ maintaining their mother tongue. At the same time, though, the teachers do not seem to be prepared to incorporate the students’ language resources in their teaching.

The purpose of the study is to get an insight into how to work with multilingualism in the activities at preschool. I want to see how the preschool teachers promote children's different native languages and if language is something they discuss in the activities. I have chosen to explore if there is a difference in the work with the toddlers and the older children where the majority of the children are foreign compared to pre sections were the majority of the children are swedish. I have interviewed preschool teachers at their workplaces and some over the phone. My study shows that they work more with multilingual languages at the pre section where the majority were foreign. On the other pre sections were the majority of the children are swedish they focus on the swedish language and engage the parents to teach their children their mother tongue

No description available.