Abstract The purpose of this study was to examine what procedures there are to discover reading difficulties amongst students with another mother tongue than Swedish, and what teaching strategies teachers use in their teaching of these students. Teachers' competences were also examined. The data consisted of one focus group interview with teachers, four interviews at the organizational level as well as 68 questionnaires to teachers. The result from the respondents and informants research questions were thematised and collated and compared with the background of the research. The result shows a lack of routine for revealing multilingual pupils with reading difficulties. The municipality where the study was conducted in 2012 focused on a language developing project, which has affected teachers' teaching strategies. However, teacher training in multilingualism is largely demanded among teachers. Conclusions from the study were that a routine to alert multilingual pupils in reading difficulties needs to be created. Even though there is recognition of the importance of early detection and early intervention when it comes to literacy development, multilingual pupils are rarely targeted with these efforts. Teachers are unsure about effective strategies for these students, this requires further skill enhancements.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som utförts på en 7-9 grundskola. Studien syftar till att ge en fördjupad syn av hur andraspråkselever upplevde matematikundervisningen i sina forna hemländer och i jämförelse med den svenska matematikundervisningen de möter. Syftet är även att söka svar på hur andraspråkseleverna skulle vilja bli stöttade för att nå högre måluppfyllelse. Statistik från Skolverket visar att elever med utländsk bakgrund har svårare att nå målen i matematik än elever med svensk bakgrund. Undersökningen visar att eleverna har problem med det svenska språket vilket i sig är ett hinder när de ska lära sig matematik men de tycker samtidigt att de svenska matematiklärarna är duktiga på att förklara så att de förstår. I undersökningen berättade några elever som hade en längre svensk skolgång bakom sig att matematiken hade börjat bli svårare nu när deras kunskaper och förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt som de hade lärt sig i sina hemländer inte räckte till. Därför är det viktigt att matematiken stöttas upp med studiehandledning på deras modersmål så att andraspråkselevers förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt inte stannar av bara för att undervisningsspråket är på svenska. Avslutningsvis kan man säga att när man jämför de nio intervjuade ungdomarnas matematikundervisning från sina forna hemländer med den svenska undervisningen är det primärt längden och kvalitén av deras matematikundervisning som skiljer och det visar sig vara en salig blandning av skolbakgrunder.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp.</p><p>Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk. Här genomfördes även tester som visade barnens språknivå och språkutveckling.</p><p>I de förskolor där intervjuerna genomfördes fanns det inte någon hemspråkundervisning.</p><p>De intervjuade förskolelärarna såg inte några större problem i att ha barn med annat mo-dersmål med i gruppen tillsammans med svensktalande barn. Med tanke på kulturellt utbyte fanns det även fördelar att ha med dem i gruppen.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna.</p><p>Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.</p>

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flerspråkiga elever i matematikundervisningen. Flerspråkiga elever har ett annat modersmål som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att läs- och skrivförståelsen har betydelse inom matematiken för flerspråkiga elever är tämligen känt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyråns rapport (2014) visar statistiken att flerspråkiga elever inte uppnår målen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmål. Detta är en kvalitativ studie som utförts på två 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flerspråkiga elever. Studien innefattar intervjuer och observationer i två skolor av ämnespedagoger och specialpedagoger. Resultatet av denna studie visar att skolan erbjuder och möter nyanlända flerspråkiga elever vid ankomsten till förberedelseklass med god introduktion, kartläggning av tidigare kunskap i matematik och en klasstillhörighet. Resultatet visar att mötet i matematikundervisnigen av flerspråkiga elever i klass har behov av förbättringar. Finns det behov av studiehandledare i modersmålet och kommunen har denna resurs får eleven tillgång till det. På matematiklektionerna fanns det inte alltid tillgång till specialpedagogiskt material. All data har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplevde att läroplansmålet om modersmålsstöd i förskolan uppfylldes. Barns rätt till modersmålsstöd finns även skriven i skollagen. Studien har utgått från två frågeställningar som behandlar hur förskollärarna anser att läroplansmålet uppfylls samt vilka metoder de säger sig använda för att utveckla modersmålet. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på olika orter i Sverige. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på dess centrala begrepp och teorier om språkutveckling och modersmålsutveckling. Detta perspektiv har legat till grund för analys. Resultaten visar på stora skillnader mellan städerna på grund av olika tillgång på resurser. En del av metoderna som användes var musik och böcker på barnens språk. Föräldrasamverkan var en viktig faktor som framkom i resultatet av flera anledningar. Dels för trygghetens skull både för föräldrar och barn men även i form av hjälp med modersmålet där förskollärarna tillsammans med föräldrar översatte ord, var med i förskolan och arbetade med modersmålet hemma. Studien kan ge en fördjupad förståelse för modersmålsutveckling samt kunskap om metoder att tillgå.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och studiehandledare ser på användningen av studiehandledning på elevers modersmål inom ämnet SO. Studien riktar in sig på årskurserna 1-3. Vi har undersökt attityder till studiehandledning hos lärare och studiehandledare samt hur studiehandledning på modersmålet kan stödja ämnesundervisningen i ämnet SO.

Syftet med studien är att undersöka och analysera förskollärares erfarenheter och upplevelser av att bemöta och arbeta med barn som har ett annat modersmål än svenska, i deras språkutveckling i förskolan. För att bidra till kunskapsutveckling i arbetet med flerspråkighet, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningarna som ska besvaras i studien är: Vad upplever förskollärarna främjar barns språkutveckling, med fokus på barn med annat modersmål än svenska? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna finns i arbetet med barns språkutveckling, med fokus på barn med annat modersmål än svenska? Studien har en kvalitativ ansats och empiri är insamlad genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Svaren på frågorna har sedan varit underlag för att besvara studiens syfte och frågeställningar, vilket framgår i resultatet. Sammanfattningsvis går det att utläsa fyra stora huvudrubriker i resultatet, Pedagogernas verbala kommunikation med barnen, Språkstödjande hjälpmedel, Positiva effekter av flerspråkiga barngrupper, Hinder i den språkstödjande verksamheten. Ur detta framgår sedan underkategorier som förskollärarna framhäver i sitt arbete när det handlar om barn som har ett annat modersmål än svenska, i deras språkutveckling. Bland annat framgår hur hjälpmedel som böcker, bilder, IKT (informations- och kommunikationsteknik) och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) har en betydande roll för att arbeta språkstödjande. Men också dilemman som, brist av fortbildning för pedagogerna och att inte kunna stödja barnet med hjälp av utbildade modersmålspedagoger. Avslutningsvis presenteras sammanfattande slutsats med förslag på vidare utveckling.

Language is crucial when it comes to developing knowledge. Agreat deal of research around the world shows that the mother tounge is of significant importance to students acquiring a second language. However, there is a difference of opinion as to how the taeching ouught to be carried out. In many places, innspections have relvealed major inadequacies in the welcoming of the students. Newcomers do not always receive the education they are entitled to. In this essay, I have investigated how a number of teachers work with students with other mother tounge than Swedish. I aim to find out how the interviewed teachers think think about the importance of the mother tounge in the language development in second-language learners. Is it possible to work together with the teachers of the mother tounge and, if so, how is this cooperation organised? Furthermore, I would like to study how teachers plan their pedagogical work in the classroom and how the students progress is made visible. I would like to connect the answers with previous research. The result of my study shows that the teachers wish for an increased cooperation with teachers of the mother tounge an despite the teachers intentions to provide the second-learners with a good education, there are still areas that need to be developed.

This study is about contrastive analysis in mother tongue teaching in Sweden. Contrastive analysis between mother tongue and Swedish is part of the Swedish syllabus for the school subject mother tongue and is therefore a pertinent subject to be investigated. The study analyzes how five mother tongue teachers in a medium-sized Swedish city work with contrastive analysis in their classes and how they evaluate the importance of this content in mother tongue teaching. The question concerning the teacher's working method with contrastive analysis focuses on whether they have used teaching aids that present this content and that are in accordance with the Swedish syllabus. The study also investigates whether teachers experience that they have access to such materials. Furthermore, the study analyzes the recommendations of teaching aids for mother tongue teaching made by the Swedish National Agency for Education in their website. The main goal is to gain a better understanding about the teacher's perspectives on and practices of contrastive analysis in mother tongue teaching. Hopefully, the study can be a contribution to the work of mother tongue teachers and teaching aid authors as well as to the studies of mother tongue students in a Swedish context. / <p>Modersmål</p>