Syftet med den här studien är att undersöka lärare i årskurs 4-6 reflektioner kring det laborativa arbetssättet. Studien innefattar en jämförelse mellan lärare som arbetar på kommunala skolor och lärare som arbetar på friskolor med Montessoripedagogik. Frågeställningarna som studien utgår ifrån behandlar vid vilka matematiska områden läraren väljer respektive väljer bort att använda laborativt material samt vilka möjligheter, fördelar, utmaningar och hinder lärare urskiljer med laborativt arbetssätt. En kvalitativ metod med intervjuer valdes för att undersöka lärares reflektioner. Resultatet visar att det finns somliga skillnader mellan hur lärare från kommunala skolor respektive friskolor med Montessoripedagogik förhåller sig till laborativt arbetssätt. Skillnader som bland annat uppkommer i resultatet är att lärare som arbetar med Montessoripedagogik har laborativt arbetssätt som en central del i matematikundervisningen och har materialen nära till hands i klassrummen. De kommunala lärarna arbetar för att det laborativa arbetssättet ska bli en naturlig del av undervisningen, vilket det ännu inte är på grund av brist på material och dess placering.

Undersökningen fokuserar på musikundervisning inom Montessori- och Waldorf pedagogiska ramar. Undersökningen syftar till att skapa förståelse för hur musikens roll i utbildning uppfattas inom dessa ramar och hur dessa uppfattningar förverkligas i musikundervisningen ur ett hermeneutiskt perspektiv grundat i Gadamer, Heidegger och Gallagher. För att nå kunskap har det genomförts två kvalitativa intervjuer; en med en specialist i Montessoripedagogik och en med en specialist i Waldorfpedagogik. Båda intervjupersonerna, Signert (Montessori) och Seiger (Waldorf), har arbetat länge inom olika kontexter och roller som exempelvis lärare, lärarutbildare och föreläsare. Undersökningsresultatet visar att musiken förstås som ett viktigt ämne som borde värderas lika högt som andra inom utbildning. Den hermeneutiska analysen av intervjuerna belyser hur särskilda pedagogiska tankar förverkligas i undervisning genom exempelvis val av innehåll, användning av utrustning som till exempel musikinstrument och skapande av relationer. Denna kunskap om delar och särskilda aspekter av dessa pedagogiska inriktningar, som exempelvis de verktyg som används eller specifika arbetssätt, kan bidra till bättre förståelse för musikens roll inom pedagogikens helhet.

Syftet med denna studie var att se om och hur Montessoripedagogiken används i idrottsundervisningen. Vi har använt oss av läroplansteorin som utgår från vad Bernstein (1971) och Lundgren (1979) framställt. Linde (2000) tar Bernsteins och Lundgrens arbeten i anspråk i sin utveckling av läroplansteorin där han beskriver hur det praktiskt går till när läroplaner skrivs, tolkas och tillämpas. Vi har tittat på Montessoris sex grundprinciper frihet, struktur och ordning, verklighet och natur, atmosfär och skönhet, social träning samt Montessorimaterialet. Undersökningen har utgått från frågeställningarna; gör idrottsläraren några urval i sin idrottsundervisning utifrån Montessoripedagogikens sex grundfaktorer? Hur förverkligar och iscensätter idrottsläraren Montessoripedagogikens sex grundfaktorer i idrottsundervisningen?Undersökningsgruppenbestodavfyraidrottslärarepå Montessorigrundskolor i Skåne och undersökningen ägde rum hösten 2009. Metoderna som vi har valt att använda oss av var kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet av undersökningen var att idrottslärarna använde sig av två av dessa sex grundprinciper i idrottsundervisningen. De två grundprinciperna som användes i idrottsundervisningen var frihet och social träning. Under grundprincipen frihet var den gemensamma faktorn i idrottsundervisningen att alla idrottslärare undvek tävlingsmomentet. Under grundprincipen social träning var den gemensamma faktorn att alla skolorna hade relativt små undervisnings grupper i idrottsundervisningen och att tre av fyra skolor hade åldersintegrerad idrottsundervisning. / The purpose of this study was to see whether and how Montessori pedagogy is used in physi-cal education. We made use of curriculum theory, based on what Bernstein (1971) and Lund-gren (1979) produced. Linde (2000) takes Bernstein´s and Lundgren's work used in their de-velopment of curriculum theory in which he describes how it practically goes to when the curriculum requires, be construed and applied. We've looked at Montessori's six basic princi-ples of freedom, structure and order, reality and nature, atmosphere and beauty, social skills and Montessori materials. The investigation has been based on the issues; do some PE (physi-cal education) teacher make any use, in their physical education, from Montessori's six basic factors? How does the PE teacher implement and stage Montessori's six basic factors in physical education? The study group consisted of four PE teachers at the Montessori Primary schools in southern Sweden and the study took place during autumn 2009. The methods we have chosen to make use of were qualitative interviews and observations. The results of the study were that the PE teachers made use of two of these six basic principles in physical edu-cation. The two basic principles used in physical education were freedom and social training. Under the heading of the basic principle of freedom was the common factor in physical educa-tion to all physical education teachers avoided the contest element. Under the heading of the basic principle of social skills was the common factor that all schools had relatively low num-bers of pupils in physical education and that three of the four schools had age-integrated physical education.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar på Montessoriskolor/förskolor och även att ta reda på hur fysisk aktivitet såg ut på skolorna. Metod: För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis Montessorilärare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten såg ut observerade jag två idrottslektioner i en Montessoriskola.Resultat: Det visade sig att det fanns många likheter mellan Montessoriförskolorna när det gällde både Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten. Montessoripedagogiken handlar mycket om att barnen ska få utvecklas i sin egen takt. Montessoriläraren lär inte enbart ut, utan handleder barnen mycket. Den fysiska aktiviteten är en viktig del av Montessoripedagogiken. Några av förskolorna arbetade med så kallade MTI-material (motorisk träning och inlärning) för att barnen skulle förbättra sina motoriska färdigheter. Observationerna av idrottslektionerna på Montessoriskolan visade inget ovanligt jämfört med en traditionell skolas idrottslektioner. Slutsats: Den fysiska aktiviteten är ett viktigt inslag i Montessoripedagogiken. Trots brister på idrottslokaler lyckas ändå skolorna att aktivera sina barn. Detta sker främst genom aktiviteter både inomhus och utomhus. När barnen är inne använder de sig av Maria Montessoris material, vilket innebär att de aldrig sitter stilla och arbetar. Ute har skolorna oftast klätterträd och klätterställningar som barnen med glädje använder sig av. / Purpose: The purpose with this study was to examine the Montessori pedagogy and physical activity in Montessori schools and Montessoripre-schools.Method: To answer my questions formulations I used interviews and observations. I interviewed seven persons all with a link to Montessori for example Montessori teachers and recreation instructors. To examine a part of the physical education I observed two sport lessons in a Montessori school.Result: There were many similarities between Montessoripre-schools with both Montessori pedagogy and physical education. The Montessori pedagogy is much about letting children develop at their own phase. Montessori teachers don’t just teach, they also tutor the children much. The physical activity is an important part of the Montessori pedagogy. Some of the pre-schools worked with MTI-materials, so that the children could improve their “motor activities”. The observations at the Montessori school didn’t show anything unusual compared with a traditional school.Conclusion: The physical activity is important in the Montessori pedagogy. Defiance the lack of sport halls the schools were able to activate their children, mostly with activities both indoor and outdoor. When the children are inside, they are using the materials of Maria Montessori, with means that they never sit still working. Outside the schools often have climbing trees and “climbing characters”, which the children enjoy.

I studien “Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan” har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna. Resultatet av denna studie visar att det finns en del olikheter som t.ex. att barnen på Montessoriförskolan var mer delaktiga kring själva dukningen än barnen på Ur och skur förskolan. Andra skillnader gällde hur miljön är utformad på förskolorna. Hur språket är på förskolan d.v.s. vilken kommunikation som sker kring matbordet.

<p>Uppsatsen är ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemområdet är: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen är inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrån studiens problemområde och syfte. Studiens syfte är: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplägg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid två montessoriskolor. För att lyfta empirin ur olika synvinklar har valts följande metoder; associationsschema, observation, intervju samt dokumentstudier. De personliga informanterna är;två specialpedagoger och två montessorilärare vid varje skola. Bearbeting och analys av information har skett kontinuerligt under studiens process genom ett induktivt resonerande, och varje fall porträtteras för sig. Resultatet i studien tyder på att det är svårt att dra en strikt gräns mellan specialpedagogik och montessoripedagogik. Specialpedagogiska handlingar förenas med montessoripedagogiken genom; barnet i centrum, individualisering och en förberedd miljö. Ett relationellt perspektivval och ett inkluderande arbetssätt med barn i behov av särkilt stöd dominerar vid båda skolorna,undervisning och stoff anpassas till barnens skilda förutsättningar. Skolornas pedagogiska profilering som montessoriskola påverkar i första hand hur det specialpedagogiska stödet gestaltas, därutöver påverkar skillnader i skolornas organisation, samverkan mellan professionerna och pedagogernas grundutbildning. Utifrån studien tolkas att montessoripedagogiken innehar goda möjligheter för barn i behov av särskilt stöd, men pedagogerna har en viktig roll i att tillgodose barnets behov av stöd så att inte barnet hamnar i svårigheter på grund av de krav som det individuella arbetet ställer på barnet.</p><p>The essay is the examination essay in the course Praxis, Research and Development. The study is focused on special education in the Montessori school. The research is inspired by socialconstructive- and ethnografic theory in relation to the purpose and topic chosen in the study. The purpose of the study is to examine and point out how special education is shown in the Montessori school. The study is structured according to praxis research and is performed as a comparative case study in two Montessori schools. In order to highlight the empiric from different perspectives the following methods have been used.; association scheme, observation, interview and document studies. The personal informants are two special pedagogues and two Montessori teachers in each school. Work and analysis of the information given have been performed continuously trough the process of the study by inductive reasoning and each case is portraited separately. In the result of the study it is shown that it is difficult to draw a strict line between special education and Montessori pedagogy. Special pedagogical actions is united with the Montessori pedagogy by; the child in the center, individualisation and a prepaired study environment. A relationally perspective and an including work method with children in need of special education is dominating in both schools and education and content is adapted to the childrens individual chance of succeeding. The schools pedagogical profile as a Montessori school is firstly effected by how the special education is supported and divided, secondly the organisation, collaboration between professions and staff education. The result of the study can be interpreted as follows: The Montessori pedagogy has great possibilities for children in need of special education but the pedagogues within the organisation have an important role to play in order to prevent the child getting in to difficulties depending on the demands on ability to work individually.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd</p>

Uppsatsen är ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemområdet är: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen är inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrån studiens problemområde och syfte. Studiens syfte är: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplägg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid två montessoriskolor. För att lyfta empirin ur olika synvinklar har valts följande metoder; associationsschema, observation, intervju samt dokumentstudier. De personliga informanterna är;två specialpedagoger och två montessorilärare vid varje skola. Bearbeting och analys av information har skett kontinuerligt under studiens process genom ett induktivt resonerande, och varje fall porträtteras för sig. Resultatet i studien tyder på att det är svårt att dra en strikt gräns mellan specialpedagogik och montessoripedagogik. Specialpedagogiska handlingar förenas med montessoripedagogiken genom; barnet i centrum, individualisering och en förberedd miljö. Ett relationellt perspektivval och ett inkluderande arbetssätt med barn i behov av särkilt stöd dominerar vid båda skolorna,undervisning och stoff anpassas till barnens skilda förutsättningar. Skolornas pedagogiska profilering som montessoriskola påverkar i första hand hur det specialpedagogiska stödet gestaltas, därutöver påverkar skillnader i skolornas organisation, samverkan mellan professionerna och pedagogernas grundutbildning. Utifrån studien tolkas att montessoripedagogiken innehar goda möjligheter för barn i behov av särskilt stöd, men pedagogerna har en viktig roll i att tillgodose barnets behov av stöd så att inte barnet hamnar i svårigheter på grund av de krav som det individuella arbetet ställer på barnet. The essay is the examination essay in the course Praxis, Research and Development. The study is focused on special education in the Montessori school. The research is inspired by socialconstructive- and ethnografic theory in relation to the purpose and topic chosen in the study. The purpose of the study is to examine and point out how special education is shown in the Montessori school. The study is structured according to praxis research and is performed as a comparative case study in two Montessori schools. In order to highlight the empiric from different perspectives the following methods have been used.; association scheme, observation, interview and document studies. The personal informants are two special pedagogues and two Montessori teachers in each school. Work and analysis of the information given have been performed continuously trough the process of the study by inductive reasoning and each case is portraited separately. In the result of the study it is shown that it is difficult to draw a strict line between special education and Montessori pedagogy. Special pedagogical actions is united with the Montessori pedagogy by; the child in the center, individualisation and a prepaired study environment. A relationally perspective and an including work method with children in need of special education is dominating in both schools and education and content is adapted to the childrens individual chance of succeeding. The schools pedagogical profile as a Montessori school is firstly effected by how the special education is supported and divided, secondly the organisation, collaboration between professions and staff education. The result of the study can be interpreted as follows: The Montessori pedagogy has great possibilities for children in need of special education but the pedagogues within the organisation have an important role to play in order to prevent the child getting in to difficulties depending on the demands on ability to work individually.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.