In this academic essay I explore and reflect upon number of a number of questions arising from a dilemma. The dilemma comes from a situation where primary teachers with a specialization in extended school education (“recreation centre teachers”) is subject to contradictory demands and expectations in their job situation. I have searched for causes and new perspectives on the dilemma by exploring the role, mission and professional identity for this category of teachers. I find that a clear role as a teacher and a clear mission within the school is not present. Based on this I investigate different strategies and opportunities for the recreation centre teachers to use their competence and find their mission within the school based on the regulatory demands and different perspectives on learning. I find a need for further formalization of the role and mission and also opportunities for the recreation centre teacher to complement the traditional class room education with their own competences and different perspectives on education and learning.

This study of the South African prevention programme titled Human Rights Club aims to explore the participating adolescents experience. The method being used is qualitative focus groups interviews. Four focus groups interviews were conducted in different townships around East London, in total 21 respondents participated in the focus groups. The theoretical framework that was used to analyze the result was the concept of socialization, gender and empowerment. The results indicate that the participants experience that the program has contributed to their own personal development, social affiliation, and the ability to help others. The participants experience a change in their views on women's human rights and gender roles. Through advocacy they are spreading the knowledge they have gained to their families, friends, schools and communities. This turns former participants into activists and helps Human Rights Club to reach beyond their participants only.

<p>Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag. Denna typ av brott är dold. Enligt Internationella Valutafonden (IMF) omsätts varje år 2 – 5 % av världens bruttonationalprodukt eller GDP inom den svarta ekonomin. Detta motsvarar 3 tusen miljarder dollar. Det är inte enbart personer och företag i världens länder som är inblandade i hanteringen av de s k. svarta pengarna. Av de 60 rikaste länderna i världen anses 11 vara direkt kriminella. Den svarta marknaden har därför genom sin storlek och omsättning en stor marknadspåverkan.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ur empiriskt underlag öka kunskapen om de insatser som används för att förebygga penningtvätt i företag. För att besvara syftet bygger uppsatsen på rättsfall, intervjuer, litteratur m.m. Ur uppsatsen kan man dra slutsatsen att penningtvätt är ett moraliskt brott som är svårt att förebygga. Trots detta försöker myndigheterna å ena sidan att åtgärda detta genom lagar samt kontroller, samtidigt som företag försöker undvika att drabbas av penningtvätt och dess legala efterföljder genom bl.a. internkontroll m.m.</p>

<p>By the time the law of preferential right was legislated the purpose of the law was to give all creditors equal rights. The purpose of this master’s thesis is to analyze the law in force and unravel whether the purpose of the law has been fulfilled or not. If a deviation has been made I will decide whether it can be justified.</p><p>Since 1st of January 2004 the preferential right regarding taxes has been abolished. Since then the claims of the Government do not have any preferential right. Wages still have a preferential right. Since the law of the Governmental wage guarantee was legislated the Government now pays the workers claims and then take over the preferential right regarding wages.</p><p>When a company has gone bankrupt there is a possibility to apply recovery in order to bring back property to the bankrupt’s estate Regarding the Government’s claims regarding taxes, recovery is prohibited.</p><p>There is a regulation in the criminal code called favouritism of creditors which is related to the rules of recovery. The criteria in order to break this regulation are the same as regarding the rules of recovery. This leads to that if a debtor pays the Government the debtor does not break the regulation in the criminal code.</p><p>In addition to this the Government has an opportunity to receive payment by using the regulation called the legal representative’s responsibility. This regulation means that the legal representative of a company is obliged to pay the company’s taxes if the company is not able to.</p><p>By this I draw the conclusion that the purpose of the law of preferential right has not been fulfilled. By looking at the regulations I come to the conclusion that the Government has an advantage that no other creditor will be able to achieve. The workers are the only creditors, despite the Government, who are guaranteed payment through the Governmental wage guarantee. This is a deviation which, according to me is justified because of the fact that workers have a greater need for protection than other creditors. There is also a need to have a division in the law of preferential right because every claim has arisen in a different way. The advantage of the Government is, according to me, not justified because this leads to the fact that the Government is the only creditor except workers who is considered being in need of protection.</p> / <p>Vid instiftandet av FRL var syftet med lagen att alla borgenärer skulle ha lika rätt. Syftet med min uppsats är att utreda gällande rätt för att avgöra om FRL: s syfte blivit uppfyllt. Om avsteg från lagens syfte skett skall jag dessutom avgöra om dessa varit motiverade.</p><p>Den 1 januari 2004 avskaffades förmånsrätten för skatter och avgifter. Därefter övergick statens skattefordringar till att bli oprioriterade fordringar. Fortfarande föreligger förmånsrätt för lönefordringar. Efter instiftandet av den statliga lönegarantin betalar staten arbetstagarnas lönefordringar och inträder därefter i arbetstagarnas ställe avseende förmånsrätten.</p><p>I en konkurs finns möjlighet att tillämpa återvinning för att föra tillbaka tillgångar till konkursboet. För statens fordringar avseende skatter och avgifter finns det ingen möjlighet till återvinning utan för dessa fordringar föreligger ett återvinningsförbud.</p><p>I nära relation till återvinningsreglerna finns en bestämmelse i BrB, mannamån mot borgenärer. Kriterierna för att dömas för mannamån mot borgenärer är desamma som för att kunna återvinna en betalning till konkursboet. Detta innebär att en betalning till staten inte kan leda till mannamånsbrott.</p><p>Därutöver har staten en möjlighet att erhålla betalning genom ett ställföreträdaransvar vilket återfinns i SBL. Detta betalningsansvar drabbar ett företags företrädare vid uteblivna skattebetalningar.</p><p>Min slutsats är att syftet med FRL inte blivit uppfyllt. En sammanvägning av de olika lagreglerna leder till en slutsats att staten har en fördel som ingen annan borgenär kommer att uppnå. Arbetstagarna är den enda borgenär utöver staten som är garanterad betalning genom lönegarantin. Detta är enligt min uppfattning ett avsteg som är motiverat av den anledning att arbetstagare har ett högre skyddsvärde än vad till exempel leverantörer eller staten har. Uppdelningen i FRL mellan olika förmånsrätter är nödvändig eftersom fordringar tillkommit på olika sätt. Däremot anser jag att de avsteg som görs från FRL: s syfte vad gäller statens fördelar inte är motiverade eftersom det leder till att staten är den enda borgenär utöver arbetstagarna som har ett skyddsvärde.</p>

No description available.

Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning. Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen. Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

No description available.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen. Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).   Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s. 238). När de misshandlade kvinnorna slutligen lämnar relationen utsätter de sig ofta för stora risker i samband med uppbrottsprocessen och även under en lång tid efter separationen. Genom att kvinnorna ofta stannar kvar i de våldsamma relationerna eller går tillbaka till sina våldsamma män, medför det att de våldsutsatta kvinnorna inte uppnår brottsofferstatus i allmänhetens ögon (Lundgren et al., 2001, s. 17). Graden av brottsofferstatus kan ge stora konsekvenser i kommande vårdnadstvister och vårdnadsutredningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad fem professionella anser på de misshandlade mödrarnas situation och hur den påverkas av gemensam vårdnad, där mödrarna har brutit upp från en destruktiv relation med barnets/barnens fäder. Nyckelinformanterna har noga valts ut efter sina mångåriga erfarenheter av arbete med misshandlade mödrar och problematiken med gemensam vårdnad. Resultatet av intervjustudien med de professionella tyder på att de flesta av de misshandlade mödrarna får en mycket allvarlig, psykiskt tung, ekonomiskt svår och oviss levnadssituation efter att de har lämnat de våldsamma fäderna till deras gemensamma barn. Ovissheten består dels av att mödrarna inte längre råder över sina liv, utan är utelämnade till myndighetspersoner i olika enheter och hur dessa ser på frågor som rör våld. Synen på och hanteringen av de misshandlade mödrarnas situation i de olika enheterna, kan verka avgörande i domsluten vid vårdnadstvister. Domstolarnas beslut i vårdnadstvisterna kan få långtgående konsekvenser för de misshandlade mödrarnas liv, med tanke på deras personliga säkerhet vid t.ex. hämtning och lämning av barnet/barnen. Men även rätten att fatta viktiga beslut utan att behöva samarbeta med barnens fäder påverkas beroende om domslutet blir gemensam vårdnad eller ej. Likaså påverkas mödrarnas ekonomi av hur domstolarna dömer i vårdnadstvister.

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden samt arbeta förebyggande för att förhindra att barn och unga far illa. Tidigare forskning visar att det finns betydande brister i hanteringen av ärenden som rör våld mot barn och att våld mot barn kan ses komplext samt vara svårt att uppmärksamma. Det är därför viktigt att socialtjänsten har god kunskap och erfarenhet om vad våld mot barn innebär samt att det finns rutiner och riktlinjer för hur våldsärenden ska hanteras. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares beredskap och förhållningssätt i ärenden som rör våld mot barn samt socialtjänstens samverkan med interna och externa aktörer i dessa ärenden. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod där sex stycken socialsekreterare, som alla arbetade med barnavårdsutredning, intervjuades. Intervjuerna genomfördes i tre olika kommuner i norra Sverige. Det empiriska materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter utgjordes av organisationsteori, socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studiens resultat visar att begreppet våld mot barn är komplext och innefattar många olika definitioner vilket gör att våldet kan vara svårt att upptäcka. Studien indikerar på ett behov av kunskap och relevant kompetens inom socialtjänsten i området våld mot barn inom familjer. Vidare framkom att olika faktorer påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utreda våld mot barn inom familjer. Exempelvis ekonomiska faktorer inom organisationen, riktlinjer och rutiner gällande våldsärenden och även vilken kunskap och kompetens som ligger till grund för arbetet. Studiens resultat indikerar att samverkan mellan olika aktörer ses positivt i arbetet med våldsutsatta barn och att kunskapsutbyte är en viktig del i arbetet. Slutsatsen av studien visar att arbetet med barn som utsatts för våld kräver bredare kunskap om både begreppet i sig och generella kunskaper om riktlinjer, rutiner samt samverkan mellan olika aktörer i ärenden som rör våld mot barn. Slutsatsen visar även på ett stort behov av relevant kompetens hos de socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar och möter våld i sitt arbete.