Le projet EPAC est le point de départ de nos travaux de recherche. Nous présentons ce contexte de travail dans notre premier chapitre.Dans un deuxième temps, nous nous intéressons à la tâche de transcription de la parole. Nous en exposerons quelques jalons, ainsi qu'un inventaire des corpus oraux disponibles aujourd'hui. Enfin, nous comparons deux méthodes de transcription : manuelle et assistée. Par la suite, nous réalisons une étude comparative de huit logiciels d'aide à la transcription. Cela afin de démontrer que, suivant les situations, certains sont plus indiqués que d'autres. Le codage des données est l'objet de notre quatrième chapitre. Peut-on facilement échanger des transcriptions? Nous démontrerons que l'interopérabilité est un domaine où beaucoup de travail reste à faire. Enfin, nous terminons par une analyse détaillée de ce que nous appelons la parole spontanée. Par différents angles, définitions et expériences, nous tentons de circonscrire ce que cette appellation recouvre.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet. Det leder i sin tur lärarna till att bilda sig uppfattningar av hur de ska förhålla sig till uppdraget. Lärares uppfattningar kring hur uppdraget ska förverkligas visar två skilda sätt. Det ena sättet fokuserar på läroplanens mål att uppnå och det andra sättet på läroplanens mål att sträva mot.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.</p>

<p>Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med</p><p>andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa</p><p>är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att</p><p>främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva</p><p>hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och</p><p>hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i</p><p>mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med</p><p>kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,</p><p>samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg</p><p>att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk</p><p>ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga.</p><p>allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för</p><p>flera skolor.</p>

<p>Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.</p>

<p>Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance. Även plats, tillfälle, teknik-anpassning och förmågan att anpassa och förstärka sitt budskap med olika hjälpmedel väger tungt för hur resultatet ska bli. Diskussion: Trots den allmänna hållningen av studiens resultat, kan ändå slutsatsen dras att sjuksköterskan, genom att vara nära patienten i många vårdsituationer, kan välja ett aktivt agerande i sin pedagogiska uppgift och därmed få ett stort inflytande på patientens hälsa och välbefinnande.</p>

<p><strong><em>Abstract </em></strong><em>: Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.</em><p><em>Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen. Någon skillnad i resultat avseende olika stödmetoder har ej gått att urskilja.</em></p><p> </p></p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället. Även teorier kring media som normskapande har legat till grund för studien. I analysen av artiklarna framkommer bilden av den typiske våldtäktsmannen, föreställningen om det idealiska offret men också den stereotypa bilden av våldtäkt. Dessa stereotypa bilder eller myter får konsekvenser för både män och kvinnor i samhället. Det rör sig om hur kvinnor utifrån en förlegad syn på kvinnor och män, antas bära egen skuld för våldtäkter, hur kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter som inte begåtts av den ”typiske våldtäktsmannen” och hur mäns våld mot kvinnor framförallt anses vara en kvinnofråga. Genom medias fokus på överfallsvåldtäkter hamnar också andra ”icke-typiska våldtäkter” i skymundan. I detta har media ett stort ansvar då de i sina framställningar av mäns våld mot kvinnor har ett val i vilka brott de rapporterar om och hur de beskriver de inblandade. I stort har detta betydelse för samhällets kamp mot mäns våld mot kvinnor och för jämställdheten mellan kvinnor och män.</p>

<p>Internetanvändning med mobila enheter såsom PDAs och smartphones är idag vanligt. De flesta webbsidor är dock designade för att visas på stationära datorer med stora skärmar. När användare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstår ofta användbarhetsproblem som i främsta hand kan kopplas till de mobila enheternas små skärmar. </p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till, då en söksida på Internet skall anpassas för att presenteras på mobila enheter med små skärmar.</p><p>Studien bestod av tre olika faser, där den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot små skärmar. I den andra fasen utvecklades två olika prototyper av en befintlig söksida på Internet, anpassade för små skärmar. I den tredje och sista fasen, utvärderades prototyperna på ett antal respondenter. Utvärderingarna bestod av uppgiftsbaserade utvärderingar med efterföljande intervjuer. Därefter analyserades resultatet av utvärderingarna utefter begrepp som behandlats i uppsatsens teoretiska del.</p><p>En slutsats som kunde dras var att flera av de designriktlinjer som idag finns för små skärmar även är lämpliga för en söksida. Studien har även resulterat i egna rekommendationer för hur en söksida kan migreras till mobila enheter med små skärmar för att vara användbar. En av dessa är att resultaten av en sökning bör presenteras kompakt så att användarna kan få en god överblick och inte behöva skrolla för mycket för att läsa dem.</p>

No description available.