The clothing industry has for long been associated to sustainability, especially concerning the environment and ethical issues. Sweden has several times been distinguished as a country with great sustainable development yet Swedish consumers consume beyond their resources. 4,2 globes would be required if the whole world consumed like we do in Sweden. In order to increase the sustainable way of consuming clothing, we have in this study researched what incentives motivates consumers to choose sustainable clothing alternatives. Moreover, we have observed how the incentives respond to the variables gender and social class. The purpose of this study is to provide with information on how Swedish consumers prioritize their incentives to sustainable clothing consumption. Furthermore we will provide marketers with useful information that could contribute to an increasing sale of sustainable garments. Referring to prior research, we have identified the most frequently used incentives concerning sustainable consumption to Environmental, Social responsibility, Consumers’ health, Quality of material, Philanthropy and Trend purpose. Through a quantitative web based survey shared within several sustainable facebook pages, we have been able to demonstrate that the previously mentioned incentives can be applied on sustainable clothing consumption as well. We have also found tendencies proving differences in prioritizing dependent on gender and social class. However, it is important to have in mind the very fact that this study is based upon respondents’ perception of themselves as sustainable consumers hence a generalized conclusion of the whole population cannot be made. Based on the study’s result we can conclude that our respondents mainly prioritize incitements with collectivistic value principles. Furthermore, these can also relate to the need for love and belongingness in Maslow’s hierarchy of needs. Our findings also show that women with high education level and income are more prone to be motivated by environmental and ethical reasons. Concerning the men, we have not found an as appearing trend as for the women hence they have showed a wider spread in their replies. Among Swedish consumers, we have found a distinct willingness to pay more for sustainable clothing options. This applies to all respondents hence the study has not established a significant difference between the genders. However, we can determine an obscure tendency in difference concerning social class hence a high income tends to increase the willingness to pay more. / Klädindustrin har sedan länge kunnat kopplas samman med hållbarhet och då närmare bestämt miljöpåverkan samt etiska frågor. Sverige är ett land som toppar listor för hållbar utveckling men ändå konsumerar svenskar utöver sina resurser och hela 4,2 jordklot hade krävts ifall hela världen konsumerat på samma sätt. För att på sikt kunna öka den hållbara klädkonsumtionen har vi i denna studie sett till vilka incitament som ligger till grund för konsumtion av hållbara plagg. Vidare har vi sett till hur prioriteringarna inom dessa incitament varierar beroende på kön och klass. Studiens främsta bidrag har varit att visa hur svenska konsumenter väljer att prioritera sin hållbara klädkonsumtion. Utöver detta akademiska bidrag ville vi även bidra med kunskap kring hur klädföretag, på ett bättre och mer effektivt sätt, kan marknadsföra sina produkter av hållbara material. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat de vanligaste förekommande incitamenteten för generell hållbar konsumtion: Miljö, Sociala förhållanden, Egen hälsa, Kvalitet på material, Filantropi samt Trendsyfte. Genom en kvantitativ digitaliserad enkätstudie som delats inom hållbara facebookgrupper har vi kunnat påvisa att dessa incitament kan appliceras även på hållbar klädkonsumtion och att då finns tendenser till skillnader i hur man prioriterar beroende på kön- och klasstillhörighet. Viktigt att ha i åtanke är det faktum att denna studie har utgått från att respondenterna själva får bedöma sina motiv och uppfattning kring deras hållbara konsumtion. Slutsatsen kan således ej påvisa ett generaliserbart resultat för hela populationen. Vi kan utifrån vår studies resultat visa att våra respondenter huvudsakligen prioriterar incitament med kollektivistisk värderingsgrund och dessa kan också kopplas samman med behoven för gemenskapsnivån i Maslows behovstrappa. Det har även framgått att det främst är kvinnor med hög utbildning och inkomst som motiveras av miljömässiga samt medmänskliga skäl. När det kommer till männen har det inte funnits en lika tydlig trend som hos kvinnorna då det förekommit större spridning i svaren. Bland svenska konsumenter har vi även funnit en villighet att betala mer för hållbara klädalternativ. Detta gäller samtliga konsumenter då studien inte funnit större skillnader mellan könen. Vi kan däremot konstatera en svag tendens till skillnader gällande klasstillhörighet då en hög inkomst tenderar öka villigheten att betala mer.