Die vorliegende Studie analysiert die Politische Ökonomie von Forstplantagen in den Tropen. Die Analyse der Makroebene zeigt dabei eine globale Perspektive auf, sowie historische Veränderungen von Paradigmen in Bezug zu Waldplantagen. Der zweite Teil der Studie analysierte Plantagen auf der Mikro-Ebene im Hinblick auf divergente geographischen Zusammenhänge, nämlich Paraguay und Indonesien. Fallstudien eignen sich hierbei, um ein vielfältiges Spektrum von Waldplantagen darzustellen, sowie Beispiele für die in der Makroebene abgeleiteten Paradigmen zu illustrieren. Abschließend verbindet die Studie die Entwicklungen der Makro-Ebene mit Belegen aus der Mikro-Analyse. Hierauf ableitend werden Empfehlungen für die Anlage zukünftiger Plantagen getätigt. Die Methodik wurde den Untersuchungsebenen in einem iterativen Prozess angepasst. Der Umfang variiert dabei von Makro- bis Mikroanalysen, sowie vom theoretischen bis zum empirischen Niveau. Auf der Makroebene wurde eine Politische-Ökonomie-Analyse und eine Untersuchung desrelevanten historischen Materials durchgeführt. Weiterhin wurden Plantagen Paradigmen anhand ausgewählter Indikatoren abgegrenzt. Für die Mikroebene wurden Fallstudien mit lokalen Interviews durchgeführt, welche Daten für eine Mehrkriterienanalyse (MCA) lieferten. Die Kombination der Mikro- und Makroanalyse erfolgte durch eine Korrelationsanalyse und wurde durch eine Diskussion abgerundet. Das Forschungsergebnis aus der globalen Analyse ist eine Typologie von sechs Paradigmen und deren Untervarianten, welche als theoretisches und analytisches Werkzeug in der Forschung zu Plantagen dienen können. Die Paradigmen wurden klassifiziert als: i) das vorindustrielle P.; ii) das kolonial industrielle und national industrielle; iii) das Schutzparadigma; iv) das soziale P.; v) das neo-liberale und modifiziert neoliberale P. und vi) das globalpolitische Paradigma. Die Ergebnisse der Fallstudien und MCA zeigen zum einen sichtbare Mängel in Plantagen unter verschiedenen Paradigmen auf und unterstreichen zum anderen positive Effekte bestimmter Paradigmen. Die MCA Bewertungspunkte zeigen zum Beispiel, dass manche Paradigmen mit dem Kriterium Landkonflikt korrelieren, oder präsentieren unterschiedliche lokale Beteiligung auf verschiedenen Plantagen, illustrieren Vorteile, die Plantagen für unterschiedliche Interessengruppen bringen. Die MCA bewertet weiter die Wirtschaftsleistung der Plantagen und vergleicht Faktoren, wie Nutzenverteilung, Rentabilität, Marktzugang und Rahmenbedingungen für Investitionen. Sie analysiert soziale Faktoren, wie Arbeitssicherheit, Zugang zu Dienstleistungen, Beteiligung oder Personalmanagement. Weiterhin werden Umweltprobleme durch die Studie aufgegriffen, z.B. Landnutzungsänderungen, Wasser- oder Boden- Auswirkungen, Lebensraumfunktion usw. Wie die vergleichende Analyse zeigt, ist die modifizierte Neoliberale Paradigma Plantage (Outgrower-Scheme) besonders geeignet, um sowohl soziale als auch wirtschaftliche Vorteile zu sichern (90 % und 84 % in den entsprechenden Feldern gegenüber dem hypothetischen Idealtyp Plantage). Andere Forschungsergebnisse deuten auf wichtige Erkenntnisse bei der Plantagenentwicklung hin, die auf der Plantagen-Ebene und bei der Gestaltung nationaler Rahmenbedingungen für den Plantagensektor berücksichtigt werden sollten. Handlungsempfehlungen für die forstwirtschaftliche, epistemische Gemeinschaft zur Gestaltung der weiteren Diskurse in Bezug auf globalen Plantagen werden ebenfalls diskutiert.

Syftet med studien var att undersöka hur GIS-baserad multikriterieanalys kan användas för att föreslå en hållbar lokalisering av ny bebyggelse på landsbygd. Covid-19 pandemin har utmanat invanda beteendemönster och värderingar. Social distansering och att arbeta på distans har blivit det nya normala och det finns anledning att tro att distansarbete kommer att vara mer accepterat även efter det att pandemin är över. Redan innan pandemin fanns en svagt uppåt-gående trend med befolkningsökning i tätortsnära landsbygdssamhällen. Om attraktionen för bostäder inom tätortsnära landsbygdssamhällen ökar blir det viktigt att fundera på hur en nyetablering av bebyggelse kan ske på ett så håll-bart sätt som möjligt. En fallstudie genomfördes över ett mindre landsbygds-samhälle med fokus på att identifiera utmaningar ur hållbarhetssynpunkt och vilka kriterier som är viktiga att beakta vid lokalisering av nya bostäder. Plats-analys, enkät och intervju användes för att välja ut kriterier till den GIS-baserade multikriterieanalysen och för att utvärdera resultatet. En enklare känslighetsanalys genomfördes för att bedöma om den valda metoden var robust och vilken inverkan de olika kriterierna och deras viktning hade på slut-resultatet. Fem platser med en area större än 1000 m² pekades ut i analysen som de bäst lämpade platserna för lokalisering av nya bostäder. Vid utvärde-ringen av platserna i verkligheten visade sig samtliga ha brister som förbisetts i analysen. När slutresultatet vidgades till att inkludera även de näst bästa plat-serna uppvisade flera av platserna potential för etablering av nya bostäder. Slutsatsen av studien var att GIS-baserad multikriterieanalys innebär många osäkerhetsfaktorer och att det är viktigt att valet av kriterier anpassas till för-utsättningarna inom studieområdet för att resultatet ska bli tillförlitligt. Resul-tatet från GIS-baserad multikriterieanalys behöver utvärderas noggrant och be-slutsfattare bör inte enbart koncentrera sig på platserna med de högsta värdena i analysen utan behålla ett bredare perspektiv och även utvärdera de näst bästa platserna. Ett spektrum av kriterier som inbegriper såväl miljömässiga som so-ciala och ekonomiska aspekter av hållbarhet ökar förutsättningarna för att den föreslagna lokaliseringen ska bli så hållbar som möjligt. GIS-baserad multi-kriterieanalys kan, rätt använd, vara ett värdefullt verktyg för att hitta en så hållbar lokalisering som möjligt för nya bostäder på landsbygd. / The aim of the study was to examine how GIS-based multicriteria analysis can be used to propose a sustainable location for new buildings in rural areas. The Covid-19 pandemic has challenged behavior patterns and values. Social distancing and remote work have become the new normal and there is reason to believe that remote working will be more accepted when the pandemic is over. There was an upward trend of population growth in rural communities close to urban areas even before the Covid-19 pandemic. If the attraction for housing in rural communities increases, it will be important to consider how a new establishment of buildings can take place in a sustainable way. A case study was conducted over a small rural community. Focus for the study was identification of challenges from a sustainability point of view and conside-ration of the most important criteria when locating new houses. Place ana-lysis, questionnaire and interview were methods used to select criteria for the GIS-based multicriteria analysis, and evaluation of the results. A simplified sensitivity analysis was performed to assess the robustness of the chosen method and impact of criteria weighting on the result. Five sites with an area larger than 1000 m² were pointed out in the analysis as the most suitable for new housing. In the evaluation of the sites, they all turned out to have short-comings that were overlooked in the analysis. When the result was expanded to include even the second-best places, several of the places showed potential for new housing establishment. The conclusion of the study was that GIS-based multicriteria analysis involves many uncertainty factors and study area conditions must be considered then criteria choices are made for the result to be reliable. The result of the analysis needs to be carefully evaluated and de-cision-makers should not only concentrate on the places with the highest value in the analysis but maintain a broader perspective and evaluate the second-best places as well. A criteria spectrum including both environmental, social, and economic aspects of sustainability increase the probability for the proposed locations to be truly sustainable. GIS-based multi-criteria analysis can be a valuable tool in finding a location as sustainable as possible for new housing in rural areas, if used correctly.

Die vorliegende Studie analysiert die Politische Ökonomie von Forstplantagen in den Tropen. Die Analyse der Makroebene zeigt dabei eine globale Perspektive auf, sowie historische Veränderungen von Paradigmen in Bezug zu Waldplantagen. Der zweite Teil der Studie analysierte Plantagen auf der Mikro-Ebene im Hinblick auf divergente geographischen Zusammenhänge, nämlich Paraguay und Indonesien. Fallstudien eignen sich hierbei, um ein vielfältiges Spektrum von Waldplantagen darzustellen, sowie Beispiele für die in der Makroebene abgeleiteten Paradigmen zu illustrieren. Abschließend verbindet die Studie die Entwicklungen der Makro-Ebene mit Belegen aus der Mikro-Analyse. Hierauf ableitend werden Empfehlungen für die Anlage zukünftiger Plantagen getätigt. Die Methodik wurde den Untersuchungsebenen in einem iterativen Prozess angepasst. Der Umfang variiert dabei von Makro- bis Mikroanalysen, sowie vom theoretischen bis zum empirischen Niveau. Auf der Makroebene wurde eine Politische-Ökonomie-Analyse und eine Untersuchung desrelevanten historischen Materials durchgeführt. Weiterhin wurden Plantagen Paradigmen anhand ausgewählter Indikatoren abgegrenzt. Für die Mikroebene wurden Fallstudien mit lokalen Interviews durchgeführt, welche Daten für eine Mehrkriterienanalyse (MCA) lieferten. Die Kombination der Mikro- und Makroanalyse erfolgte durch eine Korrelationsanalyse und wurde durch eine Diskussion abgerundet. Das Forschungsergebnis aus der globalen Analyse ist eine Typologie von sechs Paradigmen und deren Untervarianten, welche als theoretisches und analytisches Werkzeug in der Forschung zu Plantagen dienen können. Die Paradigmen wurden klassifiziert als: i) das vorindustrielle P.; ii) das kolonial industrielle und national industrielle; iii) das Schutzparadigma; iv) das soziale P.; v) das neo-liberale und modifiziert neoliberale P. und vi) das globalpolitische Paradigma. Die Ergebnisse der Fallstudien und MCA zeigen zum einen sichtbare Mängel in Plantagen unter verschiedenen Paradigmen auf und unterstreichen zum anderen positive Effekte bestimmter Paradigmen. Die MCA Bewertungspunkte zeigen zum Beispiel, dass manche Paradigmen mit dem Kriterium Landkonflikt korrelieren, oder präsentieren unterschiedliche lokale Beteiligung auf verschiedenen Plantagen, illustrieren Vorteile, die Plantagen für unterschiedliche Interessengruppen bringen. Die MCA bewertet weiter die Wirtschaftsleistung der Plantagen und vergleicht Faktoren, wie Nutzenverteilung, Rentabilität, Marktzugang und Rahmenbedingungen für Investitionen. Sie analysiert soziale Faktoren, wie Arbeitssicherheit, Zugang zu Dienstleistungen, Beteiligung oder Personalmanagement. Weiterhin werden Umweltprobleme durch die Studie aufgegriffen, z.B. Landnutzungsänderungen, Wasser- oder Boden- Auswirkungen, Lebensraumfunktion usw. Wie die vergleichende Analyse zeigt, ist die modifizierte Neoliberale Paradigma Plantage (Outgrower-Scheme) besonders geeignet, um sowohl soziale als auch wirtschaftliche Vorteile zu sichern (90 % und 84 % in den entsprechenden Feldern gegenüber dem hypothetischen Idealtyp Plantage). Andere Forschungsergebnisse deuten auf wichtige Erkenntnisse bei der Plantagenentwicklung hin, die auf der Plantagen-Ebene und bei der Gestaltung nationaler Rahmenbedingungen für den Plantagensektor berücksichtigt werden sollten. Handlungsempfehlungen für die forstwirtschaftliche, epistemische Gemeinschaft zur Gestaltung der weiteren Diskurse in Bezug auf globalen Plantagen werden ebenfalls diskutiert.:CHAPTER 1 – INTRODUCTION AND RESEARCH DESIGN 1 1.1 Introduction: The Changing Climate for Plantations 1 1.2 Problems with defining forest plantations 4 1.3 Aim and structure of the study 6 1.4 Theory: Political Economic Approaches to Forestry 8 1.4.1 Political economy’s field of investigation 8 1.4.2 Applications to forestry research 12 1.4.3 Theoretical approach in this study 14 1.5 Research Design 18 1.5.1 Theoretical framework 18 1.5.2 Goals and Objectives of the study 20 CHAPTER 2 – METHODOLOGY 22 2.1 Overview of the methodology and data gathering techniques 22 2.2 Methodology in studying paradigm change 23 2.3 Methodology applied in case-studies 26 2.3.1 Case selection 26 2.3.2 Data gathering for the comparative multiple case-study and MCA 30 2.3.3 Questionnaire design 32 2.4 Methodological issues in integrating the levels 35 2.5 Methodology for alternative explanations to the paradigm concept 35 2.6 Research ethics 36 CHAPTER 3 – TROPICAL FOREST PLANTATIONS AND THE GLOBAL ECONOMY: FROM TIMBER TRADE TO CARBON OFFSETTING 37 3.1 Raw material for international markets 39 3.2 Adding value domestically: Shift in the role and scale of tropical plantations 42 3.3 From Rio until the present: Certification and carbon forestry? 46 3.4 Necessary expansion of plantations, uncertain impacts 50 3.5 From the political economy to the plantation paradigms 53 CHAPTER 4 – PLANTATION PARADIGMS AND A GLOBAL PERSPECTIVE ON FOREST PLANTATIONS 55 4.1 Roots and applications of the concept of a paradigm in forestry 55 4.2 Global political and social context for plantation forestry 57 4.3 Typology of Plantation Paradigms 60 4.4 Empirical application of the paradigm typology 69 4.4.1 Country Case I: Paradigms and the development of plantations in Paraguay 69 4.4.2 Country Case II: Paradigms and the development of plantations in Indonesia 73 CHAPTER 5 – PLANTATIONS FROM A LOCAL PERSPECTIVE: CASE STUDIES OF SELECTED PLANTATIONS FROM PARAGUAY AND INDONESIA 84 5.1 Plantation case studies in Paraguay 84 5.1.1 Case study I: Smallholder plantation with development aid, San Pedro Department 84 5.1.2 Case study II: Smallholder plantation with Clean Development Mechanism (CDM), Paraguarí Department 86 5.1.3 Case study III: Out-grower schemes in Itapúa Department 88 5.1.4 Case study IV: Enterprise POMERA, Alto Parana Department 90 5.2 Plantation case studies in Indonesia 92 5.2.1 Case study V: Community plantation through Community Forest Owners Association APHR, Wonosobo Regency, Java 92 5.2.2 Case study VI: State enterprise Perum Perhutani, Randublatung Reg., Java 94 5.2.3 Case study VII: Enterprise Musi Hutan Persada (MHP), Muara Enim Regency, Sumatra 96 5.3 Multi-Criteria-Analysis of the plantation case studies 99 CHAPTER 6 – INTEGRATION AND DYNAMICS BETWEEN THE GLOBAL, NATIONAL, AND LOCAL LEVELS 104 6.1 Comparative analysis: Global paradigms and the local performance of selected plantations. Assumptions vs. Observations 104 6.1.1 Industrial national paradigm reflected in Case study VI (Perum Perhutani in Randublatung, Indonesia) 105 6.1.2 Social paradigm reflected in Case study I (PMRN in Paraguay) and Case study V (Community Forest Owners Association in Indonesia) 108 6.1.3 Neoliberal paradigm reflected in Case study IV (POMERA in Paraguay) and Case study VII (MHP in Indonesia) 111 6.1.4 Neoliberal modified paradigm reflected in Case study III (Out-grower scheme in Itapúa, Paraguay) 115 6.1.5 Global political paradigm reflected in Case study II (CDM in Paraguay) 118 6.2 Explaining divergences – on the unpredicted observations 121 6.3 Strengths and weaknesses of the studied paradigms 127 CHAPTER 7 – METHODOLOGICAL CHALLENGES AND ALTERNATIVE EXPLANATIONS 129 7.1 Methodological challenges of the paradigm approach 129 7.2 The paradigm concept and alternative explanations 130 7.3 Other limitations of the political economic research on plantations 133 7.3.1 Problem with reliable data and changing plantation definitions 134 7.3.2 Problems of explorative research 134 7.3.3 Problems with indicator setting 134 7.3.4 Problem of single-case study dominance 135 CHAPTER 8 – LESSONS LEARNED 136 8.1 Lessons from the global historical paradigm analysis 136 8.2 Lessons from the case studies 138 8.2.1 Paraguay 138 8.2.2 Indonesia 140 8.2.3 Best practices from the local plantation case studies 143 8.3 Conclusions 150 8.4 Outlook: The future political economy of tropical forest plantations 154 8.5 Next steps – identifying further research gaps and directions 155 REFERENCES 157 ANNEXES Annex to Chapter 3 178 3.1 Historical global plantations’ development with a focus on the species 178 Annex to Chapter 4 181 4.1 Word Forestry Congresses 1926-2009: Snapshots on key issues in forestry, tropical forestry and plantations 181 4.2 Changing plantation discourse: a content analysis of Unasylva 193 Annex to Chapter 5 199 5.1 Steps of the MCA analysis 199 5.1.1 Data normalization table 199 5.1.2 Clusters of indicators used in the data analysis 202 5.1.3 Final synthetic index 204 5.2 Questionnaires 204 Annex to Chapter 6 208 6.1 Detailed Comparative analysis: Global paradigms and the local performance of selected plantations. Assumptions vs. observations 208 6.1.1 Comparative figures 209 6.1.2 Comparative analysis according to the paradigms 217 6.1.3 Summary of confirmed and unobserved elements 235 6.1.4 Correlation analysis 236

The aim of this thesis is to create a tool which quantifies qualitative measures into an indicator system. The system is created on behalf of a company which is associated with investments in new technologies on the energy market. The indicator system is to take into consideration important factors in the first part of an investment cycle, in other words, the screening phase. Qualitative measures will, in each indicator, become quantified and will together create a weighted grade on a potential investment that can help the investor decide whether or not to move forward with said investment. The aim of the thesis is also to evaluate the indicator system on current possible investment options in order to analyse and discuss how the final product will work in the investor company ́s actual context. The method consists of two main parts, a gap analysis which is conducted within the investor company and its owners and a compilation of which indicators that are of greatest importance in a screening phase according to earlier research. The main result of the study is the full indicator system which consist of four indicators: technology readiness of the potential investment, contextual analysis of the potential investment, diversity within the company and the financial burn rate of the company. When applied to current potential investments the result showed that there was negligible to moderate correlation between the indicators, which was important for the system to be validated. It was also concluded that a potential investment should exceed 60 percent of the possible maximum grade in order to pass through the screening phase. The results also showed that there were four apparent gaps, namely consensus between the involved actors, utilization rate of the organizations competencies, to enter new markets and the right competency to do so. The future potential investments of the investor company should therefore aim to fill in these gaps in order to strengthen the role of the company. If doing so while using the indicator system, the risks of choosing investment options that does not fit into the investor company ́s context, will be minimized.

Purpose: In 2016, the construction industry produced 21% of Sweden's total carbon dioxide emissions. To reduce these emissions, an alternative is to choose building components from an environmental perspective. At the same time, the client of the building wants to keep the costs of production down. An multi criteria analysis is a tool for weighing different aspects against each other. In this report environmental aspects and the economic aspects of three different slabs will be compared and analyzed to facilitate the choice of slabs. The slabs that have been analyzed are solid concrete slabs, filigree floor slabs and composite slabs of wood and concrete. Method: The report is based on a reference project of an office building with a span of 6 m and an area of 1000 m2 located in Jönköping. This information is used for calculating requirements and transport. To obtain the desired results, an Life Cycle Assessment and a cost analysis have been performed along with a document analysis as well as contact with suppliers of the slabs. The results from the Life Cycle Assessment and the cost analysis were then used to perform an multi criteria analysis where the various aspects were weighed together. Interviews were conducted to strengthen the weighing in multi criteria analysis and to find out how the choice of beams currently applies to the company PEAB. Findings: The results from the document analysis show that filigree floor slabs are the most advantageous when it comes to finances and that wood and concrete slabs are most advantageous from an environmental point of view. In the analysis of the empirical data collected from the interviews, it is shown that the financial aspect is more important and should be weighted higher than the environmental aspect in the multicriteria analysis. Multi criteria analysis shows that filigree floor is the most advantageous in both economy and environment. During the planning and in the choice of flooring, finances are one of the most important aspects, but also the working environment and the ease of installation. Implications: The conclusion of this report is that the filigree floor slabs are the most advantageous choice of floor slabs in terms of both economic and environmental aspects. This flooring is also shown to be the flooring that is often chosen for buildings similar to the work's reference project. This result is considered to be general for similar constructions as the reference project. Limitations: The work only considers the Life Cycle Assessment category Climate impact and greenhouse gases and considers only the period of cradle to gate (A1-A4). The costs that are calculated are for the purchase of flooring and materials, installation and transport / Syfte: Byggbranschen producerade år 2016 21% av Sveriges totala koldioxidutsläpp. För att minska dessa utsläpp är ett alternativ att välja byggdelar utifrån miljöperspektiv. Samtidigt vill byggherren hålla ner kostnaderna för produktionen. En multikriterieanalys är ett verktyg för att väga olika aspekter mot varandra. I detta arbete kommer miljöaspekter och de ekonomiska aspekterna för tre olika bjälklag att jämföras och analyseras för att underlätta vid val av bjälklag. Bjälklagen som analyserats är massivt betongbjälklag, plattbärlag samt samverkansbjälklag utav trä och betong. Metod: Arbetet utgår ifrån ett referensprojekt om en kontorsbyggnad med en spännvidd på 6 m och en yta på 1000 m2 beläget i Jönköping. Dessa uppgifter används för beräkning av krav samt transport. För att få fram de resultat som önskas har en livscykelanalys och en kostnadsanalys utförts utefter en dokumentanalys samt kontakt med leverantörer av bjälklagen. Resultatet ifrån livscykelanalysen och kostnadsanalysen användes sedan för att utföra en multikriterieanalys där de olika aspekterna vägdes samman. Intervjuer utfördes för att stärka vägningen i multikriterieanalysen samt för att få reda på hur valet av bjälklag går till för nuvarande på företaget PEAB. Resultat: Resultatet från dokumentanalysen visar att plattbärlag är det mest fördelaktiga när det gäller ekonomi och att samverkansbjälklag av trä och betong är mest fördelaktigt ur miljösynpunkt. I analysen av den insamlade empirin från intervjuerna visas det att ekonomiaspekten är viktigare och borde viktas högre än miljöaspekten i multikriterieanalysen. Multikriterieanalysen visar på att plattbärlag är det bjälklag som är mest fördelaktigt inom både ekonomi och miljö. Under projekteringen och i valet av bjälklag är ekonomi en av de viktigaste aspekterna men även arbetsmiljön och lättheten att montera. Konsekvenser: Slutsatsen av detta arbete är att plattbärlaget är det mest fördelaktiga valet av bjälklag med tanke på både ekonomi- och miljöaspekter. Detta bjälklag visas också vara det bjälklag som ofta väljs för byggnader liknande arbetets referensprojekt. Detta resultat anses vara generellt för liknande konstruktion som referensprojektet. Begränsningar: Arbetet tar enbart hänsyn till livscykelanalyskategorin Klimatpåverkan och växthusgaser och avser enbart vagga till grind (A1-A4). De kostnader som beräknas är för inköp av bjälklag och material, montering samt transport.

Measures to mitigate climate change has never been a more pressing matter thanit is today and the global debate over energy security, environmental decline andlimited resources is heated, which motivates decision makers and leaders to searchfor alternative energy sources, renewable sources. The Swedish government has seta goal to make its entire domestic electricity production 100 % renewable and phaseout energy production based on fossil fuels entirely by year 2040, where wind powerwill contribute largely to that goal. This study aimed to generally analyse where itwas suitable and not suitable to establish wind turbines with respect to ecological,social and economical values to achieve sustainable development.To do this, a multi-criteria analysis was conducted based on the analytical hierarchyprocess method with the extension of combining it with fuzzy triangular numbersand then comparing the two methods. Ecological values were set as protected areasand not suitable for wind turbine placement. Relevance of social and economicalvalues in relation to each other were differentiated by asking five experts in the fieldof wind power as renewable energy to perform a pairwise comparison between eightdifferent factors. This resulted in relative weights illustrating the importance ofeach factor. These weights were then brought into a GIS environment where theywere modelled for suitability along with areas subjected to formal protection andother land use acting as constraints in Ragunda municipality and Västernorrlandcounty. Different scenarios were modelled that did or did not include areas forreindeer husbandry as a constraint. The final suitability maps were then comparedto existing wind turbines as well as areas of national interest for wind power inSweden.Results showed that good wind conditions was the most prominent factor to consider when siting wind turbines. No significant difference was observed when fuzzyanalytical hierarchy process was used instead of the classic analytical hierarchy process when modelling suitable wind turbine placement in a GIS environment. Ananalytical methodology combined with multi-criteria analysis applied in this studyshow that potential suitable areas that has not yet been exploited by wind powerexists both in Ragunda and Västernorrland that takes into account ecological, socialand economic criteria to support sustainable development. / Åtgärder för att förhindra klimatförändring har aldrig varit en mer angelägen frågaän den är idag och den globala debatten om energisäkerhet, miljöförstöring och begränsade resurser har väckt intresset hos många världen runt att påverka beslutsfattareoch ledare att titta på alternativa energikällor, förnybara källor. Svenska regeringenhar som mål att göra hela sin inhemska elproduktion till 100 % återförnybar ochfasa ut energiproduktion baserad på fossila bränslen helt till år 2040, där vindkrafttill stor del kommer att bidra till det målet. Denna studie syftade till att översiktligtanalysera var vindkraft är lämplig och inte lämplig att lokalisera med avseende påekologiska, sociala och ekonomiska värden för hållbar utveckling.För att göra detta genomfördes en multikriterieanalys baserad på metoden ’analytical hierarchy process’ med förlängningen av att kombinera den med ’fuzzy triangularnumbers’. Ekologiska värden sattes som skyddade områden ej lämpliga för etableringav vindkraft. Relevans av ekonomiska och sociala värden i förhållande till varandradifferentierades genom att tillfråga fem sakkuniga yrkesutövare inom vindkraftsområdet att göra en parvis jämförelse mellan åtta olika faktorer. Denna jämförelseresulterade i relativa viktningar som illustrerar vikten av varje faktor. Dessa vikter fördes sedan in i en GIS-miljö där de modellerades för lämplighet tillsammansmed områden som har formellt skydd och annan markanvändning vilket fungeradesom begränsade områden i Ragunda kommun och Västernorrlands län. Olika scenarier modellerades som inkluderade eller inte inkluderade områden för renskötselsom ett begränsningsområde. De slutliga lämplighetskartorna jämfördes sedan medbefintliga vindkraftverk samt områden av riksintresse för vindkraft i Sverige.Resultaten visade att goda vindförhållanden var den mest framträdande faktorn attta hänsyn till vid placering av vindkraftverk. Ingen större skillnad observerades nären ’fuzzy analytical hierarchy process’ användes istället för den klassiska ’analyticalhierarchy process’ när lämplig lokalisering av vindkraftverk modellerades i en GISmiljö. En analytisk metodik med hjälp av multikriterieanalys som applicerades i denhär studien visar på potentiellt lämpliga områden som ännu inte har utnyttjats avvindkraft finns både i Ragunda och Västernorrland som tar hänsyn till ekologiska,sociala och ekonomiska kriterier för att stödja hållbar utveckling. / Vindval

Recognizing the imperative transition towards renewable energy sources to combat climate change, this study explores the outlooks for offshore wind power in Norway, a country endowed with extensive coastlines and favourable wind conditions. The thesis sets out to support decision-making processes by synthesizing contemporary research and applying context-specific insights to the southern half of the Norwegian economic zone (NEZ) into a comprehensive Spatial-Multi-criteria Analysis (SMCA). Through meticulous research, sub-criteria relevant to the geographical information systems-based SMCA are identified across four major categories: Wind, Techno-economic, Environ-mental, and Social considerations. Through the adoption of the Analytic hierarchy process (AHP) framework, the analysis generates suitability maps for all identified sites within the NEZ, facilitating a ranking procedure for both floating and bottom-fixed sites. By, among else, incorporating potential grid connection points and distance to suitable ports, this thesis offers a novel contribution to the limited body of literature on offshore wind power SMCA in the NEZ. Additionally, through state of the art data sets on mammal presence and cumulative impact on seabirds, the study not only advances the academic discourse on offshore wind power planning but also offers practical tools for policymakers and industry practitioners. The findings underscore the complexity of offshore wind farm siting, highlighting the impor-tance of a balanced consideration of various criteria to ensure sustainable and economically viable energy production. Significantly, amongst sites suitable for floating foundations, Ves-tavind A emerges as the prime location for wind farm development. The bottom rankings, however, are claimed by different sites depending on which weighting schema is applied. For future studies on the topic, important building blocks include incorporating data on seabed conditions such as geology and sloping into the SMCA alongside including more sub-criteria linked to met-ocean conditions (e.g., cut-out periods of the wind turbines caused by extreme weather). / Mot bakgrund av den globala omställningen till en alltmer grön energimix utforskar denna studie utsikterna för havsbaserad vindkraft i Norge, ett land med vidsträckta kustlinjer och gynnsamma vindförhållanden. Uppsatsen syftar till att stödja beslutsprocesser genom att sammanställa samtida forskning och tillämpa insikter anpassade till den södra halvan av Norges ekonomiska zon (NEZ) i en omfattande rumslig analys. Slutprodukten blir en relativ rangordning av en uppsättning områden som alla, enligt norska myndigheter, lämpar sig för installation av havsbaserad vindkraft. Genom noggrann efterforskning identifieras olika faktorer (subkriterier) som anses rel-evanta för den rumsliga analysen, dessa delas up i fyra övergripande kategorier: Vind, Tekno-ekonomiska faktorer, Miljöaspekter och Sociala aspekter. Med hjälp av en särskild viktningsmodell, där faktorerna ställs mot varandra och prioriteras utifrån deras relativa betydelse, genereras lämplighetskartor för alla platser inom studieområdet. Denna process ligger sedermera till grund för den ovannämnda rangordningen och görs både för platser som är tänkta för flytande och bottenfast havsbaserad vindkraft. Genom att bland an-nat inkludera potentiella anslutningspunkter till elnätet och avstånd till hamnar, som speficifkt lämpars sig för vindturbininstallationer, bidrar detta forskningsarbete med nytt innehåll till den vetenskapliga litteraturen. Därtill kan studien, utöver att bidra till den akademiska diskursen, komma att fungera som ett praktiskt verktyg för beslutsfattare och yrkesverksamma inom industrin. Resultaten påminner läsaren om komplexiteten i placeringen av havsbaserade vindkraftverk, vilket bekräftar vikten av en balanserad beaktning av olika kriterier. Detta för att kunna säkerställa att nya energiprojekt presterar bra utifrån ett miljömässigt och socialt perspektiv samtidigt som den ekonomiska lönsamheten säkras. Sett till de områden som studien utreder framstår Vestavind A som det bäst lämpade området för utveckling av havsbaserad vindkraft. De lägsta placeringarna upptas emellertid av olika platser beroende på hur de olika kriterierna viktas. Några förslag på hur denna studie kan utvecklas för att fortsatt kunna bidra till nya insikter inom forskningsområdet är att inkludera data om bottenförhållanden (exempelvis geologi och lutning) i den rumsliga analysen, samt att addera subkriterier med en naturlig koppling till meteorologiska aspekter såsom avbrottsperioder för vindturbiner till följd av extremväder.

In an ever-changing world as ours, the population increases rapidly. There will be great challenges for urban planning when it comes to finding effective, optimized and sustainable solutions. The city planners must find the most optimal way of land usage and one way of reaching this can be obtained through a land-suitability analysis. Land-suitability analysis can be described as a combination of both Geographic information system (GIS) and Multi-criteria analysis (MCA) and is used to obtain the most optimal position for a specific land usage, e.g. residential areas. GIS and MCA can both be used separately but can also be used as described in a combination. The aim of this study is to compare two different municipalities, Nordanstig and Sundsvall, and how the weighting of social functions in planning housing projects differs in them. Another purpose is to compare two different MCA weighting methods and how they affect the final results. The methods used were Analytical Hierarchical Process (AHP) and Fuzzy AHP (FAHP). Using the output of the poll and the interviews from the representatives of the two municipalities weights were computed. The purpose of the study is to find suitable locations where residential areas can be built. The result of the study shows that the officials ranked the weights of the social functions in a new residential area differently. The respondent from Sundsvall ranks public transportation as the most important factor, while the respondent from Nordanstig ranks larger road/railway the highest. The final results end up in the same urban areas in both AHP and Fuzzy AHP methods. The main differences between them are the sizes of the areas and their exact extents. The biggest area was achieved through Sundsvall’s FAHP weighting and was located in the urban area of Gnarp. The area was about 118.5 hectare in size. To check whether the results can be considered appropriate a sensitivity analysis has been performed, using inverted weights taken from the poll and the interviews. / I en värld där befolkningen ökar kraftigt och är i ständig förändring, där ställs samhället och dess beslutsfattare inför stora utmaningar. En av dessa utmaningar är att planera samhällen på ett effektivt och optimerat sätt, som även innefattar hållbara lösningar. Med en strävan att på bästa sätt använda marken i staden, samhället och landet så kan en lämplighetsanalys användas. En lämplighetsanalys är en kombination av att använda Geografisk informationssystem (GIS) och multikriterieanalys (MKA) för att få fram den mest lämpliga platsen som för exempel ett bostadsområde. Både GIS och MKA är var för sig viktiga delar i samhället som även kan användas i kombination. Studiens syfte är att jämföra två kommuner, Nordanstig och Sundsvalls kommun, och deras olika viktning av samhällsfunktioner vid bostadsplanering. Det andra syftet är att jämföra hur två olika MKA metoder påverkar de slutliga resultaten. De två olika metoderna är Analytisk hierarkisk process (AHP) och Fuzzy AHP. Med hjälp av enkät och intervjuer av representanterna från kommunerna så tas vikter fram. De tillfrågade var tjänstemän från de två kommunerna, en från vardera kommunen. Målet med studien är att få fram områden där bostadsområden kan byggas, med hjälp av en multikriterieanalys. En bostadsplanering som tar in hållbarhets aspekter tidigt strävar mot att bidra till ett miljövänligare samhälle, aspekter som busshållplatser och park och fritid. Resultatet visar att de olika tjänstemännen rangordnar kriterierna olika på vad som är viktigast när det kommer till samhällsfunktioner i ett nytt bostadsområde. Representanten från Sundsvall rangordnar Kollektivtrafiken högst och representanten från Nordanstig rangordnar Större väg/järnväg högst. Slutresultatet visar att placering av bostadsområdet hamnar vid AHP metoden ungefär vid samma orter som vid Fuzzy AHP metoden. Det som skiljer är storleken på de olika områden och deras mer exakta utbredning. Det största området blir enligt Sundsvall viktning till FAHP och beläget i tätorten Gnarp, ytan blir då ca 118,5 ha stor. För att kontrollera om resultatet kan anses vara lämpligt har en känslighetsanalys gjorts, genom inverterade vikter tagna från enkäten och intervjuerna.

Förändrade förhållanden följer de allt mer påtagliga klimatförändringarna. Stora delar av samhällen är beroende av tillgång på rent vatten vilket tvingar länder till klimatanpassning. I Sverige lider många regioner av vattenbrist medan andra har tillgång en större mängd vatten. I, bland andra, Skåne väntas stora temperaturhöjningar vilket medför mer avdunstning och torrare förutsättningar. Klimatförändringarna förväntas öka trycket samhället ställer på de tillgängliga vattenresurserna. Malmö Burlöv Golfklubb (Malmö Burlöv Gk) belägen i västra Skåne är en av många som kommer påverkas av de torrare förutsättningar samt ökade mängder av näringsämnen som göder vattendragen. Deras nuvarande vattenkälla för bevattning, Sege å, saknar tillfredsställande vattenkvalitet och därmed söker golfklubben efter andra alternativ.  Syftet med examensarbetet är att identifiera och jämföra lämpligheten för tre alternativa vattenkällor för bevattning av golfbanan hos Malmö Burlöv Golfklubb jämfört en referens. Lämpligheten att användas som källa för bevattning utreds genom multikriterieanalys (MKA), med verktyget Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability (WISER). Via extern litteratur identifierades tre alternativa bevattningssystem samt ett referenssystem. Systemen vilka inkluderades i analysen var återvunnet avloppsvatten, dagvatten, dricksvatten samt bevattning med grundvatten (referens). Litteraturen över tidigare forskning visar att systemen används runt om i världen med olika framgång. I länder såsom Australien, USA och delar av mellanöstern används återvunnet avloppsvatten för bevattning av vindruvor vilket avlastar samhällets vattenresurser. I Indien har höga koncentrationer av olika skadliga ämnen uppmätts i områden där avloppsvatten, vilket endast genomgått en enkel reningsprocess alternativt ingen rening, används för bevattning. Studien betonar vikten av avancerad rening av det inkommande vattnet innan det används.  Ett flertal studier visar att en alternativ bevattning (icke-dricksvatten) ofta anses mer acceptabelt bland allmänheten. I en del av Kanadas parkområden används dagvatten för bevattning vilket visat ha en positiv effekt på människors uppfattning kring användande av alternativa vattenkällor. Studier visar även att användarna kräver en viss distans mellan vatten, från den alternativa vattenkällan, och individ. Alternativa system har därför implementerats för ändamål där exponeringen är låg, till exempel vid bevattning, vilket har visats vara gynnsamt.  I examensarbetet jämfördes de tre identifierade alternativen med referenssystemet utifrån 22 kriterier vilka inkluderar teknisk, social, ekonomisk samt miljömässig analys. Samtliga kriterier inkluderade i analysen är presenterade av verktyget WISER. Utifrån tidigare studier, rapporter samt antaganden gjordes en bedömning av alternativens prestation för varje enskilt kriterium. Resultatet som erhölls, via viktning som genomförts av kund- och marknadsansvarig på Malmö Burlöv Gk, visar att systemet som brukar dagvatten för bevattning kan anses mest lämpligt utifrån förutsättningarna för den studerade golfklubben. Systemet är det enda som erhåller ett positivt slutligt index och erhåller endast lägsta poäng för två av 22 kriterier medan det erhåller poäng vilken indikerar en likgiltig, tillfredsställande samt mycket tillfredsställande prestation för 19 av 22 kriterier. Utifrån resultatet ges därför rekommendationen att dagvatten för bevattning är det mest lämpliga alternativet för Malmö Burlöv Gk men att justeringar av systemet behöver genomföras innan implementering.  Känslighetsanalysen visar dock att resultatet begränsas av golfklubbens ekonomiska tillgångar vilket innebär att systemet som brukar återvunnet avloppsvatten kan rekommenderas för implementering om golfklubben kan beviljas bidrag. Övriga system kan inte uteslutas vara lämpliga alternativ då en MKA och WISER endast ger en indikation vilket system som är att föredra relativt de andra alternativen och inte hur alternativen presterar jämfört riktlinjer, standarder och regler. / Climate change has become a world known phenomenon. Parts of societies are dependent on the availability of clean water which puts a greater pressure on nations to adapt to the changing climate. Many regions in Sweden, Scania amongst others, is affected by water scarcity and therefore, societies are predicted to put a greater pressure on water sources used throughout the communities. A golf course located in western part of Scania, Malmö Burlöv Golf club (Malmö Burlöv Gk), will be one of many that will be impacted by the droughts and the increase of fertilizers in watercourses. Their current water source, the water course Sege å, used for irrigation has an inadequate water quality which has caused Malmö Burlöv Gk to seek other options.  The aim of the master thesis is therefore to identify and compare the suitability for irrigation purpose of three alternative water sources at Malmö Burlöv Gk. The comparison was made in Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability (WISER) which is a new multi-criteria analysis (MCA) tool. Three alternatives were identified by reading literature and previous studies. The three systems included in the analysis were recycled wastewater from Sjölunda wastewater treatment plant, stormwater and drinking water. Previous studies indicated that similar systems, for example recycled wastewater, were used in many different parts of the world, with different levels of success. In Australia, the US, and parts of the middle east the use of wastewater for irrigation of grapes allowed clean water to be reallocated for other purposes. However, in India, where untreated wastewater was most used high concentrations of harmful substances could be found in the crops and ground where the water was used.  In the master thesis the three alternatives were compared to a reference system, irrigation with groundwater, based on 22 criteria which were chosen from WISER. The criteria were based on social, technical, environmental, and economic aspects. Each criterion received a grading based on the performance of the alternative, which was based on previous studies, reports, and assumptions. The results show that the stormwater system is the most suitable based on the conditions at the site as it obtains a positive score (or neutral) for 19 of the 22 analyzed criteria. In addition, the sensitivity analysis show that the results are heavily dependent on the golf clubs’ economical assets. Therefore, a recommendation to implement stormwater system with a few adjustments or, if grants can be found, the system for recycled wastewater is made.  Furthermore, the choice of methodology (MCA) will have an impact on the results where for example, scoring will affect the relative grading. In addition, an MCA and WISER can only decide which alternative will be considered more suitable compared to the rest of the alternatives and not if it is applicable at the site. The performance of the alternatives relative existing guidelines and laws must be investigated before implementing the chosen system. It is therefore important to recognize the rest of the alternatives as suitable before proven otherwise.

Les récentes évolutions des technologies de l'information et de la communication font qu'il est aujourd'hui facile de consulter des catalogues de morceaux de musique conséquents. De nouvelles représentations et de nouveaux algorithmes doivent de ce fait être développés afin de disposer d'une vision représentative de ces catalogues et de naviguer avec agilité dans leurs contenus. Ceci nécessite une caractérisation efficace des morceaux de musique par l'intermédiaire de descriptions macroscopiques pertinentes. Dans cette thèse, nous nous focalisons sur l'estimation de la structure des morceaux de musique : il s'agit de produire pour chaque morceau une description de son organisation par une séquence de quelques dizaines de segments structurels, définis par leurs frontières (un instant de début et un instant de fin) et par une étiquette représentant leur contenu sonore.La notion de structure musicale peut correspondre à de multiples acceptions selon les propriétés musicales choisies et l'échelle temporelle considérée. Nous introduisons le concept de structure “sémiotique" qui permet de définir une méthodologie d'annotation couvrant un vaste ensemble de styles musicaux. La détermination des segments structurels est fondée sur l'analyse des similarités entre segments au sein du morceau, sur la cohérence de leur organisation interne (modèle “système-contraste") et sur les relations contextuelles qu'ils entretiennent les uns avec les autres. Un corpus de 383 morceaux a été annoté selon cette méthodologie et mis à disposition de la communauté scientifique.En termes de contributions algorithmiques, cette thèse se concentre en premier lieu sur l'estimation des frontières structurelles, en formulant le processus de segmentation comme l'optimisation d'un coût composé de deux termes~: le premier correspond à la caractérisation des segments structurels par des critères audio et le second reflète la régularité de la structure obtenue en référence à une “pulsation structurelle". Dans le cadre de cette formulation, nous comparons plusieurs contraintes de régularité et nous étudions la combinaison de critères audio par fusion. L'estimation des étiquettes structurelles est pour sa part abordée sous l'angle d'un processus de sélection d'automates à états finis : nous proposons un critère auto-adaptatif de sélection de modèles probabilistes que nous appliquons à une description du contenu tonal. Nous présentons également une méthode d'étiquetage des segments dérivée du modèle système-contraste.Nous évaluons différents systèmes d'estimation automatique de structure musicale basés sur ces approches dans le cadre de campagnes d'évaluation nationales et internationales (Quaero, MIREX), et nous complétons cette étude par quelques éléments de diagnostic additionnels. / Recent progress in information and communication technologies makes it easier to access large collections of digitized music. New representations and algorithms must be developed in order to get a representative overview of these collections, and to browse their content efficiently. It is therefore necessary to characterize music pieces through relevant macroscopic descriptions. In this thesis, we focus on the estimation of the structure of music pieces : the goal is to produce for each piece a description of its organization by means of a sequence of a few dozen structural segments, each of them defined by its boundaries (starting time and ending time) and a label reflecting its audio content.The notion of music structure corresponds to a wide range of meanings depending on the musical properties and the temporal scale under consideration. We introduce an annotation methodology based on the concept of “semiotic structure" which covers a large variety of musical styles. Structural segments are determined through the analysis of their similarities within the music piece, the coherence of their inner organization (“system-contrast" model) and their contextual relationship. A corpus of 383 pieces has been annotated according to this methodology and released to the scientific community.In terms of algorithmic contributions, this thesis concentrates in the first place on the estimation of structural boundaries. We formulate the segmentation process as the optimization of a cost function which is composed of two terms. The first one corresponds to the characterization of structural segments by means of audio criteria. The second one relies on the regularity of the target structure with respect to a “structural pulsation period". In this context, we compare several regularity constraints and study the combination of audio criteria through fusion.Secondly, we consider the estimation of structural labels as a probabilistic finite-state automaton selection process : in this scope, we propose an auto-adaptive criterion for model selection, applied to a description of the tonal content. We also propose a labeling method derived from the system-contrast model.We evaluate several systems for structural segmentation of music based on these approaches in the context of national and international evaluation campaigns (Quaero, MIREX). Additional diagnostic is finally presented to complement this work.