Spelling suggestions: "subject:"multifaktoriell"" "subject:"multifaktorielle""
1 |
Maximum Predictability Portfolio Optimization / Portföljoptimering med maximal prediceringsgradHuseynov, Nazim January 2019 (has links)
Harry Markowitz work in the 50’s spring-boarded modernportfolio theory. It gives investors quantitative tools to compose and assessasset portfolios in a systematic fashion. The main idea of the Mean-Varianceframework is that composing an optimal portfolio is equivalent to solving aquadratic optimization problem.In this project we employ the Maximally Predictable Portfolio (MPP) frameworkproposed by Lo and MacKinlay, as an alternative to Markowitz’s approach, inorder to construct investment portfolios. One of the benefits of using theformer method is that it accounts for forecasting estimation errors. Ourinvestment strategy is to buy and hold these portfolios during a time periodand assess their performance. We show that it is indeed possible to constructportfolios with high rate of return and coefficient of determination based onhistorical data. However, despite their many promising features, the success ofMPP portfolios is short lived. Based on our assessment we conclude thatinvesting in the stock market solely on the basis of the optimization resultsis not a lucrative strategy / Modern portföljteori har sitt ursprung i Harry Markowitz arbete på 50-talet. Teorin ger investerare kvantitativa verktyg för att sammansätta och utvärdera tillgångsportföljer på ett systematiskt sätt. Huvudsakligen går Markowitz idé ut på att komponera en investeringsportfölj genom att lösa ett kvadratiskt optimeringsproblem. Det här examensprojektet har utgångspunkt i Maximally Predictable Portfolio-ramverket, utvecklat av Lo och MacKinley som ett alternativ till Markowitz problemformulering, i syfte att välja ut investeringsportföljer. En av fördelarna med att använda den förra metoden är att den tar hänsyn till uppskattningsfelen från prognostisering av framtida avkastning. Vår investeringsstrategi är att köpa och behålla dessa portföljer under en tidsperiod och bedöma deras prestanda. Resultaten visar att det mha. MPP-optimering är möjligt att konstruera portföljer med hög avkastning och förklaringsvärde baserat på historisk data. Trots sina många lovande funktioner är framgången med MPP-portföljer kortlivad. Baserat på vår bedömning drar vi slutsatsen att investeringar på aktiemarknaden uteslutande på grundval av optimeringsresultatet inte är en lukrativ strategi.
|
2 |
Multifaktormodeller på den svenska marknaden - En studie av OMX Stockholm mellan 1996 och 2014 / Asset pricing models on the swedish market - A study of OMX Stockholm between 1996 and 2014Hammarfrid, Peter, Henningsson, Tom January 2015 (has links)
Bakgrund:CAPM räcker i flera tillfällen inte till för att estimera framtida avkastning. Vissa av prisavvikelsernafrån CAPM är väldokumenterade och har bestått över tid, vilket har lett till uppkomsten avkorrigerande faktorer. En modell som använder sig av två sådana korrigerande faktorer är Fama ochFrenchs tre-faktormodell. Den har testats flertalet gånger på den svenska marknaden där den visat gehögre förklaringsgrader än CAPM. År 2012 samt år 2014 presenterades två nya multifaktormodeller,som genom test på börsmarknaden i USA lyckats fånga upp prisavvikelser bättre än trefaktormodellen.Syfte:Denna studie ämnar undersöka om Fama och Frenchs fem-faktormodell samt Hue, Xue, Zhang´s Qfaktormodelltillför förklaringsvärde för Stockholmsbörsens avkastning i jämförelse med Fama-Frenchs trefaktormodell. Studien analyserar även modellernas konjunkturkänslighet samt faktorernasbetydelse.Metod:Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär. Befintliga teorier i form av multifaktormodeller förprissättning av aktier testas med hjälp av empiriska observationer från den svenska marknaden.Studien tillämpar ett kvantitativt tillvägagångssätt och ekonometriska verktyg används för attsäkerställa statistisk signifikans.Resultat:Studien visar att Q-faktormodellen inte tillför förklaringsvärde jämfört med FF3M. FF5M ger resultatsom marginellt överträffar FF3M gällande dess förklaringsgrad. Anledningen till att FF5M presterarbättre bör rimligen ligga i faktorn HML. Resultaten visar också att modellerna är instabila i kortatidsperioder men tenderar ge bättre prediktioner i lågkonjunktur relativt till högkonjunktur. / Background:CAPM isn’t in some cases sufficient for explaining expected stock return. Some of CAPM´smispricing errors are well documented and time persistent which has led rise to the usage of correctivefactors. One model that make use of two such corrective factors are the Fama and French three factormodel. It´s been comprehensively tested on the Swedish market where it has shown to achieve higherexplanatory power then the CAPM. In the year of 2012 and 2014 two new Asset Pricing Models wereintroduced, which on the US stock market better captured many of the best known anomalies.Aim:The aim of the study is to test if the Fama and French five factor model as well as the Q-factor model,could contribute to increased explanatory power beyond the three factor model. The study also analyzethe models cyclical sensitivity as well as the individual factor significance.MethodologyThe knowledge building process takes a deductive approach. Existing theories in the form of assetpricing models are tested based on empirical observations in the Swedish market. The research take aquantitative approach and make use of econometric tools in order to ensure statistic accuratesignificance.Result:This research shows no contribution of explanatory power for the Q-factor model, beyond thatachieved from the Fama and French three factor model. The five factor model achieve marginallyhigher explanatory power compared to the tree factor model. The most likely reason why FF5Machieve better results than the Q-factor model is believed to lie in the usage of the factor HML. Theresults also shows that all of the tested models are very instable when used in a short time perspective.Although there are some clear indication on increasing explanatory power in recession compared to inan ongoing bull market.
|
3 |
Hedgefonders avkastningsmönster : En kvantitativ analys av den svenska hedgefondmarknadenHolmgren, Simon, Larsson, Magnus January 2007 (has links)
<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>
|
4 |
Hedgefonders avkastningsmönster : En kvantitativ analys av den svenska hedgefondmarknadenHolmgren, Simon, Larsson, Magnus January 2007 (has links)
Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.
|
5 |
Predicting Equity Fund Returns: The Impact of the Momentum-Factor on Performance / Predicering av aktiefondsavkastning: Effekten av momentum-faktorn på prisutvecklingHovberger, Pontus, Brunlid, Hugo January 2023 (has links)
Momentum has been a persistent and robust factor in explaining excess future returns, generating great interest from investors and financial analysts. Following the financial crisis of 2008 and the Covid-19 pandemic, there have been instances of significant momentum crashes. US Equity funds are used to gain insights about the properties of momentum and its predictive ability. Momentum performance is evaluated over the period 2000 to 2023. A multifactor model is developed, using factor attribution to explain the impact on fund performance over time by factors such as risk, size, value-growth orientation and momentum. Conclusions can be made that while momentum have previously been successful in predicting future returns, particularly for growth-oriented funds, recent market situations have lead to underperformance. The multifactor model, incorporating size and value-growth orientation, suggests that momentum is not entirely responsible for the poor performance following the Covid-19 crisis. / Momentum har historiskt sett varit en framgångsrik faktor för att predicera framtida avkastning, vilket har skapat stort intresse från investerare och finansiella analytiker. Efter finanskrisen 2008 och Covid-19 pandemin har det skett signifikanta momentumkrascher. Amerikanska aktiefonder används för att undersöka egenskaperna hos momentum och dess prediktiva förmåga. Prestationen av momentum utvärderas under tidsperioden 2000 till 2023. En multifaktormodell utvecklas, som använder faktor-attribution för att förklara hur fonders avkastning påverkas över tid av faktorer såsom risk, marknadsvärde, värde/tillväxt-orientering och momentum. En slutsats dras att även fast momentum har presterat väl historiskt för att predicera framtida avkastning, särskilt för tillväxt-orienterade aktiefonder, så har den senaste tidens marknadsrörelser lett till underprestation. Multifaktormodellen, som innehåller marknadsvärde och värde/tillväxt-orientering, indikerar att momentum inte är en lika stor anledning till underavkastningen efter Covid-19 krisen.
|
Page generated in 0.076 seconds