Sammanfattning/ AbstractVi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med på engrundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på enutbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrånintervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som användsför införandet och mottagandet av genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit huren genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbildalärare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte går till.Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade påtvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss avbegreppet ”mångkulturell” för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolanoch hur detta kan förknippas med genus.Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskaphos eleverna om genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del. Vikan även konstatera att kursplanen inte förklarar vissa begrepp som skulle kunnaunderlätta undervisningen. Ett problem vi kunnat identifiera på ett övergripande sätt äratt normkritik inte förekommer i särskilt stor utsträckning vilket kunde ha bidragit tillkällkritiskt tänkande hos elever och lärare.Nyckelord: Genus,Genuspedagogik, Jämställdhet, Normer, Mångkulturell skola ochHistorieundervisning

This synopsis discusses how and why Swedish art education ought to focus on teaching visual literacy from a glocal perspective. The aim is to position Swedish art education in a glocal, multi- and intercultural context. Searches were conducted mainly on LibSearch, as well as Google Scholar. Limitations were set to 2000, and peer-reviewed material only. Sources from Sweden, Europe and the USA, dealing directly or indirectly with visual literacy, were included.The results suggest that visual literacy may be taught through graphic novels, advertisements, public art, blogs and activities with peer-assessment. Critical multicultural pedagogy, visual rubrics and transparency in assessment processes are also suggested to strengthen visual literacy. It is concluded that visual literacy may aid students’ critical understanding and awareness of visual media in a multi-, intercultural and glocal visual world. To be visually literate may give them ability to critically participate in visual culture as democratic and empathic global citizens. Further research on how teachers and students use and understand visual literacies in Swedish art education is needed.