Abstrakt  Syftet med denna undersökning är att studera vilken anpassning som är mest språkutvecklande för elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta kan möjligen leda till att pedagoger i all denna uppsjö av anpassningar som finns, kan välja och guida eleverna till att använda en anpassning som är mest språkutvecklande för eleven. Rätt anpassning kan leda till att elever utvecklar språket och på så sätt kan ta till sig ämnesstoffet.  Flera av de studier som utförts i ämnet uttrycker vikten av visuella och auditiva hjälpmedel som stöd i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Flera av undersökningarna bekräftar vikten av dessa hjälpmedel för att utveckla språket som därmed utvecklar språket och ökar förståelsen för ämnesstoffet. Undersökningarna visar att kombinationen av auditiva och visuella hjälpmedel (video) har större inverkan på elevernas förståelse kring inlärningen.  I denna studie fick en årkurs 7 där läs- och skrivsvårigheterna är allt ifrån stora till inga alls, ha en normal katederundervisning. Därefter fick eleverna tid för inlärning/repetition av innehållet antingen utan hjälpmedel eller med anpassningar kopplat till undervisningen (antingen bild- eller videostöd). Bildstödet bestod av en begreppslista där begreppen förklaras och kopplas till en bild medan videostödet bestod av korta animerade filmer. Eleverna fick därefter utföra ett test på innehållet där fokus låg på begreppsförståelse. Resultatet i denna undersökning visade att alla elever gynnades av bild- och videostöd som komplement till katederundervisningen Den anpassning som hade bäst inverkan på resultatet var videostödet, för alla elever. Då eleverna intervjuades så uttryckte även majoriteten att videostöd är en preferens vid inlärning av ämnesstoff.  Utifrån resultatet och jämförelsen med andra liknande studier så har jag dragit slutsatsen att videostöd i undervisningen visar på tendenser till att ha bäst språkutvecklande förmåga av de anpassningar som undersöktes. Trots resultatet så är det viktigt att beakta personen och att alla lär sig inte på samma sätt. Därför krävs det fler liknande studier för att kunna guida pedagoger på rätt väg till att använda ett stöd i undervisningen som passar elevens svårighet.

Syftet med studien var att lyfta fram lärares erfarenheter och uppfattningar om ett multimodalt arbetssätt i matematiken. Frågeställningarna i syftet behandlar på vilket sätt ett multimodalt arbetssätt i matematiken kan stödja andraspråkselevers lärande samt hur lärare använder modaliteter i undervisningen för andraspråkselevers delaktighet och inkludering. Studiens datainsamlingsmetod utgick med hänvisning till syftet från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad IPA-analys som kunde identifiera sex teman, vilka redogör lärarnas uppfattningar. Resultatet av studien samt tidigare forskning visar att det finns främjande fördelar med ett multimodalt arbetssätt i matematiken, men att det kräver kompetens, tid och resurser. Analysen av intervjuerna visar att lärarna förespråkar en inkluderande undervisning med varierat innehåll samt framhåller vikten av att låta eleverna möta innehållet med flera olika sinnen för att finna sitt bästa sätt att lära.

Syftet med studien var att undersöka förekomst och omfattning av kommunikativa uppgifter i läroböcker avsedd för årskurs 1 inom skolämnet matematik. Studien fokuserade även på vilket sätt att kommunicera som förekom i läroböckerna, och vilket stöd elever kan erbjudas av multimodala inslag, med särskild relevans för elever i matematiksvårigheter. Detta utgjorde studiens specialpedagogiska perspektiv. I vår studie utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv och ett multimodalt perspektiv när vi genomförde vår läromedelsanalys. Studien utgjordes av data från både kvantitativa och kvalitativa metoder.  Resultatet visade att omfattningen av kommunikativa uppgifter som uppmanade till samarbete mellan elever varierade mellan olika läroböcker. Resultatet visade även att de samarbetsuppgifter som var vanligast förekommande i de granskade läroböckerna uppmanade till kommunikation i form av par-arbete mellan elever, samt i opreciserad form. Studiens multimodala analys visade att elever i matematiksvårigheter hade goda möjligheter till stöd av multimodala inslag vid tolkning och arbete med kommunikativa uppgifter.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt språkutvecklande arbete på utvalda förskolor. Studien som tar avstamp i Kvalitetsrapport 2023 från Uppsala kommun analyserar hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja barns språkutveckling med fokus på språkförmågorna muntligt och skriftligt.  Det empiriska datamaterialet för delstudierna har samlats in genom intervjuer med fyra förskollärare från olika kommunala förskolor i Uppsala kommun. Studien består av två delstudier som båda innefattar kvalitativa intervjuer. I delstudie ett undersöktes den pedagogiska praxis som förskollärare tillämpar för att främja det muntliga språket i förskolan. I delstudie två fokuserades i stället på hur förskollärare arbetar med det skriftliga språket i förskolan. Det teoretiska ramverket utgörs av det sociokulturella perspektivet som beskriver lärande och utveckling som något som sker i samspel med andra människor.     Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna använder liknande metoder för att främja barnens språkliga utveckling, vilket återspeglas i deras beskrivningar av arbetsmetoderna. De betraktar sig själva som språkliga förebilder och resurser för barnens språkutveckling. I studien bekräftas det att förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt spelar en central roll i barns utveckling inom skriv- och läsämnen. Förskollärarnas engagemang och förmåga att vara uppmuntrande och empatiska samt möta varje barns individuella behov skapar en trygg och positiv miljö som främjar barns motivation och vilja att lära sig. Studien visar att böcker används som en viktig resurs för att stötta barns språkutveckling, fonologisk medvetenhet och läskunnighet. Boksamtal och högläsning bidrar till barnens ordförråd och sociala samspel. Förskollärarna beskriver användning av verktyget TAKK för att skapa inkludering och möjliggöra kommunikation för alla barn. Det framgår att förskollärarna har en medveten inriktning mot lärande och en djup förståelse för sitt arbete och dess betydelse.

Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv och syftet är att undersöka samspelet mellan bild ochskrift i svenska läromedel. För att ta reda på detta ligger fokus på hur semiotiska resurser och modaliteteranvänds samt på vilket sätt bild- och skriftrelationen är meningserbjudande. Studien förhåller sig även tilldet sociokulturella perspektivet som menar att eleven lär sig i samspel med omgivningen.Frågeställningarna besvaras genom en multimodal textanalys av två arbetsböcker. I resultatetframkommer det att semiotiska resurser och modaliteter används på ett varierat och betydelsefullt sätt iarbetsböckerna för att skapa ett meningsfullt lärande. Resultatet visar även att det finns samspel mellanbild och skrift som oftast är meningserbjudande. Ibland är samspelet otydligt på grund av avsaknad avnärliggande skrift, men bilden går då att tyda utifrån helheten. Utifrån resultatet sker det även enkomparativ analys av arbetsböckerna. Analysen visar på de likheter och olikheter som de bådaarbetsböckerna har.

Studiens syfte är att få inblick i hur elgitarrlärare arbetar för att få sina elever att lära sig notskrift. I bakgrundskapitlet beskrivs tidigare forskning om notläsning och notskrift. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv, vilket fokuserar på hur människor använder olika tecken för att designa sin kommunikation och sitt lärande. Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats med videoobservation som metod. Sex elgitarrlärare på olika kulturskolor har videoobserverats. Det inspelade materialet har sedan transkriberats och analyserats med fokus på de teckenskapande resurser lärarna använder i sin undervisning. I resultatet framkommer att lärarna använder såväl tal, sång, kropp, instrument, musikaliska termer och ljudande bakgrunder för att undervisa traditionell notskrift och/eller tabulatur till eleverna. I diskussionen berörs två övergripande undervisningssätt som har lyfts fram hos lärarna: en traditionell notbunden och musikteoribaserad undervisning och en tabulatur- och gehörsbaserad undervisning. / The study aims to gain insight into how guitar teachers working to get their students to learn musical notation. In the background chapter, previous research in music reading and notation is shown. As a theoretical basis the design theory perspective is used, which focuses on how people use different characters to design their communication and learning. The study is based on a qualitative research with video observation as method. Six electric guitar teachers at different arts schools have been observed using video recording. The recorded material was then transcribed and analysed with a focus on the character-building resources teachers use in their teaching. The result shows that teachers use speech, voice, body, instrument, musical terms and sounding backing tracks to teach traditional music notation and/or tablature for students. In the discussion two comprehensive teaching methods that have been highlighted by the teachers is discussed: a traditional sight-reading and music theory based teaching and a tablature and ear based instruction.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt tillämpandet av auditiva intryck hade för elevers läsupplevelse. Detta undersöktes genom en experimentell studie som genomfördes tillsammans med elever i årskurs 3. Eleverna fick då, under observation, läsa en text med och utan ljud. Resultatet från observationerna användes sedan för att urskilja eventuella likheter och skillnader i elevernas läsning utifrån de olika tillvägagångssätten. I samband med dessa observationer genomfördes även intervjuer med några av de elever som deltog i undersökningen, för att därigenom skapa en tydligare bild av elevernas individuella upplevelser av läsningen samt för att kunna stärka, bekräfta eller förkasta de tendenser som framgick under observationerna. Resultatet visade tydliga tendenser av ett möjligt samband mellan elevernas läsupplevelse och tillämpandet av auditiva intryck under läsning, där majoriteten av eleverna fick bättre inlevelse och kunde koncentrera sig mer under läsning. / The purpose of this study was to investigate which effect the application of auditory impressions had for students’ reading experience. This was investigated by an experimental study conducted together with pupils from the third grade. Students were then, under observation, reading texts with and without sound. The results of the observations were then used to identify similarities and differences in the students’ reading abilities in the two different scenarios. In conjunction with these observations, interviews were conducted with some of the students who participated in the study in order to create a clearer picture of their individual experiences of reading, and to strengthen, confirm or reject the trends that emerged during the observations. The results clearly showed tendencies of a possible connection between the students' reading experience and the application of auditory impression in reading, where the majority of students had a better involvement and could concentrate more during reading.

This essay examines how textbooks in primary geography offer readers to make changes in perspective. As the title suggests, spatial/temporal awareness and understanding of social relations are seen as interconnected aspects of what changes in perspective is about. Two contemporary textbooks used in Swedish primary school are analyzed, as well as one written in 1893 by the Swedish reform educator Anna Whitlock. The analysis is made with tools from multimodal social semiotics and critical linguistics. Understanding didactics on a basis of curriculum theory, distinguishing varied offers of meaning is seen as an important basis for making decisions in didactic practice. The essay offers arguments to support that view. A historical perspective is used to illustrate constructions of school geography in our time. Attention is paid to how the text from the 1890s introduces spatiality by letting the reader relate to the physical world, while spatiality in the texts from the 2010s is framed by social relations. When differences between the contemporary textbooks are described, some specific design choices offering varied reader interactions are suggested being crucial for inclusions/exclusions of experiences and worldviews.

Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begränsa barn i deras bildskapande. Vi använde oss av rundturer, observationer, fältnotiser och fotografering som metod. I vår analys utifrån det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget är medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgår det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen läser av outtalade regler som rummets design skapar. Samtidigt är omgivningen och kommunikationen mellan barnen en viktig faktor i barns meningsskapande. Resultatet visar att barnen lägger stor vikt på vänskap och det framgår som väsentligt i deras teckenskapande. Kommunikationen under bildskapande aktiviteter sker i flera teckensystem, d.v.s. att det sker multimodalt. Vi diskuterar även bildmaterialets status ur vuxnas och barns perspektiv.

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators. Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school. Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible. The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children. The children use ICT tools as Smartboards, computers and Ipads. With these tools, they listen to music, play games and use various utility programs, which are helping them to develop in different knowledge topics. They also developed in interaction with each other as they learn to work together, take into account and listen to each other and to wait for their turn. The educators see benefits of ICT as it doubles as a great and practical support, both for the children and for themselves. The drawbacks they see with ICT are that the activities are mostly sedentary, and that schools have poor access to equipment.