No description available.

Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

This study compares the novel Svinalängorna by Susanna Alakoski and the film version, based on the theme of exclusion. The study aims to see the potential the film can have in comparison with the book when it comes to representing the theme of exclusion in the teaching of literature as part of the upper secondary subject of Swedish. This has been investigated using coding and analysis of narrative technique. Key scenes have then been set in relation to multimodality. The result shows that exclusion generally seems to be depicted in the same way in the book and the film. At the same time, the products differ in their focus on different aspects of exclusion. The aspect of poverty, for example, is more prominent in the book, while social problems are more prominent in the film. The fact that the film is multimodal was found to reinforce the exclusion, and the result shows that the film is probably best suited for use in teaching from the point of view of film as comparison.

Syftet med studien är att undersöka hur de tillfrågade lärarna använder ljudboken i klassrummet i svenskämnet i grundskolans senare år. Därtill undersöks i vilket syfte ljudböckerna används, samt vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med ljudbok i undervisningen. Utifrån en kvalitativ enkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer med svensklärare som arbetar i grundskolans senare år framkom att tillfrågade lärare är positiva till att använda ljudböcker i klassrummet. Detta eftersom lärarna menar att ljudboken kan bidra till bland annat ökad läsmotivation, utökat ordförråd och möjlighet att upptäcka nya genrer. De frågetecken och nackdelar som nämns av respondenterna kretsar främst kring hur man praktiskt arbetar med ljudboken. Slutsatsen är att ljudböcker används alltmer i undervisningen i svenska och främst som ett substitut eller komplement för högläsning.

Läroböcker i den svenska matematikundervisningen har en lång tradition bakom sig och används frekvent, lärare har även en positiv inställning till dessa böckers innehåll och struktur. Lärobokens funktion är att den ska användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisning, den är en artefakt konstruerad för att skapa sammanhang och lära ut komplex matematik. Vi intresserade oss för att ur ett sociosemiotisk multimodalt perspektiv analysera två populära läroböcker i den svenska grundskolans matematikundervisning. Detta för att ta reda på hur väl dessa uppskattade böcker, i fråga om användning av semiotiska och multimodala resurser skapar kohesion och därmed kan antas bidra med goda möjligheter för lärande hos eleverna. Syftet med studien var att analysera två populära läroböcker i den svenska grundskolans matematikundervisning med särskilt avseende på böckernas kohesion. Vi ville undersöka om det går att avgöra om böckernas innehåll och komposition skapar kohesion och därmed goda förutsättningar för lärande. För att uppfylla vårt syfte användes följande frågeställningar: Vilka semiotiska resurser finns i läroböckerna? Vilken funktion fyller bilder i läroböckerna och i vilken utsträckning används olika typer av bilder? Hur samspelar textelement i läroböckerna? Vilka likheter eller skillnader kan observeras i de olika läroböckerna angående förutsättningar för kohesion? Analysen i arbetet är utformad utifrån sociosemiotiska och multimodala teorier om kohesion. Resultatet av analysen visade att de båda läroböckerna i studien uppvisade likheter angående vilka semiotiska och multimodala resurser som användes i böckerna, men stora skillnader angående hur och i vilken utsträckning de används. Resultatet visar även att denna typ av semiotisk-multimodal analys av läroböcker möjliggör att dra vissa slutsatser om böckers förutsättningar för kohesion men försvårar andra. Genom att analysera komposition i de båda läroböckerna skapades förutsättningar för att dra slutsatser angående böckernas grad av kohesion. Slutsatser angående vad läroböckerna bidrar med i fråga om kohesion gav även utrymme för reflektion angående vad böckerna potentiellt kan bidra med i fråga om möjligheter för lärande hos eleverna.

Sedan ett tiotal år har kommunikationen runt omkring oss expanderat och förändrat karaktär. Vi möter och använder oss av fler digitala uttrycksformer både i privata, sociala sammanhang och som verktyg i skolarbetet och på jobbet.För såväl lärare (som elever) ökar behovet att hantera de nya digitala inslagen i skolämnena och se digitala medier som en resurs och som en möjlighet till att vässa arbetet med visuell kommunikation i grundskolan.Med inspiration av designorienterad didaktisk forskning har den här undersökningen sin grund i slöjdundervisning med fokus på vad som är kännetecknande i elevers multimodala texter. Den del av slöjdämnet som handlar om designprocessen kan tydliggöra hur elevens arbete sträcker sig bortom hantverket och kopplas till kulturella uttryck i omvärlden. På så sätt skulle även nyttan av visuell orientering bli tydligare i ämnet.Studien genomfördes på en grundskola med högstadieelever. Momentet som studeras i undervisningen är slutreflektion då elever ska tolka estetiska och kulturella uttryck i sitt slöjdalster och hur digitala medier kan underlätta att visuellt kommunicera detta. I det här rika materialet som eleverna presenterar visar de på en stor kunskap kring visuella uttryck som kan utveckla slöjdämnet.Syftet är utveckla metoder att arbeta med multimodalitet och visuell kommunikation i slöjden genom digitala medier.Materialet bearbetas utifrån multimodala aspekter och ur ett designteoretiskt perspektiv med hjälp av begrepp som affordance, tecken på lärande, transformering och erkännandekulturer i syfte att titta på vilka fördelar som framträder, socialt och kunskapsmässigt, i användandet av digitala medier som ett verktyg i slöjden. Ett parallellt syfte har varit att titta på vilka estetiska och kulturella uttryck som erkänns som tecken på lärande och hur dessa urskiljer sig.

Samhället blir allt mer digitaliserat och så blir även klassrummen i skolan. I den svenska läroplanen står det att en del av undervisningen ska drivas med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger kring digitala verktygs betydelse för att skapa ett multimodalt lärande och individanpassning i ämnet biologi. Utifrån detta skapades frågeställningen: Hur kan ett individanpassat och multimodalt lärande skapas med hjälp av digitala verktyg i biologi för årskurs F-3? För att besvara frågeställningen och nå upp till studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om digitala verktyg. Hur individanpassning och multimodalt lärande kan skapas med digitala verktyg. Resultatet visar att pedagoger behöver besitta kunskapen kring användandet av digitala verktyg för att kunna delge kunskapen vidare till eleverna. Genom att välja ut och använda olika arbetssätt kan eleverna skapa ett multimodalt lärande och lektionerna kan bli individanpassade utefter elevernas behov. Vi valde att använda digitala verktygens funktion med inriktning på surfplatta, berättande texter, internet och virtual reality. Detta då mycket av den forskningen som fanns betonade att dessa funktioner är gynnande för elevernas kunskapsinlärning. Underlaget behandlar inga svenska studier, vilket hade behövts för att säkerhetsställa den nationella relevansen. För vidare forskning kring digitala verktygens användning i biologi kan eleverna arbeta med digitala verktyg i klassrummet. Efter användandet kan en utvärdering ske tillsammans med eleverna genom diskussion.

Denna studies syfte är att skapa ett analysverktyg, vilket lyfter fram kvalitativa aspekter som har betydelse vid värdering av val av filmer inom naturvetenskap för år 4–6. Många lärare använder sig av faktafilmer som ett komplement i deras undervisning, men de har inte verktygen för att värdera de otaliga faktafilmer som finns tillgängliga för lärare att välja mellan. Denna studie utgår från en multimodal teoribildning och ett multimodalt literacyperspektiv. För att analysera faktafilmer från sajten Sli.se har ett analysverktyg i form av en kodningsmanual och ett kodningsschema tagits fram utifrån tidigare forskning. Utifrån kodningsschemat har sedan sju faktafilmer från sajten Sli.se analyserat. Resultatet visar att de pedagogiska faktafilmerna uppfyller multimodala pedagogiska kvalitéer genom relation till kursplan, representation, interaktion och innehåll. Dessa multimodala pedagogiska kvalitéter gör att tittarna ökar sitt meningsskapande och därigenom ökas deras lärande.

Vi uttrycker oss multimodalt dagligen vilket innebär att vi använder olika modaliteter när vi kommunicerar med andra. Det har visat sig att om elever får möjlighet att konstruera sin egen kunskap och omformulera kunskapen genom att uttrycka sig med hjälp av en annan modalitet än ursprunget, stärker det elevens lärande, detta kallas transduction. Det är även viktigt att låta elever utforska olika sätt att uttrycka sig på i olika kontexter. Då får de möjlighet att utveckla kunskap kring hur de kan uttrycka sig beroende av vilken mottagaren av budskapet är. I mitt examensarbete belyser jag delar av den forskning som finns om hur vi kan stärka elever i sitt lärande med hjälp av multimodala texter. Syftet med min studie är att undersöka vilka semiotiska resurser eleverna väljer att använda och hur de använder resurserna när de synliggör sina kunskaper.   Inom naturvetenskaplig undervisning används ofta beskrivande texter för elever i årskurs 1–3. Det har visat sig fördelaktigt att låta eleverna beskriva och förklara samband multimodalt till exempel genom bild, film och experiment. Jag har funnit att det finns en hel del forskning kring multimodala texter, speciellt med inriktning på läroböcker. Dock finns det mindre forskning kring elevskapade multimodala texter. Därför har jag i min studie valt att göra en fallstudie där jag gör en textanalys på elevernas textproduktioner om djur för att få syn på vilka semiotiska resurser de väljer att uttrycka sig med samt vilka kvalitativa aspekter som kan identifieras. I min analys tar jag hjälp av begreppen komposition, rytm och kohesion.

I denna uppsats har två myndigheters webbaserade kommunikation analyserats ur ett kritiskt perspektiv. Detta har gjorts med syfte att undersöka hur dessa myndigheter ägnar sig åt identitetsskapande och ger uttryck för värderingar genom sin visuella och verbalspråkliga kommunikation, huruvida det finns motsättningar mellan detta identitetsskapande och de lagstadgade klarspråkskraven samt ifall det går att se influenser från en kommersiell diskurs i myndighetskommunikationens diskurs. För att göra detta har Försäkringskassans och Skatteverkets hemsidor analyserats och kontrasterats mot den kommersiella aktören Adlibris’ hemsida med hjälp av verktyg från den multimodala systemisk-funktionella grammatiken. Studiens resultat visar att de båda myndigheterna ägnar sig åt identitetsskapande och värderingsuttryck i varierande utsträckning och med hjälp av olika visuella och verbalspråkliga resurser. Resultaten visade även på att det kan finnas en viss motsättning mellan klarspråklig tydlighet och begriplighet och ett stort fokus på identitetsskapande. Sist men inte minst kunde studien visa på ett mått av kommersiella influenser i den webbaserade myndighetskommunikationen.