No description available.

Elevernas ängsla inför att tala är förekommande i engelskundervisningen där olika faktorer påverkar elevernas vilja att tala. Bland annat kan eleverna uppleva nervositet eller att de inte har de kunskaperna som krävs för att kunna vara muntligt aktiva. Dock framgår det att elever som har viljan att vara muntligt aktiva, vågar tala på grund av deras motivation och intresse. För att stödja eleverna som inte har viljan att vara muntligt delaktiga och minska den negativa känslan hos eleverna krävs det av läraren att finna och skapa flera undervisningsmetoder som kan öka elevernas muntliga aktivitet. Således ska undervisningsmetoder innehålla meningsfulla och tydligt strukturerade metoder som ska få eleverna att känna sig trygga och säkra i engelskundervisningen. Denna kunskapsöversikt syftar till att finna orsaken bakom elevernas vilja/motvilja till att tala engelska. Vidare syftar översikten till att undersöka vilka undervisningsmetoder som anses vara relevanta för att främja elevernas kommunikativa förmåga och deras delaktighet i klassrummet. Elva vetenskapliga artiklar valdes som besvarade syftet och de togs fram ur databaserna Primo, Eric och Google Scholar. Dessa artiklar hittades med hjälp av engelska sökord och med avgränsningar som var kopplat till vår kunskapsöversikt. Artiklarnas studier undersöktes i olika länder som kunde kopplas till svenska elever i grundskolan. Under arbetes gång har artiklarna jämförts utifrån likheter och skillnader samt en kartläggning har genomförts. Artiklarnas kvalitet, styrkor och svagheter har analyserats. Artiklarna visar ett tydligt mönster på att de kommer fram till liknande slutsatser och vilka effektiva undervisningsmetoder som de finner väsentliga för elevernas utveckling. Artiklarna visar även att läraren ska ständigt arbeta med att motverka elevernas talängsla genom att låta eleverna interagera med varandra för att skapa en positiv självkänsla och våga använda engelska språket.

No description available.

The construction process includes many steps, phases and moments from the idea until the product is completed and handed over to the customer. Construction companies usually divide their work into several projects where the employees work in parallel project teams.   In this report, a study together with NCC Hus in Uppsala has been performed in order to improve their return of experience. The main goal with the study is to identify the extent of the need in the process of returning experiences between the organizations in the production stage. The report is based on interviews and a case study, together with theoretical background to create an idea of the situation, the need and possible improvements that applies to return of experience.   In the report we have come to the conclusion that the employees at NCC Hus in Uppsala are positive to spreading their knowledge and experience. The individuals in the organizations has a lot of knowledge and experiences, but there are no structured methods for when and how experiences should be collected and documented. The study shows that the extent of the need consists development of reference sheets that facilitate oral communication and documented experience regarding work preparation, work environment and choice of materials. The study suggests that the documentation should be kept simple and not superfluous, and that the information should be easily accessible and quality assured for the benefit to be valuable. In summary, through involvement and structured systems, the process has great development potential.

Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka metoder eller arbetssätt lärare använder för att utveckla elevers förmåga att behärska muntlig framställning i ämnet svenska. För att kunna studera detta genomförde vi åtta intervjuer med lärare som är verksamma eller nyligen har undervisat i årskurserna 1–3. Studien är av kvalitativ karaktär och semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Majoriteten av lärarna känner sig trygga med att undervisa elever i årskurs 1–3 i muntlig framställning. Lärarna arbetar inte medvetet utifrån någon retorisk modell. Det läggs istället stort fokus på elevernas psykologiska process. Det framkommer att lärarna upplever fördelningen mellan muntlig framställning och läs- och skrivundervisningen som ojämn. Den muntliga framställningen bör enligt en del av lärarna få större utrymme i dagens klassrum.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt och strategier lärare i franska och övriga moderna språk använder sig av för att organisera undervisningen i muntlig språkfärdighet för att utveckla elevernas muntliga kommunikativa förmåga och varför de väljer att göra som de gör. I studien intervjuades sex verksamma lärare i moderna språken, i franska, spanska och tyska. De intervjuade lärarna arbetar på en mellanstadieskola, högstadieskola och gymnasieskola. Dessa är eniga om att det är viktigt att lärarna organiserar undervisningen på ett sådant sätt att eleverna får tillfällen att öva den muntliga kommunikativa förmågan så mycket som möjligt. Därpå är samtliga lärare även överens om att inte enbart använda sig av ett arbetssätt, utan varierande arbetssätt, för att öka elevernas möjlighet att få tillfällen att öva muntlig kommunikation på målspråket, bland annat genom parövningar och grupparbeten, fasta meningar, diskussionsuppgifter och användning av bilder, rollspel och film.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar stöttande med de tysta och talängsliga eleverna så att de kan nå de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan. Frågeställningarna som används för att besvara syftet är tre stycken. Den första frågar hur lärare hittar de tysta och talängsliga eleverna i en klass. Den andra frågar om lärarna använder olika metoder för att de tysta och talängsliga eleverna ska uppnå de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan, och i så fall, vilka metoder som används. Den sista frågeställningen frågar i vilken utsträckning lärare anser att tysta och talängsliga elever uppnår de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare på en skola i Mellansverige kan studiens syfte besvaras. Studiens resultat analyseras med hjälp av innehållsanalys och diskuteras sedan utifrån syfte, frågeställningar, studiens bakgrund och det teoretiska ramverket. Studiens teoretiska ramar är det sociokulturella perspektivet med begreppen scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade att lärarna inte tycker att det är speciellt svårt att urskilja de tysta eller talängsliga eleverna i klassrummet. Enligt lärarna är eleverna med denna problematik relativt öppna med sin läggning och om de inte är det, att de ändå syns i klassrummet. Lärarna använder sig av olika metoder för att de tysta eller talängsliga eleverna ska uppnå målen i muntlig svenska på gymnasieskolan. Den främsta metoden lärarna anger är att anpassa undervisningen till individnivå samt att stegvis stötta eleven genom scaffolding för att därigenom kunna genomgå en personlig utveckling. De intervjuade lärarna upplever att tysta eller talängsliga elever inte har några större problem att nå målen i svenska på gymnasieskolan, men att de har större hinder att överkomma än de elever som inte tycker att det är jobbigt att prata inför en grupp människor.

<p>Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater. De blir mer nervösa inför en storgrupp då man är orolig över hur klasskamraterna ska reagera. En annan anledning till den ökade nervositeten är att man inte har fått öva mycket på att framträda. Detta visar på hur viktigt det är att ha en medveten muntlig träning, att skapa ett bra klassrumsklimat och att man som lärare uppmuntrar och berömmer eleverna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Språket är ett viktigt verktyg för kommunikation och för andraspråkselever spelar språket en viktig roll för att integreras i skolan och i samhället. Läraren har en nyckelroll i denna integrering och lärarens kompetens i andraspråksinlärning är av stor vikt för elevernas inlärning. Forskare har kommit fram till att interaktionen mellan lärare och elev är betydelsefull för att eleven ska lyckas i skolan och läraren i svenska som andraspråks kunskap kring andraspråksinlärning är central. Forskningen visar att elevers olika modersmål påverkar inlärningen av ett andraspråk och att lärare då ska vara medvetna om denna påverkan för att kunna lägga upp en lämplig undervisning utifrån de olika modersmålen. Forskarna Thorén (2008) och Kjellin (1998) har även påpekat vikten av prosodiundervisning och menar att utan en korrekt prosodi har talaren svårt att göra sig förstådd.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen leder fram till tre frågeställningar som handlar om lärares roll och förkunskaper samt metoder för andraspråksinlärning, elevers förutsättningar att lära sig ett andraspråk med utgångspunkt på deras modersmål och hur lärare prioriterar prosodin i andraspråksundervisningen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med verksamma svenska som andraspråkslärare och målet var att få fram svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat sex lärare och det är deras utsagor som ligger till grund för vårt resultat.</p><p>Resultatet har visat att lärarna vi har intervjuat inte anser sig ha tillräckliga förkunskaper kring elevers olika modersmål och uttalssvårigheter som kan bero på deras modersmål är svåra att upptäcka och förebygga. De olika metoderna för språkutveckling som lärarna vittnade om är arbete med skönlitteratur och samtal med eleverna. Via skönlitteratur och samtal ansåg lärarna att man kunde motivera elever att tala och eleverna kunde relatera sina egna erfarenheter och bakgrunder till det lästa. Elevernas medvetenhet om deras modersmål lyftes upp och lärarna ansåg att de elever som har ett starkt modersmål har lättare för att lära sig ett andraspråk. Lärarna berättade även om bristen på ett samarbete med modersmålsläraren som de ansåg vara en resurs för deras arbete. Prosodiundervisning ansågs inte prioriterande hos våra intervjupersoner då de ansåg att eleverna får en passiv prosodiundervisning genom att lyssna och härma.</p>

<p><em>The gift of speech or skill in relation to conditions? </em>is a qualitative interview survey of ten students’, in the upper secondary school, experiences of oral presentation in the classroom. The purpose of the study is to research how rhetorical previous knowledge, verbal interaction in the classroom and speech anxiety and speech tendency affect the experience of oral presentation. </p><p>     The result shows that rhetorical previous knowledge has a positive affect on how oral presentation is experienced. Larger previous knowledge generates a more positive experience of oral presentation. The results also show that many of the students have a theoretical knowledge about outline, introduction and conclusion but lack the ability to practically use their theoretical knowledge in their oral presentations. The results also show that many students are experiencing a shortage of rhetorical education. </p><p>     In the classroom culture signified by verbal interaction and dialogue, the students are more encouraged to perform an oral presentation, than in the classroom culture signified by one way communication. The results also show that response often is given orally by the teacher and less often in writing. Response from other classmates is unusual.</p><p>     Students’ speech anxiety and speech tendency affect how most students are experiencing discomfort in some way or another in relation to oral presentation. The background to this discomfort are most commonly related to the performance in front of classmates, the self-image or self-esteem but also being assessed by classmates or the teacher. Two other variables were found in the survey, that of the desire of knowing the audience or not and that of the size of the audience.</p><p>     Oral presentation is important to master both in school but also in real life. The common strategy for development of verbal interaction seems to lay in the actual performance only. Students are not handed other occasions to practice. At the same time students are graded on their performances without having any previous knowledge. Awareness about oral cultures in the classrooms and about the background of students speech anxiety are important for their development of verbal interaction in any form, and it is also important to vary the size of the group and the kind of audiences.</p>