<p>Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare.</p><p>Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare. Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur fyra lärare i årskurs F-3 upplever skillnader i elevers talutrymme, utifrån genus och andra samband, och lärares arbetssätt för att gynna talutvecklingen hos elever. Studiens ansats är kvalitativ och genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Resultatet visar varierande utsagor gällande talutrymmets fördelning mellan elever utifrån genus och andra samband. Det finns dessutom både likheter och olikheter i hur lärare arbetar med muntlig framställning i klassrummet. Slutsatsen är att lärare bör vara uppmärksamma på hur talutrymmet är fördelat i klassrummet, vare sig det handlar om genus eller andra samband. I arbetet med muntlig framställning är det viktigt att bemöta alla elevers individuella behov och även att variera och anpassa arbetssätt efter dessa. För att främja klassrumsklimatet behöver läraren prioritera relationsarbetet och arbeta för en trygg lärandemiljö.

Muntlighet och förmågan att hålla i muntliga framställningar är en av de centrala delarna i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Talängslan är nära förknippat med muntlighet och kan vara ett hinder för elever i samband med muntliga framställningar. Syftet med kunskapsöversikten är att få en överblick av studier om talängslan i samband med muntliga framställningar i skolan. Fokus ligger på att utreda hur talängslan visar sig hos elever samt vilka didaktiska möjligheter och problem som finns i det förebyggande arbetet mot talängslan. Resultatet visar att det finns flera faktorer bakom talängslan som är genomgående i de undersökta studierna. Mest förekommande orsaker till talängslan är kopplade till publiken och elevers oro för bristande ämneskunnande och förberedelser. Viktigast för lärare i det förebyggande arbetet mot talängslan är att erbjuda elever många tillfällen till övning, tryggt klassrumsklimat samt anpassat stöd vid behov.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av muntliga framställningar i svenskämnet. Till stöd användes kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever. Studiens resultat visar att de utvalda eleverna till stor del har negativa känslor och upplevelser av muntliga framställningar där nervositet, oro och ångest är vanliga känslor som eleverna upplever. Detta kan möjligtvis ha kopplingar till orsaker som ligger till grund för elevers talrädsla, exempelvis tidigare upplevelser och en avsaknad av regelbundna muntliga framställningar. Studiens slutsats är att lärare bör och behöver bli medvetna om elevers talrädsla, vilka känslor eleverna upplever samt vilka metoder de behöver vid detta. Det framkommer att eleverna exempelvis önskar ett tryggt klassrumsklimat, redovisa i mindre grupper, positiv respons från lärare eller klasskamrater, tydliga strukturer eller mer övning och förberedelser. Med hjälp av detta kan lärare sedan ge stöd i elevernas hantering och förebyggande av talrädslan samt utveckla och stimulera elevernas muntliga förmågor.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs.All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet.

Idag ställer både skolan och samhället höga krav på elevers och medborgares muntliga förmåga. Dessa krav kan bli en utmaning för lärare till talängsliga mellanstadieelever då det saknas allmänna strategier och riktlinjer att ta del av. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka vilka strategier som grundskollärare inom svenskämnet använder för att stödja talängsliga elever i årskurs 4–6, samt hur grundskollärare arbetar med formativ bedömning i detta sammanhang. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor användes ett kvalitativt angreppssätt, där sju svensklärare inom grundskolan deltog genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och diskuteras sedan med utgångspunkt i tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkter som studien tar avstamp i, vilka är det sociokulturella perspektivet och formativ bedömning. Resultatet visar att lärarna använder flertalet överensstämmande strategier, såsom att möta elevens behov genom en individanpassad undervisning, utforma ett tryggt klassrumsklimat, avleda uppmärksamheten från eleven samt ge positiv återkoppling som stärker elevens självförtroende. Studiens slutsats är att samtliga strategier behöver vara flexibla och anpassade till varje enskild elev och situation. Det finns med andra ord inte en lösning som lämpar sig till alla. Därför behöver lärare ha en god förståelse för talängsliga elevers behov. Ytterligare forskning behövs inom ämnet då tidigare forskning främst fokuserat på äldre elever med talängslan, vilket gör att det i dagsläget kan finnas kunskapsluckor när det kommer till stödjande strategier för de yngre åldrarna.

Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt. Alla respondenter la särskild vikt vid att undervisningen anpassas till olika individers och gruppers förmågor och viljor. Detta är något som diskuteras i relation till Vygotskijs tankar om det sociala samspelets betydelse för inlärning och de krav som författare inom ämnet retorik tar fram som viktiga för att en progressivitet ska ske.

No description available.

Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka metoder eller arbetssätt lärare använder för att utveckla elevers förmåga att behärska muntlig framställning i ämnet svenska. För att kunna studera detta genomförde vi åtta intervjuer med lärare som är verksamma eller nyligen har undervisat i årskurserna 1–3. Studien är av kvalitativ karaktär och semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Majoriteten av lärarna känner sig trygga med att undervisa elever i årskurs 1–3 i muntlig framställning. Lärarna arbetar inte medvetet utifrån någon retorisk modell. Det läggs istället stort fokus på elevernas psykologiska process. Det framkommer att lärarna upplever fördelningen mellan muntlig framställning och läs- och skrivundervisningen som ojämn. Den muntliga framställningen bör enligt en del av lärarna få större utrymme i dagens klassrum.