De föreställningar om kvinnan som finns idag är alla konstruerade av samhället vi lever i och den interaktion som sker oss människor emellan. När en kvinna går över gränsen för den norm en kvinna anses ha anses hon ofta som onormal och avvikande. När en kvinna intar platsen i en rättssal som tilltalad istället för offer är det intressant att se hur aktörerna i domstolen beskriver kvinnan och hennes brottsgärning. Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka beskrivningar om kvinnan som uttrycks i domar från brottsmålsrättegångar gällande dråp och mord i Sverige. Det var sedan av intresse att se om dessa beskrivningar kunde relateras till olika genusföreställningar. Metoden för studien utgick från en kvalitativ ansats och använde sig av en kvalitativ innehållsanalys. Genom att läsa materialet undersöktes sedan texten noga för att urskilja kategorier i texten som sedan visade olika teman relevanta för ämnet. Analysen resulterade i tre teman: Kvinnan som offer, Kvinnan som normbrytare och Kvinnan som känslostyrd. Resultaten visade att det fanns genusrelaterade beskrivningar av kvinnan. Förväntningarna för arbetet var att beskrivningarna relaterade till genusföreställningarna skulle visa sig tydligt. Dock visade resultatet att domstolarna var mer objektiva än förväntat. / The idea of the woman that exist today are all constructed by the society that we live in and by the interaction between people. When a woman passes the line of the norm of which the woman is supposed to follow, she's often seen as abnormal and deviant. When a woman takes the place as the accused rather than the victim in the courtroom, it is interesting to see how the players of the court describe the woman and her criminal acts. The purpose of this paper was to examine the descriptions of women as expressed in the judgments of the criminal proceedings regarding manslaughter and murder in Sweden. The interest was then to see if these descriptions could be related to different gender representations. The methodology for the study was based on a qualitative approach and used a qualitative content analysis. The material was then carefully examined to distinguish various categories that could later on show themes relevant to the topic. The analysis resulted in three main themes: the woman as a victim, the woman as the norm breaker and the woman as emotionally driven. The results showed that gender related descriptions of the woman existed. The expectations of the study was that the descriptions related to gender representations would be clearly shown in the judgements. However, the results showed that the courts were more objective than expected.