Denna studie undersöker förskolans musikstunder ur ett maktperspektiv baserat på Foucaults tankar och teorier om makt. Syftet är att förstå de maktutövanden som förekommer i den sociala interaktionen som sker mellan barn och vuxna i musikstunderna. Teorin vi utgått från och använder oss av är Foucaults beskrivningar av makt utifrån ett pastoralt och disciplinärt utövande. Den metod som används för insamlingen av materialet är observationer med täta beskrivningar, samt intervjuer. Analysmetoden har grundat sig i de begrepp som valts ut från det teoretiska perspektivet, och har sedan applicerats på det insamlade materialet.I resultatet gick att utläsa att de maktutövanden som främst förekommer i förskolans musikstunder är tillrättavisanden och inkludering. Det är främst pedagoger som tillrättavisar både barn och andra pedagoger, men även barn som tillrättavisar andra barn, och tillrättavisar pedagoger i stunder av maktförskjutning. Tillrättavisanden består i vissa fall av att pedagoger använder sig av en disciplinärt övervakande kroppslig makt där de ger barn en lätt beröring för att påminna dem om att pedagogen är närvarande och ser vad barnet gör. Den inkludering som syns består av pedagoger som på olika sätt använder sig av sin underliggande makt som ledare för att alla barn ska vara med och känna sig delaktiga.