Undersökningens syfte är att få djupare förståelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhället. Utifrån detta syfte är avsikten att få en inblick i vilka arbetsmetoder som används för att rekrytera, behålla och utveckla elever samt att få kunskap om olika faktorer som påverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare från olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgår från olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förändring samt teorier om förändringar i skola och samhälle.    I resultatet visas att det finns flera olika förväntningar på musik- och kulturskolan vilka skiftar från skola till skola och från kommun till kommun. På några av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nästan helt saknar en sådan styrning. De faktorer som mest framträdande påverkar musik- och kulturskolan är enligt min undersökning följande: vilka lärare som är anställda på skolan, vilka traditioner som ska upprätthållas, hur musik- och kulturskolan samarbetar med grundskolan och olika kulturella aktörer i kommunen, budget, elevtryck, hur rekryteringen ser ut och till viss del terminsavgiftens storlek.     Musik- och kulturskolans roll har förändrats under årens lopp, vilket bland annat innebär att de traditionella genrerna i större utsträckning har fått ge plats åt populärmusiken i undervisningen. Populärmusikens ökade plats i både samhället och musik- och kulturskolan har också inneburit att bland annat blåsinstrument har sjunkit mycket i popularitet.     En slutsats är att det är önskvärt att lärare inom musik- och kulturskolan både har spetskompetens samt en stor bredd, såväl genremässigt som musikaliskt, för att kunna följa eleven länge och erbjuda bästa möjliga undervisning. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding and insight into the role of the Community School of Music and Art in society. According to this view, the intention is to gain an insight into the working methods that are used to recruit, retain and develop students, as well as to acquire knowledge of the various factors affecting the rate of supply and development of the school. This examination contains qualitative interviews with six headmasters from different community schools of music and art in Sweden. The study is based on different theories of changes and developments within the community school of music and art. The study is also based on theories concerning cultural changes and changes in  society.     The result shows there are different expectations on community schools of music and art which vary from school to school and from municipality to municipality. Some of the schools participating in the study had an obvious political governance, while other schools almost entirely lacked such control. The factors that most affected the community schools of music and art in my survey were: the teachers that were employed at the school, which traditions were to be upheld, how the community school of music and art collaborated with schools and various cultural actors in the municipality, budget, the student population, how the school worked with recruitment and, to a certain extent, the tuition fee.     The role of the community school of music and art has changed over the years. This change has affected the traditional genres to a large extent and has created more space for popular music in the classroom. While popular music has emerged in both society and in the community school of music and art, the popularity of wind instruments has decreased greatly.     One conclusion from this examination is that it is desirable that the teachers of the community school of music and art both demonstrate excellence and a wide range, both from a genre and musical standpoint in order to guide and teach the student, and offer the best possible education.

Den här undersökningen syftar till att få en djupare förståelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill få en inblick i vilka faktorer som påverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan väljer att förhålla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att därigenom få fram fyra instrumentallärares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar på flera faktorer som påverkar förväntningarna på den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framträdande är media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förväntningar på undervisningen. Dessa faktorer påverkar musik- och kulturskolan både som organisation och verksamhet, men också själva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhålla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebär att musicera och att lära sig spela ett instrument. Många lärare beskriver att elever sällan förstår att de måste öva på sina instrument för att lära sig spela. Resultatet visar också att musik- och kulturskolans ledning idag jobbar mer för att skapa en utåtriktad verksamhet, vilket man också sannolikt kommer att behöva göra i framtiden.En slutsats i undersökningen är att musik- och kulturskolans verksamhet idag behöver ha en bred och mångfasetterad verksamhet vad gäller både instrument, repertoar och undervisning för att möta dagens elever. En annan slutas är att grundambitionen att bilda folket i musik, har ändrats till att ge alla barn en möjlighet att utvecklas med musik. / This study aims for a deeper understanding in how the community school of music and art will develop in the future. I would like to decide which factors influence the development of the community school of music and art, and how the school chooses to approach these factors. Four instrumental teachers and three music leaders have been interviewed.The results indicate factors that influence the expectations of the community school of music and art, of which the most prominent are media, musical trends, social factors and the student’s expectations on the education. These factors exert influence on the community school of music and art, both as an organization and as a productive activity, as well as the education. Furthermore, the study demonstrates that the community school of music and art must approach students with new views, on what it means to play and learn an instrument. The teachers point out that the students seldom understand that it is necessary to practice to learn how to play their instruments. The result also shows that management at3the community school of music and art is working to create a more expansive business, which will continue into the future.One conclusion of the study, is that the community school of music and art of today, needs to have a wide productive activity in regard to meeting the students’ need concerning instruments, repertoires and education. Another conclusion is that the basic ambition to educate people in music, has given way to provide all children a possibility to develop through music.

Denna studies syfte är att kartlägga förekomsten av fysiska besvär hos tvärflöjtlärare på Sveriges kommunala musik- och kulturskolor samt deras kunskap om, användning av och undervisning om ergonomi och förebyggande av skador. De frågeställningar som tas upp i arbetet är hur vanligt förekommande det är med fysiska besvär bland tvärflöjtlärare, huruvida de har fått adekvat ergonomikunskap för den profession de utövar, om de arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär och i vilken utsträckning de inkluderar ergonomi i sin undervisning. Studien är en kvantitativ surveyundersökning och den genomfördes i form av en webb-enkät. Resultatet visar att 49 % av de tillfrågade tvärflöjtlärarna lider av fysiska besvär som de kopplar till tvärflöjtspelet. Besvären sitter framförallt i axlar, nacke/hals och rygg. 60 % av tvärflöjtlärarna arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär, varav de vanligaste vardagliga åtgärderna handlar om att ta regelbundna pauser under tvärflöjtspelet och att regelbundet utöva någon fysisk träningsform. De vanligaste ergonomiska momenten som lärare tar upp med sina elever är övningsrutiner, kropps- och instrumenthållning, stretch- och avslappningsövningar samt vikten av fysisk träning. Resultatet visar även att många tvärflöjtlärare skulle vilja eller behöva bättre kunskaper om ergonomi eftersom musikutbildningar generellt förbereder musiker dåligt på de kroppsliga utmaningar som yrkeslivet innebär. I slutdiskussionen poängteras även att sjukvården behöver få bättre kunskap om musikerskador för att dessa ska kunna förhindras och botas, och att musiklärares arbetsvillkor måste uppmärksammas för att antalet skador ska kunna minimeras. / The purpose of this study is to map the occurrence of physical ailments among flute teachers in Swedish community schools of music and art, as well as their knowledge of, their use of and their teaching in ergonomics and injury prevention. The questions raised are how commonly occurring physical ailments are among flute teachers, whether or not they have received adequate knowledge in ergonomics for the profession they practice, if they work with preventive measures against physical ailments and to what extent they include ergonomics in their teaching. The study is a quantitative survey in the form of a web questionnaire. The results show that 49 % of the surveyed flute teachers suffer from physical ailments, which they connect to flute playing. The problems are mainly located in the shoulders, the neck and the back. 60 % of the flute teachers work with preventive measures against physical ailments, of which the most common everyday actions are regular breaks during flute practice and physical exercise on a regular basis. The most common ergonomic factors that teachers communicate to their pupils are practice routines, body posture, instrumental grip, stretching and relaxation exercises and the importance of physical training. The results also show that many flute teachers would want or need better knowledge of ergonomics, because music education generally prepares musicians poorly for the physical challenges of the professional life. In the concluding discussion is emphasized that healthcare needs to be better informed of musicians’ injuries for these to be prevented and cured, and music teachers’ working conditions require attention to minimize the number of injuries.

Syftet i denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv utforska pianolärares syn på kreativt skapande inom pianoundervisning. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur ser pianolärare på kreativt skapande i pianoundervisning? Hur beskriver de att de arbetar med kreativt skapande i sin undervisning? Vilka förutsättningar anser de behövs för att kunna arbeta med kreativt skapande i pianoundervisning? Studien är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv används som teoretisk utgångspunkt. Den forskningsmetod som använts är kvalitativa intervjuer där fyra pianolärare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys. I resultatet framgår de olika lärarnas synsätt och arbetssätt, uppdelat i tre huvudteman: Pianolärares syn på kreativt skapande, att arbeta kreativt i pianoundervisning, samt förutsättningar för en kreativ miljö. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatets teman med studiens teoretiska perspektiv samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to explore what creativity means to piano teachers at schools of culture and music, and how they consider themselves working creatively when teaching. This is performed by the following research questions: How do piano teachers see creativity in piano teaching? In what ways do they describe how they work with creativity in their teaching? What conditions do they consider is necessary to be able to work with creativity in piano teaching? This study is qualitative and a sociocultural perspective is used as a theoretical perspective. Qualitative interviews are used as research method, and four piano teachers have been interviewed.  The interviews has been transcribed and analysed through thematic analyse. In the result, the four teachers approach and working are being presented and divided into three main subjects: Piano teachers view of creativity, to work creatively in piano teaching, and conditions for a creative environment. The final chapter discusses the result, the theoretical perspective, the literature and the previous research.